KRÖNIKA

“Tandvård är inte sjukvård”, står det i rubriken till en ledartext i Barometern–Oskarshamns-Tidningen.

Jag säger som Brasse Brännström brukade säga i statstelevisionens barnprogram “Fem myror är fler än fyra elefanter”:

– Fel, fel, fel!

Tänderna sitter bevisligen i kroppen – precis som ögonen. Så var det i alla fall senast jag kollade. Det finns för övrigt en betydande koppling mellan dålig tandhälsa och en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Så för mig är det ofattbart att tandvården och optikerbesöken, samt kostnader för eventuella glasögon, inte räknas som sjukvård.

“Tandhälsan är en klassfråga! Punktum!”

Peter A Rosén, krönikör och chefredaktör på Oskarshamns-Nytt

Tandhälsan är en klassfråga!

Punktum!

Den fattige ska inte behöva prioritera bort de nödvändiga tandläkarbesöken.

Von oben-argument om individens egenansvar osar av klassförakt.

Det är lätt för den rike att raljera när den fattige tvingas hålla käften stängd, på grund av att hon/han skäms över sina dåliga tänder.

Att gå till tandläkaren ska inte kosta mer än ett besök hos läkaren på hälsocentralen. Sjukvårdsavgifterna är hanterbara även för låginkomsttagarna och fattigpensionärerna – men i min värld ska både tand- och sjukvården vara helt skattefinansierad. Avgiftsfritt för alla, följaktligen.

Så ska det vara i ett jämlikt land.

“Avgiftsfria glasögon”

Och, ja, jag tycker att vi ska ha avgiftsfria optikerbesök samt avgiftsfria glasögon. Skattefinansierat även där, således.

“Vi kan ju börja med att återinföra förmögenhetsskatten”

Hur vi ska finansiera detta?

Vi kan ju börja med att återinföra förmögenhetsskatten.

Den avskaffades av regeringen Fredrik Reinfeldt (M) den 1 januari 2007.

Enligt Skatteverket uppgick intäkterna från förmögenhetsskatten till cirka 4,5 miljarder kronor per år innan den avskaffades.

En rapport från Riksrevisionen 2010 uppskattade att statens intäkter minskade med mellan 4,5 och 7 miljarder kronor per år, som en direkt följd av avskaffandet.

Vill återinföra värnskatten

Jag tycker även att vi ska återinföra värnskatten, som avskaffades den 1 januari 2020.

Det var en extra skatt på fem procent för inkomster över en viss nivå (1,5 miljoner kronor per år 2019).

Enligt beräkningar från finansdepartementet och riksdagens utredningstjänst uppskattades borttagandet av värnskatten kosta statskassan omkring 6 miljarder kronor per år.

Detta belopp representerar de direkta minskningarna i skatteintäkter baserat på dåvarande inkomstnivåer och antalet personer som betalade värnskatt.

Vidare så tycker jag att vi ska återinföra arvs- och gåvoskatten, som avskaffades den 1 januari 2005.

Detta var en skatt på arv och gåvor som ofta påverkade personer med större tillgångar. Enligt uppgifter från Skatteverket och finansdepartementet uppgick de årliga intäkterna från arvs- och gåvoskatten till mellan 2,5 och 3 miljarder kronor per år innan den avskaffades.

“Ta bort RUT och ROT”

Intäkterna från denna skatt kunde förstås variera betydligt från år till år, beroende på storleken och antalet arv och gåvor under ett specifikt år.

Och, ja, jag tycker dessutom att vi ska ta bort RUT- och ROT-avdragen. Då sparar vi minst 17 miljarder kronor per år.

ROT-avdraget uppgick till omkring 10,2 miljarder kronor för 2022.

Det är ett avdrag för renovering, ombyggnad och tillbyggnad av bostäder.

RUT-avdraget uppgick till cirka 6,8 miljarder kronor 2022.

Det är ett avdrag för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete, med mera.

Listan kan göras längre, men vi kan väl börja där…

Trevlig helg!