Sol och blåsigt väder skapar nya utmaningar för kontrollrummet på Svenska Kraftnät. “Det finns risk att det produceras mer el än planerat när solen skiner och det blåser mycket”, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät i ett pressmeddelande.
När sommaren kommer med sol och varma fläktar har kontrollrummet på Svenska kraftnät både gamla och nya utmaningar att hantera. Elförsörjningen ska säkras även när det finns för mycket elproduktion, när det görs avbrott för underhåll eller när det är risk för skogsbrand.
– Vi har ett nytt fenomen som vi redan har märkt av under våren. Det finns risk att det produceras mer el än planerat när solen skiner och det blåser mycket. Om resten av Europa vid såna tillfällen också har mycket sol och vind, blir det så låga priser hos dem att vi i Sverige även får import från kontinenten, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät.
Tydlig trendförändring
Vid normala förhållanden går det kontinentala flödet av el från nord till syd. På grund av hög sol- och vindkraftsproduktion på kontinenten har det istället varit norrgående flöden av el under delar av dygnet under våren. Det har även förekommit negativa elpriser, det vill säga att man får betalt för att använda el.
Svenska kraftnät har upphandlat extra nedregleringskapacitet, alltså elproducenter som kan minska sin produktion så att frekvensen kan regleras ned. Vi har även reserverat handelskapacitet i norrgående riktning. Det innebär att vi har reserverat utrymme i nätet för att kunna transportera el norrut från elområde 4, ifall till det till exempel skulle bli fel på en kabel som exporterar el från Sverige till kontinenten.
– Detta har inte gjorts tidigare och markerar en tydlig trendförändring. Det är positivt att vi får in ny produktion, men vi måste kunna ta hand om den. Därför vill vi uppmana fler aktörer att lämna nedregleringsbud, det vill säga att man lägger in bud på balansmarknaden om att dra ner på sin produktion vid behov för att behålla balansen. Det gäller även vindkraftsaktörer. Vi strävar efter att få aktörer som är aktiva och som inte producerar till minuspriser, säger Pontus de Maré.
Ankkurvan förstärks
De nya mönstren har givit upphov till att man pratar om en ankkurva. Om man ser till förbrukningen minus nationell och importerad solelsproduktion under ett dygn, så bildar kurvan (med god vilja) en anka med en liten topp för baken på morgonen och en större topp för hals och huvud på kvällen. Ankkurvan förstärks av den allt större mängd solkraftsproduktion som finns på den europeiska elmarknaden.
– Under morgontimmarna och kvällstimmarna har vi högst förbrukning under dygnet. Men vid dessa tider har vi gryning och skymning och inte så stor elproduktion från solkraft. Får vi då andra stora förändringar i systemet, som problem i en reaktor eller fel på en utlandsförbindelse blir det besvärligt att klara av, menar Pontus de Maré.
Viktigt med flexibilitet
I Sverige har andelen solkraft i produktionsmixen ökat, men inte tillräckligt för att ge en kraftig ankkurva. Man kan fråga sig varför vi påverkas så kraftigt?
– Andelen solkraftsproduktion i våra grannländer har ökat markant och i och med att vi sitter ihop med flera utlandsförbindelser påverkas vi av det. Det är väldigt bra och lärorikt att vi känner av detta mönster och ändringar redan nu, eftersom vi vet att mängden solelsproduktion kommer att öka i Sverige. Flexibilitet och styrbarhet blir viktigare och viktigare för att hantera snabba förändringar i ”ankans” form, säger Pontus de Maré.
Diagrammet från Svenska Kraftnät visar en schematisk bild av hur ankkurvan fungerar. Kurvan visar elförbrukning minus solelsproduktion och import av solel. På natten har vi en konstant förbrukning som ökar på morgonen när vi vaknar och börjar förbruka el. Men på morgonen har inte solen hunnit börja skina så starkt, därför får vi en liten topp som är baken på ankan. På dagen produceras mycket solel på kontinenten som flödar upp till oss i Sverige, kurvan buktar neråt. På kvällen går solen ner, men förbrukningen ökar när alla ska laga mat och tända lampor – kurvan får snabba rörelser upp och sen ner – ankans hals och huvud. På natten planar kurvan ut igen.
Pussel med planering
De nya utmaningarna tillkommer utöver de vanliga, ibland besvärliga, förutsättningarna under sommaren som driften har att förhålla sig till.
– Vi har risken för bränder och översvämningar – vilket kan komma att påverka elnätet. Sedan är spänningsnivån mer utmanande att hålla under sommaren när volymen av el som överförs i nätet minskar, säger Pontus de Maré.
Planeringen av revisionerna vid kärnkraftverken har stor betydelse för tillgången på el. Det ser bra ut inför sommaren, revisionerna ligger i huvudsak utspridda med några mindre undantag. På sommaren görs också en stor mängd underhålls- och förnyelsearbeten som påverkar överföringskapaciteterna både inom Sverige och på förbindelserna till våra grannländer. Avbrottsplaneringen på stamnätet behöver koordineras med kärnkraftens revisioner men också med avbrottsarbeten på regionnäten och näten i våra grannländer.
– I år har vi liknande mängd planerade avbrottsarbeten som föregående år även om trenden överlag är stigande i och med att våra investeringar ökar, säger Pontus de Maré.
Större anläggningsprojekt med avbrottsarbeten är exempelvis ett antal förnyade stationer i Mellan- och Sydsverige som tas i drift.
– Allra bäst är det så klart om arbeten kan genomföras utan avbrott; metoden kallas arbete med spänning (AMS). Andelen arbete som utförs med AMS ökar kontinuerligt och i år ligger den på 7-8 procent, säger Pontus de Maré.
Flexibilitet behövs för att klara sommaren
Pontus de Maré ser på sommaren med tillförsikt. Mothandelsavtal för att säkra tillgången på produktion vid behov finns redan på plats.
– Vi har avtal med Karlshamnsverket, Ryaverket och Tekniska verken sedan tidigare och vi har redan nyttjat ett av dem i år för att avlasta ledningar vid ett arbete i Kilanda och öka kapaciteten i systemet. Vi har skaffat oss verktyg och stödtjänster för att hantera elsystemet under sommaren, men vi behöver fler som kan tillhandahålla flexibilitet, säger Pontus de Maré.
Foto: Freepik
