ANNONS

Par sitter vid köksbordet med en dator
Foto: Freepik

Tre av tio par oense om pengar – färre gräl med jämställd ekonomi

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

SVERIGE

Nästan tre av tio som lever tillsammans med någon har konflikter om ekonomi. Vanligast är bråk om vad man ska lägga pengarna på och om att man tar olika ansvar för ekonomin. Par med en mer jämställd ekonomi grälar mindre om pengar. Det visar en undersökning som Kantars Sifo utfört på uppdrag av Swedbank.

72 procent av de som lever tillsammans fattar privatekonomiska beslut ihop. Ändå grälar en del om pengar. Många män lägger mer pengar på prylar, fritidsintressen och sparande än kvinnor, medan kvinnor oftare betalar hushållets småutgifter.

– Just vad man ska lägga pengarna på är ett vanligt konfliktämne. Det är viktigt att prata ihop sig och att inkludera alla utgifter så båda får förutsättningar att bygga en trygg ekonomi. Med en jämställd ekonomi minskar bråken om pengar, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank i ett pressmeddelande.

Paren som har konflikter om pengar

Hur man fördelar ansvaret för ekonomin, och större ekonomiska beslut som bostadsbyte, renovering och bilköp är andra vanliga konflikter. 20 procent av paren är oense om hur mycket semestern får kosta. 

Par med separata ekonomier bråkar oftare om pengar än de med gemensam ekonomi. Bland par som gått skilda vägar uppger hälften att de hade konflikter om ekonomin.

– Skiljer det i inkomst innebär en gemensam ekonomi en mer jämställd ekonomi. Då får båda förutsättningar att bygga upp en ekonomi som gör att man kan klara sig på egen hand om det en dag skulle behövas, säger Madelén Falkenhäll.

Sparkapital kan skilja

Om man inte jämnar ut skillnaderna genom att den som tjänar mer också betalar mer för de gemensamma utgifterna, påverkar det ekonomin även på sikt. Den med lägre inkomst får till exempel sämre förutsättningar att spara. 

– Om den ena har mindre pengar kvar till sparande kan det över tid skilja flera hundra tusen kronor i sparkapital, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: Freepik

+1
1
+1
0
+1
0
+1
1
+1
2
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS