SVERIGE

Matvanorna i den vuxna befolkningen har försämrats under de senaste åren. Det visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. Vad som ligger bakom utvecklingen behöver undersökas vidare. Möjligen kan covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna ha påverkat förutsättningar för hälsosamma matvanor.

Inom ramen för den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, har Folkhälsomyndigheten följt befolkningens matvanor sedan 2004 till och med 2022. Undersökningen genomfördes under perioden februari-maj 2022.

Skillnader i matrelaterad hälsa

Resultaten baseras på fyra indikatorer där konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck ingår. Indikatorerna om fisk och skaldjur samt sötad dryck har funnits med sedan 2016. Sammantaget visar alla dessa indikatorer på en förändring av matvanorna i en negativ riktning som kan påverka både hälsa och miljö.

Resultaten visar också att matvanorna fortsatt är ojämlikt fördelade i befolkningen där bland annat kvinnor har haft en sämre utveckling än män. Det finns även skillnader utifrån utbildningsnivå och ålder. Till exempel är det en högre andel av äldre än yngre personer som äter frukt och bär samt fisk och skaldjur.

– För att minska skillnaderna i matrelaterad hälsa behövs både ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som når hela befolkningen samtidigt som riktade insatser ges till de med störst behov, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Pandemin hade negativa effekter

När en stor andel av befolkningen förändrar sina matvanor beror det på faktorer i den sociala och fysiska miljö som de lever i och inte på individuella orsaker. Det kan handla om till exempel förändringar i utbud, priser, marknadsföring och tillgänglighet till mat.

I en intervjustudie från Folkhälsomyndigheten 2022 framkom att unga vuxna upplevde att pandemin hade haft negativa effekter på deras fysiska hälsa, vilket i sin tur upplevdes försämra den psykiska hälsan. De beskrev en bristande kosthållning med antingen för lite mat, för att de helt enkelt inte haft råd eller möjlighet att köpa mat, eller för mycket alternativt för ”onyttig” mat.

– Resultaten ligger i linje med det som Folkhälsomyndigheten nu ser med försämrade matvanor hos vuxna. Vi har inte frågat deltagarna specifikt om orsakerna den här gången, men vi kan se att förändringarna delvis sammanfaller med pandemin och kan alltså bero på förändrade förutsättningar, säger Pia Lindeskog.

Matens miljöpåverkan

Matvanor är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat risken att få övervikt och fetma och för att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer.

Andra negativa effekter av matens miljöpåverkan är bland annat övergödning, överfiskning, utarmning av biologisk mångfald samt förorening av luft, mark och vatten. Men matproduktion kan även påverka miljön positivt, till exempel i kultur- och odlingslandskapet.

Nationella mål och insatser

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket arbetar på uppdrag av regeringen med att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion.

Nationella mål, indikatorer, utpekade insatsområden och uppföljning är nödvändiga för att insatser för hållbar livsmedelskonsumtion ska vara effektiva och långsiktiga. Viktiga aktörer och samhällsstrukturer i ett sådant arbete är till exempel kommunen, arbetsplatser, hälso- och sjukvården, föreningslivet och kommersiella aktörer.

FAKTA / OM FOLKHÄLSOENKÄTEN

Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, HLV, undersöker hur Sveriges befolkning mår och följer förändringarna i hälsa över tid. Undersökningen är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna. Årets enkät besvarades av närmare 17 000 personer i åldrarna 16 år och uppåt.

Foto: Freepik

Redaktionen

redaktionen@oskarshamns-nytt.se