DEBATTARTIKEL
Glöm inte bort samhällets beroende till den digitala infrastrukturen när Kalmar län ska digitaliseras.
Runt om i Sverige pågår ett omfattande upprustningsarbete.
Såväl myndigheter, regioner som kommuner lägger just nu mycket tid på att fundera på hur de ska säkerställa att deras verksamheter kan hantera både kris och krig.
För många av oss är denna situation ny.
Och de beredskapsplaner som arbetades fram under kalla krigets dagar ger i många fall liten hjälp i arbetet med att rusta ett modernt samhälle till en ny bredare hotbild.
En av de tydligaste skillnaderna mellan då och nu är digitaliseringen.
”Förvånansvärt ofta”
Men trots att få protesterar mot detta faktum så glöms just det moderna samhällets beroende av en fungerande uppkoppling förvånansvärt ofta bort i beredskapssammanhang.
Trenden bekräftas också i den enkätundersökning som vi på Stadsnätsföreningen genomfört bland kommunala beslutsfattare.
Där uppger bara fem av de elva svarande kommunerna i Kalmar län att de genomfört en analys av kommunens beroende av digital nätinfrastruktur för att kunna upprätthålla sin verksamhet.
Detta är riktigt bekymmersamt, inte minst eftersom flera andra samhällsviktiga verksamhetsgrenar, som vatten, energi och vård i sin tur också är beroende av tillgång till digital infrastruktur för att fungera.
För att öka kommunernas beredskap också inom digital infrastruktur behövs följande:
• Ökad kunskap bland tjänstemän och beslutsfattare om samhällets beroende av en fungerande uppkoppling.
• Att medarbetare med kompetens inom frågor som rör digital infrastruktur – exempelvis medarbetare vid de lokala stadsnäten – nyttjas i större utsträckning i kommunens beredskapsarbete.
• Att kommunen genomför beredskapsövningar där störningar i den digitala infrastrukturen är en del av scenariot.
• Fortsatta satsningar på att utveckla de befintliga fibernäten så att de blir mer robusta och säkra.
Det finns exempel på kommuner som drabbats av störningar i digitala system och där papper och penna fått plockas fram på nytt.
Detta är ingen långsiktigt hållbar lösning och riskerar i förlängningen att göra att samhällets tilltro till digitaliseringen minskar.
Efter stormen Gudrun ökade förståelsen för samhällets sårbarhet för störningar i el-näten.
Konsekvensen blev att hela energisektorn genomförde ett omfattande arbete med att öka robustheten i den svenska elnätsinfrastrukturen för att minska sårbarheten i näten.
”Vore olyckligt”
Det vore olyckligt om det skulle krävas smärtsamma erfarenheter från längre driftstörningar för att samhället ska vakna upp i fallet med den digitala infrastrukturen.
Vi förstår att kommunerna i Kalmar län befinner sig i en utmanande sits där prioriteringslistan är lång.
De kommuner i länet som är ägare till egen digital infrastruktur via sitt stadsnät har goda förutsättningar att nyttja den kompetens som redan finns inom den egna verksamheten.
För kommuner utan stadsnät kan lösningen vara att samverka med närliggande kommuner kring området eller på annat sätt säkerställa att kompetens om frågor som rör digital infrastruktur finns tillgänglig inom kommunen.
För att sammanfattningsvis är vi övertygade om att ett ökat fokus på den lokala digitala infrastrukturen kommer vara avgörande för att öka Sveriges förmåga att hantera kris och krig.
Mikael Ek, vd, Svenska Stadsnätsföreningen.
Louise Thorselius, vice vd, Svenska Stadsnätsföreningen
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
