Varje söndag sitter jag vid tangentbordet och delger omvärlden med mina funderingar om stort och smått.
Vid det här laget har jag gjort det så många gånger att jag till slut blivit osäker på vad jag skrivit och vilka ämnen det handlat om.
Den här veckan hade jag till exempel tänkt låta Nalle komma till tals i frågan om hur djuren i det krigsdrabbade Ukraina lider under tiden striderna fortgår.
Men så tittade han med sömnig blick på mig och meddelade att han inte orkade lägga tassarna på tangenterna så nu får jag göra jobbet själv.
Och därmed blir det inte en krönika om djurens lidande denna vecka.
Vi får se om det blir aktuellt nästa vecka.
Kanske kriget är över då.
Något som inte är över trots att det numer inte hålls veckovisa presskonferenser om det är viruset vi känner som covid-19.
Annars kan man lätt få det intrycket.
Under två års tid uppmanades vi dagligen att hålla avstånd, stanna hemma vid snuva, tvätta händerna och sjunga från balkongerna.
Ja, det där sista var väl i högsta grad frivilligt och fullkomligt värdelöst, men det andra höll vi hårt på.
Nu hålls det istället presskonferenser gällande säkerhetsläget och vi uppmanas till försiktighet och framförhållning i fall krisen eller kriget kommer hit.
Men Putin gjorde inte slut på pandemin.
Människor fortsätter bli sjuka och dö av viruset, trots lyfta restriktioner och rekommendationer.
Så var fortsatt försiktig i kontakten med andra.
Yppa inte vad du eventuellt vet om försvaret av vårt land och riskera inte heller din egen och andras hälsa genom att ta i hand och kyssa på kind.
Släng skräpmejlen om heta ryskor i papperskorgen och ge istället en hjälpande hand till de som flyr kriget i Ukraina.
Strunta i att spela ”Give peace a chance” och ge istället en slant till Radiohjälpen eller Röda Korset.
Och fortsätt hålla hoppet uppe om ett snart slut på galenskapen i öst och en värld fri från virus.
Krönikör. Levererar söndagskrönikan med allt från hunduppfostran till älskade loppisrundor. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.