OSKARSHAMN

Medicinakuten och snabbspåret på Oskarshamns sjukhus läggs ned.

Hur ser kommunpolitikern Magnus Larsson (C) på det?

ON ställer frågan.

– Det är klart att i en drömvärld skulle jag som kommunpolitiker vilja se att vi hade ett fullskaligt sjukhus i Oskarshamn – men samtidigt ser verkligheten inte riktigt ut så. Det finns stora utmaningar inom sjukvården i hela landet, och även runtom i länet. Jag har ändå en förståelse för det arbete som regionen nu gör, säger Magnus Larsson, som är politisk sekreterare för Centerpartiet i Region Kalmar län – men i det här fallet svarar han som lokalpolitiker i Oskarshamns kommun.

Oskarshamns sjukhus ska göras om till ett så kallat närsjukhus. Har du fått några indikationer på hur det kommer att se ut?

– Nej, och det hade jag nog inte förväntat mig. Om jag förstår det här rätt, så finns det inget färdigt närsjukhusvårdskoncept i dag. Det här är något som man behöver bygga själv. Det finns ingen standardmall 1 A. Det här måste man utveckla själv. Det finns några olika varianter runtom i landet, men ingen är den andra lik, efter vad jag förstår. Därför går man vidare och tar det här stegvis i arbetet med att utveckla konceptet i Oskarshamn.

Har du fått några signaler om att vi får behålla någon form av akutverksamhet i Oskarshamn?

– Signalerna som jag har fått är detsamma som har kommunicerats i medierna, det vill säga att man vill titta på ett närsjukhuskoncept och ett akutkoncept med allmänmedicin som bas.

Då är det den typen av besvär som man kan söka för på Oskarshamns sjukhus fortsättningsvis…

– Ja, men vilka besvär kan vi söka för i dag på akutmottagningen på Oskarshamns sjukhus? Det har skett stora förändringar genom åren – och den allra största förändringen skedde för 20 år sedan, då kirurgakuten lades ned. Det är många tillstånd som vi i dag inte kan söka för på akuten i Oskarshamn. Då måste man åka till Kalmar eller Västervik i stället, eller till Linköping, till och med, om det är riktigt allvarligt. Men de besked som jag har fått är ju att de personer som i dag söker vård på Oskarshamns sjukhus, eller som kan söka vård på Oskarshamns sjukhus, kommer i allra högsta grad att kunna göra det även i fortsättningen.

Men är det möjligt om man lägger ned medicinakuten?

– Jo, men man ska ju jobba med direktinläggningar i stället. Och jag vet att det här har varit en viktig fråga för Centerpartiet i regionen. Det är även en viktig fråga för mig. Det handlar om de äldsta, de allra sköraste, där statistiken visar att när någon i den gruppen kommer till akuten, så blir han eller hon med största sannolikhet inlagd på medicinavdelning. Och de här människorna mår jättemycket bättre av att komma in dit direkt, utan att behöva passera akuten. Den övriga patientgruppen är egentligen primärvårdspatienter redan i dag. Snabbspåret är primärvård. Så för dem blir det egentligen ingen skillnad, men de hänvisas till primärvården i stället.

Men kommer vi att ha tillgång till den vården dygnet runt?

– Snabbspåret är inte öppet dygnet runt.

Nej, men akuten är öppen dygnet runt…

– Ja, den är öppen dygnet runt. Och här tittar man på hur man ska kunna ta hand om de här patienterna. Om det sedan blir dygnet runt, eller längre öppettider fram till lite senare på kvällen, ja, det tittar regionen på. Det är ytterst få primärvårdspatienter som besöker akuten nattetid, det ska vi vara medvetna om.

Skulle det kunna vara öppet dygnet runt även i fortsättningen?

– Det är inget jag vet något om, och det vill jag inte spekulera i.

Folk åker ner till akuten i Oskarshamn och söker för allt möjligt. Infektioner och lunginflammation med mera. Det kan man inte göra i fortsättningen…

– Jo, men en lunginflammation är ett medicinskt tillstånd, som behandlas rent medicinskt och då ska man kunna komma direkt in på avdelningen i stället. Där har du direktinläggningen.

Gäller det även människor i arbetsför ålder?

– Ja, som jag har förstått det, så ska även den typen av patienter kunna komma in via direktinlägging, via en dialog mellan ambulansen och medicinakuten. Så har jag förstått det. Det är min bild, ja.

Förgiftningar, då?

– Ja, och jag är ingen läkare. Jag har en ytterst ringa medicinsk kunskap. Det vore farligt om vi politiker började peka och bestämma var olika tillstånd ska hamna. Det måste expertisen och professionen få avgöra.

Jag fick ont i bröstet under ett arbetspass när jag jobbade som reporter på Nyheterna/Östra Småland hösten 2017. Då blev jag hänvisad till akuten i Oskarshamn, där jag fick lugnande besked efter en noggrann undersökning. Jag kunde sedan åka tillbaka till redaktionen och fortsätta jobba. Att kunna få lugnande besked är minst lika viktigt. Alternativet hade varit att avbryta arbetsdagen och åka till Kalmar eller Västervik. Det var ju inget ambulansärende. Det är nog inte ovanligt att folk åker in för att få ett lugnande besked…

– Så är det, men det lugnande beskedet hade du kunnat få på en hälsocentral.

Ja, om de hade tagit emot mig där och då…

– Jo, men det är ju därför som man behöver se det här som en helhet. Samtidigt som regionen genomför förändringarna på Oskarshamns sjukhus, som sker stegvis utefter att systemet byggs, så görs det även förändringar inom primärvården, med utökade öppettider. Vi kommer dessutom att ha helgöppen primärvård i Oskarshamn. Det har vi inte i dag, tack vare att vi har snabbspåret. Men när snabbspåret försvinner, så kommer det att finnas helgöppen primärvård i Oskarshamn. Den typen av patient som du då var hade gott och väl kunnat hanteras inom primärvården.

Du tror att det kommer att vara öppet både lördag och söndag?

– Ja, beskedet som jag har fått är att det kommer att vara helgöppet på akuten med allmänmedicin som bas, som ju är en primärvårdsakut.

Men något kan ske klockan 3 på natten. Och då misstänker jag att, om det inte är ett ambulansärende, så kommer jag att få köra till akuten på Västerviks sjukhus eller till länssjukhuset i Kalmar…

– Ja, så kan det mycket väl bli i ett sådant fall, om det sker nattetid.

En centerpartist brukar trycka på det här med decentralisering. Den här förändringen går emot er politik…

– Ja, jag är för decentralisering alla dagar i veckan, men någonstans behöver man också se hur verkligheten ser ut. SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) har tagit fram en befolkningsprognos fram till 2033. Personer i arbetsför ålder ökar med 2,7 procent fram till 2033, i hela landet. Åldersgruppen 67-79 ökar med 2,7 procent. Åldersgruppen 80 plus ökar med 38 procent. Det är den utmaningen vi står inför. Och det är inte bara inom sjukvården. Det är även inom de kommunala verksamheterna. Allt färre ska ta hand om allt fler.

Men Oskarshamn är länets motor, här finns länets största privata arbetsgivare (Scania), vi har kärnkraftverket i Simpevarp och vi har flera andra industrier. I min värld är det en självklarhet att Oskarshamn ska ha ett akutsjukhus, med akutkirurgi och alltihop. Hur ser du på det?

– Jo, vi är länets ekonomiska motor och det är precis som du säger, vi har flera tunga industrier och stora företag i Oskarshamn. Samtidigt ser Kalmar län ut som det gör, geografiskt och befolkningsmässigt. Man kan framför allt fundera över geografin. Men där får vi väl skylla på Axel Oxenstierna, och han är ju inte här och kan försvara sig, säger Magnus Larsson och skrattar.

– Jag såg någon nationell uppgift om att man behöver 300 000 invånare för att kunna hålla kompetensen på ett akutsjukhus i dag. Och vi kommer inte upp i 300 000 invånare i Kalmar län. Och då har vi i dag tre akutsjukhus. I framtiden kommer vi att ha två. Återigen, vi behöver se verkligheten som den är och de utmaningar som framtiden har med sig. Vi kommer att behöva bedriva en god hälso- och sjukvård även i framtiden, men då måste vi jobba med våra resurser på ett smartare sätt. Både inom regionen och inom de kommunala verksamheterna.

Man kan få för sig att Kalmar och Västervik kör över mellanlänet hela tiden. Ligger det något i det, att ni inte har en chans i förhandlingarna?

– Nej, absolut inte, skulle jag säga. Den bilden jag har är ju ändå att man ser hela länet som ett och samma sjukvårdssystem. Det finns saker och ting som man är duktig på i Oskarshamn, inte minst ortopedin, här finns en av Sveriges bästa ortopedkliniker. Det finns andra saker som man är duktig på i Västervik och det finns andra saker som man är duktig på i Kalmar. För hela länets bästa, så ser jag att man behöver samköra med varandra och ta hjälp av varandra och göra det man är bra på. Så, nej, jag ser inte en sådan bild framför mig, där Oskarshamn eller mellanlänet blir överkört av Kalmar och Västervik. Oskarshamn är en del i länets sjukvårdssystem.

Har du fått några signaler om att man sparar något på den här förändringen?

– Ja, det gör man väl, men det här handlar egentligen inte om pengar, om jag har förstått det rätt. Det handlar om hur vi använder våra resurser på bästa sätt. Och med resurser menar vi i det här fallet huvuden, armar, ben och fötter. Hur använder vi den tillgängliga kompetensen på bästa sätt för att ge länsinvånarna så god vård som möjligt? Det är den viktiga frågan. Sedan kan man kanske spara några kronor i det långa perspektivet, det vet jag inte, det har jag inte fått några besked om, men jag tycker ändå att regionen har varit tydlig med att det här först och främst handlar om hur vi ska möta det framtida vårdbehovet på bästa sätt.

Vi i mellanlänet betalar ju skatt som alla andra i regionen. Du ser inget problem med att Kalmar- och Västerviksborna får mer för pengarna än Oskarshamnsborna?

– Oskarshamnarna betalar samma skattesats som Vimmerby-, Borgholms- och Nybroborna gör, exempelvis. De har inga sjukhus där.

Borgholm hade ett sjukhus som lades ned på 1960-talet…

– Ja, så var det. Det är länge sedan. Vården förändras och utvecklas hela tiden. I dag skickas x antal patienter från Kalmar län till universitetssjukhuset i Linköping. I framtiden kan de patienterna kanske komma till länssjukhuset i Kalmar i stället, för att det har utvecklats och att behandlingarna har blivit “enklare”, så att de kan hantera dem där. Den här rörelsen och utvecklingen kommer man att få se inom sjukvården under en lång tid framöver. Det viktiga för mig är ju att jag som invånare i Kalmar län har tillgång till en bra sjukvård. Kan jag få behandling i Oskarshamn så är det jättebra, kan jag få den i Kalmar så är det också bra. Och det är bra även om jag behöver ta mig till Linköping. Det viktigaste är ju att jag får rätt vård.

Men var det inte bättre förr? Vimmerby hade en sjukstuga, Hultsfred hade ett BB och Kristdala hade en läkarmottagning, för att nämna några exempel. Ur ett centerpartistiskt perspektiv har det väl ändå gått åt fel håll, eller?

– Nej, för jag lever inte i den filosofin som går ut på att allt var bättre förr, svarar Magnus Larsson och skrattar.

Men Kristdala hade en läkarmottagning, det var väl bra?

– Ja, det är väl klart att det var bra. Då hade inte sjukvården samma krav på sig och hur såg vårdbehovet ut på den tiden? Vi lever betydligt längre i dag och vi får komplexare sjukdomsbilder. På den tiden som du pratar om, så hade vi inte så lång medellivslängd och de hann inte samla på sig de komplexa sjukdomsbilderna med flera olika diagnoser. Långt innan det stadiet hade de flesta tyvärr dött. I dag är det inte så, vilket ställer ett helt annat krav på sjukvården, jämfört med hur det var då, på den tiden du pratar om.

Jo, men jag vet att min morbror hade dubbelsidig öroninflammation när han var liten och bodde i Hagelhorva, utanför Östrahult i Vena socken. Och morfar tog med sig honom på cykeln och skjutsade in honom till läkaren i Kristdala. Och läkaren åtgärdade problemet. Så de var inte helt värdelösa på den tiden…

– Nej, och det är inte det jag säger. De kunde mycket då också. Men då kommer vi tillbaka till frågan: hur mycket resurser har vi? Och hur möter vi vårdbehovet på bästa sätt? Det viktigaste för mig som Oskarshamnspolitiker är att invånarna i Oskarshamns kommun har tillgång till en god vård med hög kvalitet den dagen de behöver den. Den fysiska platsen, som de åker till, är inte det absolut viktigaste för mig. Sedan hoppas jag, och tror, att många av dem under många år framöver kommer att kunna få hjälp på Oskarshamns sjukhus. Ju närmre den är, desto bättre. Men när det gäller vissa saker, så är inte avståndet det viktigaste, utan då handlar det om var kompetensen och den högkvalitativa vården finns.

Men då är det ju viktigt att det finns en ambulans när man behöver den. I värsta fall finns det ingen ambulans när jag behöver den. Ska ambulansverksamheten förstärkas?

– Man ska även se över ambulansens uppdrag. Ser man exempelvis att man behöver förstärka ambulansverksamheten i mellanlänet, så tror jag också att man är beredd att göra det. För det handlar om trygghet. Ambulansverksamheten går också framåt. I dag kan man göra mer i en ambulans, jämfört med vad de kunde göra för 15-20 år sedan. Ambulansen behandlar även på plats i dag. Det finns x antal patienter som aldrig åker med ambulansen, utan ambulansen åker ut och ger en behandling och sedan är det färdigt.

Men i värsta fall är alla ambulanser upptagna när en ringer…

– Ja, det kan naturligtvis inträffa om du har en väldig otur. Så är det, men ambulansverksamheten gör ju inte den bedömningen i dag, att den risken skulle öka i och med den här förändringen. Sedan får man se vad utfallet blir och justera utefter det i sådana fall, tänker jag.

Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt fram förslag om så kallade lättvårdsambulanser och ambulanshelikopter. Kan det vara något, tror du?

– Lättvårdsambulanser skulle kunna vara ett alternativ framöver. Samtidigt ser jag en risk i det, på grund av att ett tillstånd kan försämras väldigt snabbt. Om det inledningsvis, i ett samtal med SOS, har gjorts en bedömning om att en lättvårdsambulans klarar detta, så kan tillståndet förändras och bli kritiskt under framkörningstiden. Och då har man inte rätt vårdresurser på plats. Man behöver vara noggrann med det där och tänka igenom det ordentligt, kan jag tycka. När det gäller ambulanshelikopter, ja, det är väl klart att en ambulanshelikopter skulle kunna underlätta en hel del på sina håll, men det är också oerhört stora kostnader. Frågan är om resurserna ska läggas där eller om de ska läggas någon annanstans? Men det är upp till regionfullmäktige att avgöra i ett sådant läge. Jag misstänker att det kommer att komma ett sådant förslag nu när regionfullmäktige ska ta sin budget, så då får regionfullmäktige avgöra frågan.

Men du som är noga med orden. Passar verkligen ordet utveckling i det här sammanhanget som vi pratar om. Rör det sig inte om avveckling/degradering, trots allt?

– Jag ser det som en utveckling av vården i mellanlänet.

Ingen avveckling alls, allstå?

– Sedan kan jag ha respekt för att man tycker att man lägger ned och avvecklar en verksamhet. Men vården som helhet utvecklas, som jag ser det. Och då inte minst med inriktning på våra äldre och sköra.

Men det är kanske inte lika mycket utveckling för övriga? Jag tänker på sådana som du och jag, som är i arbetsför ålder…

– Det är klart att, beroende på vad vi drabbas av för åkommor, så är det även en utveckling för oss. En allmänläkare har en oerhört bred kompetens. Söker jag vård på akuten i Oskarshamn i dag, så kan jag få träffa en specialistläkare. De är också jätteduktiga, jag ska inte på något sätt negligera deras kompetenser och kunskaper, men den läkaren har en specialistkompetens inom ett väldigt smalt område som kan vara något helt annat än det jag söker för. Hade det då varit bättre att jag hade fått komma till en allmänspecialist direkt? Ja, det kan man fundera kring. Nej, jag ser det faktiskt inte som en degradering eller en avveckling. Jag ser det som en utveckling av vården. Sedan kan man diskutera den fysiska platsen, själva sjukhuset. Tar vi bort en del av den fysiska platsen, sjukhuset i Oskarshamn, ja, det kanske vi gör, men jag tycker fortfarande att vi utvecklar vården. Det kommer att bli betydligt bättre för de äldre och de sköra. Det är också de som konsumerar den absolut största delen av vården i Kalmar län. Vi kommer också att få en tydlighet kring vilka medicinska tillstånd som man kan få hjälp med i Oskarshamn, samt vilka tillstånd som man kan få hjälp med på andra ställen, säger Magnus Larsson, som betonar att vi har en god sjukvård i länet.

– Jag känner mig trygg med sjukvården i länet. Min bild är att alla invånare i länet kan känna den tryggheten. Vården finns där när vi behöver den. Sedan finns den inte alltid på plats A, utan på plats B i stället. Men den finns där och vi har tillgång till den.

Men demokratin, då? Hur demokratiskt är det här? Ni pratade inte om det här i valrörelsen 2022. Väljarna har inte fått säga vad de tycker i frågan. Hur ser du på det?

– Det är oerhört många frågor som kommer upp under en mandatperiod, både kommunala och regionala, och även på nationell nivå, som aldrig diskuteras i en valrörelse. Valet handlar om att vi väljer våra företrädare i de olika beslutande församlingarna. Och vi litar på att de gör det som blir bäst. Jag ser inte att det är något demokratiskt underskott. Men regionen kommer att vara ute och föra dialoger på olika sätt. Det är ju det som blir den demokratiska processen i det här.

Hur ser du på en eventuell folkomröstning i frågan? Borde en sådan genomföras?

– Nej, det tycker jag inte. Av den enkla anledningen att frågan är oerhört komplex. Gör man inte förändringar på Oskarshamns sjukhus, så faller andra delar i det här, det ska man komma ihåg. Men det är upp till medborgarna om de vill kräva en, det har inte jag någon synpunkt på som politiker. Jag ser dock att frågeställningen skulle bli oerhört komplex i en folkomröstning i den här frågan, på grund av att den består av så många delar. Bland annat utökningen av öppettiderna på hälsocentralerna.

Det här med nedläggning i Oskarshamn låter inte som centerpolitik i min värld…

– Ja, men vad är centerpolitik?

Nära vård på riktigt, för alla, kanske…

– Ja, och det är ju nära vård vi jobbar med. Men nära vård innebär inte att det fysiska avståndet ska vara nära i alla lägen, utan nära vård är ett arbetssätt. Man jobbar personcentrerat, riktar insatserna och lägger fokus på tidiga och förebyggande insatser, framför allt. Det är det som är nära vård-konceptet. Nära vård innebär inte att jag ska ha 100 meter till en hälsocentral eller ett sjukhus, för dit når vi aldrig. Ta dem som bor i Kristdala, exempelvis, de kommer alltid att ha tre mil in till Oskarshamn. Och vi kommer nog aldrig att få en hälsocentral i Kristdala, om inte folkmängden ökar markant. Däremot kanske det kan finnas andra lösningar, man skulle kunna ha en filialverksamhet och så vidare, det skulle jag gärna se.

Det innebär att jag exempelvis skulle kunna bli tvungen att åka till akuten i Västervik eller till akuten på länssjukhuset i Kalmar klockan 3 på natten. Det låter inte som nära vård…

– Nej, kanske inte i det specifika fallet. Så är det. Men vi har haft ytterst få sådana patienter på akuten i Oskarshamn. Det stora patientflödet ser man på helger, det gäller både akuten och primärvården. Sedan är det fram till klockan 22 på vardagskvällar. Efter klockan 22 kommer det väldigt få. Men, visst, det kommer en och annan. För dem blir det en försämring, om man inte bedömer att personen i fråga kan bli direktinlagd på medicinavdelning.

Enklare sårskador kan man få på kvällen/natten…

– Ja, men det kan vara ett tillstånd där man skulle kunna göra en omläggning hemma, för att stoppa ett blodflöde, för att sedan uppsöka primärvården dagen efter. Grövre skärsår, som kräver kirurgi eller att man måste in och sy, ja, då måste du redan i dag åka till Kalmar eller Västervik. Då hamnar du inte i Oskarshamn.

Vägen mellan Västervik och Oskarshamn är dålig. Vägen mellan Oskarshamn och Kalmar är bättre, men den är ju inte jättebra…

– Jag kör på vägen mellan Oskarshamn och Kalmar varje vardag och jag tycker inte att det är några problem med att köra på den. Vägen till Västervik håller jag med dig om, den finns det mer att önska av. Och där görs det insatser. Sedan tar det några år innan de är färdiga. En ambulans tar sig fram ganska snabbt även på ganska dåliga vägar.

Men om jag åker i egen bil, så blir det lite tråkigt att ligga och åka fram och tillbaka mellan Oskarshamn och Västervik. En resa på cirka 14 mil, tur och retur. Men det får man väl tugga i sig, förstår jag…

– Ja, man börjar med att kontakta 1177, för att få en rådgivning. Och det är de som hänvisar dig till punkt A eller till punkt B. Eller så säger de att du kan lugna dig och gå till din hälsocentral i morgon. Där kommer den första triageringen ske.

Jag läser en bok om DDR just nu, “Farväl DDR” av Guido Knopp, och den gamle DDR-ledaren Walter Ulbricht sa bland annat att “det ska se demokratiskt ut”, det var viktigt för honom och hans kommunistkamrater i Östtyskland. Men det skulle givetvis inte vara demokratiskt. Allt från Sovjetunionen efterapades. Jag känner att jag får sådana vibbar när det gäller nedläggningen av medicinakuten och snabbspåret på Oskarshamns sjukhus.

– Nej, den bilden delar jag inte alls, om jag ska vara ärlig. Jag tycker att det har varit en oerhört öppen process kring det här hela vägen, säger Magnus Larsson.

Toppolitikerna i Region Kalmar län får drygt 10,5 miljoner skattekronor per år. Regionen har totalt 13 region- och oppositionsråd. Är det nödvändigt att ha så många när man behöver lägga pengar på annat?

– Jag vill inte lägga någon värdering i det. Hur mycket kostar den politiska organisationen? Det är den viktiga frågan, anser jag. Och där ligger inte Region Kalmar län i topp, direkt, bland Sveriges regioner. Sedan om man ska kalla det regionråd, eller något annat, det är oväsentligt för mig. Det är bara titlar.

Men skulle det inte räcka med ett regionråd i majoritet och ett regionråd i opposition?

– Räcka och räcka, apropå demokrati, allt beror på hur stort politiskt inflytande man vill ha i olika frågor. Regionen har en oerhört stor verksamhet och omsätter rätt många miljarder. Har man färre politiker som på heltid kan jobba politiskt, ja, då får man ett mindre politiskt inflytande över verksamheten, och det i sin tur innebär att medborgarna får ett mindre inflytande. Politikerna är medborgarnas språkrör i verksamheten. Jag tror inte att det skulle vara lämpligt med så få regionråd, sett ur demokratisk synpunkt.

Är inte arvodena som regionråden får lite väl höga?

– Jag tycker att det ligger på en rimlig nivå. Titta på arbetsinsatsen, vi pratar inte om ett 7 till 16-jobb. Regionråden jobbar väldigt många timmar per dygn. Och det blir många kvällar och många helger, då man är ute och träffar medborgare och olika konstellationer. Man träffas även internt i partierna, naturligtvis, på diverse möten.

Det är dock inte alla som vill prata med en journalist, via telefon, exempelvis…

– Det väljer var och en, säger Magnus Larsson.

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se