SVERIGE
Med utgångspunkt i ungdomars egna behov främjar och stödjer ungdomsmottagningarna psykisk hälsa. Det är ett unikt arbetssätt som kompletterar insatser från andra aktörer. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.
I rapporten, som tagits fram i samarbete med Umeå universitet, undersöks hur ungdomsmottagningar i Sverige arbetar med ungas psykiska hälsa. Undersökningen visar att mottagningarna är inriktade på att främja och stödja ungdomars psykiska hälsa utifrån ungdomars egna behov. De strävar också efter att tröskeln för kontakt ska vara låg.
– Ungdomsmottagningarna arbetar utifrån en helhetssyn på unga. Arbetet omfattar både psykisk hälsa och sexuell och reproduktiv hälsa. Det gör ungdomsmottagningarna till en viktig och unik plattform för hälsofrämjande insatser och tidigt stöd, säger Isabel Goicolea, forskare vid Umeå universitet i ett pressmeddelande.
Otydligt uppdrag
Ungdomsmottagningarnas insatser är ett betydelsefullt komplement till primärvård, barn- och ungdomspsykiatri, elevhälsa och annan verksamhet. De arbetar hälsofrämjande och förebyggande och erbjuder exempelvis samtalsstöd med kuratorer eller psykologer. Samtidigt uppfattar ungdomsmottagningarna ibland sitt uppdrag om ungas psykiska hälsa som otydligt
– Ofta har ungdomsmottagningarna inte i uppdrag att behandla ungdomar med psykisk ohälsa. För att unga ska få rätt hjälp och stöd blir samverkan med andra aktörer därför viktig, säger Karin Liljeberg Trotzig, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Fakta / Om rapporten
Rapporten baseras på en kvalitativ studie om hur ungdomsmottagningar i Sverige arbetar med ungas psykiska hälsa. Undersökningen omfattar tre fallstudier genomförda i olika län. Data har samlats in genom intervjuer med personal på ungdomsmottagningar samt inom närliggande verksamheter som primärvård, barn- och ungdomspsykiatri (BUP) och skola. Även ungdomar intervjuades.
Foto:
