KRÖNIKA
Vilken Cirkus!
Så var vår årets politiska supermatch till ända.
En match – eller ett derby mellan betonghäckar och en ensam kvinna i riksdagen.
Läktarna var fyllda av politiker, journalister och en intresserad allmänhet.
Likt katten bland hermelinerna dolde det sig solglasögonprydda herrar i hatt och mörk paletå bland den månghövdade skaran.
“Vilken är hans hemmaklubb?”
Det sägs att det var en ödesmatch.
Till synes handlade det om lille Morgans (Morgan Johansson, bilden) vara eller inte vara i regeringen efter många år av underpresterande på såväl hemma- som bortaplan.
Tänker man efter är det lite oklart var han spelat egentligen.
Vilken är hans hemmaklubb och vem avlönade honom, på riktigt?
Det som fick honom att bli föremål för ett eventuellt byte var hans position som allmänhetens väktare gentemot gängkriminaliteten.
Där har han läckt som ett såll, till stor skada för många människor vad gäller världsliga saker såsom pengar och egendom men även liv.
Hela laget som består av ovanligt många bortbytingar var nog rätt nöjda med att strålkastarljuset riktades mot Morgan så att de tyst kunde ställa sig utmed långsidan.
Vad han själv hyst för känslor kanske vi får veta i ett framtida hemma-hos-reportage efter det att bäst-före-datum slutgiltigt infunnit sig.
“Stryk det som önskas”
Frågan kryddades med orientaliska smaksättare genom närvaron av talangscouter från fjärran land som har visat sitt missnöje med lagets hantering av i deras, och många andras ögon, internationella busar, gängkriminella eller terrorister – stryk det som önskas.
Vederbörandes lagledare har hittat en svag punkt i det att vi sökt medlemskap i Nato, vilket han har för avsikt att motsätta sig med argumentet om hysande av tveksamma element i landet.
I vanliga fall när någon byts ut mot slutet av matchen så är det tränaren/lagledaren som bestämmer vem som skall ut och vem som skall in.
Så var det inte här!
Här skulle inte bara röstas på Morgan.
Här gällde det hela laget innebärande att alla skulle sätta sig på bänken om det föll ut till Morgans nackdel.
De tyckte nog att det var listigt, kan tänkas, men hur smart var det?
Jag menar – tänk om hela laget lämnar plan – vem skall då spela vidare?
Tänkte väl det – inte så bra konsekvenstänk där!
Egentligen hade inte någon behövt rösta – förutom en kvinna som satt sig i en situation där hon i princip kan bestämma allt, nedan kallad ”vilden”.
Problemet är bara det att hon inte faller gubbarna med mörka glasögon på läppen.
Hon har nämligen gjort upp med lagledningen att de där udda existenserna de hyser agg till skall skyddas till varje pris.
“Nu var goda råd dyra”
Vips gjordes frågan om från ett enkelt byte till en fråga om landets säkerhet för lång tid framöver!
Nu var goda råd dyra.
Lagledningen hade nog tänkt att runda vilden och ta den diskussionen i efterhand.
Vilden är en smart kvinna och van vid människor som inte håller sitt ord. Hon satt hårt mot hårt och krävde stärkta garantier för det de redan kommit överens om.
Vem vann?
Hon röstade därefter mot ett byte.
Uddamålsseger skulle man kunna säga. Frågan är bara för vem.
Efter ett oavbrutet festande med pingst och nationaldag har vi kommit till Världshavens Dag – vilket känns tryggt.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
Krönikör. Senior boendes i nordligaste delen av länet vars liv kretsar mycket runt livet på landet. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.