OSKARSHAMN

Varför är IK Oskarshamn i behov av en ny arena?

Vi ställer frågan till IKO:s klubbchef Martin Åkerberg.

– Vi har växt ur den befintliga arenan. Det gjorde vi egentligen redan när vi spelade i allsvenskan, svarar han.

ON intervjuar Martin Åkerberg i hans arbetsrum på klubbkansliet i Be-Ge Hockey Center.

Han konstaterar att IKO-ledningen har jobbat aktivt med arenafrågan under tio års tid.

– Det var Mats Söder, på sin tid, som började lyfta de här frågorna gentemot kommunen.

Nu – när IKO lirar i SHL – är frågan akut, fastslår Martin Åkerberg.

– Ja, om vi ska var kvar på den här nivån.

Klubben har växt ur Be-Ge Hockey Center på flera plan, betonar klubbchefen.

– Det tydligaste är givetvis publikkapaciteten samt de kommersiella möjligheterna med restaurangytor och så vidare. Men vi har även en ungdomsverksamhet som växer så det knakar. Då räcker det inte med en isyta. Frågan är om det ens räcker med två ishallar på sikt.

– Inom tio år kommer vi nog att behöva minst tre ishallar. Vi ser ett tydligt samband mellan SHL-avancemanget och växande ungdomsverksamhet. De yngsta kullarna är ungefär dubbelt så stora nu jämfört med hur det såg ut tidigare. Vi ser framför allt en stor påfyllnad av flickor.

– Flickorna står för cirka 30 procent av ungdomsverksamheten i dag. Det är jätteroligt – men det kräver också mer plats och fler istider. Det är svårt att få barn att fortsätta med hockeyn med de förutsättningarna som vi har nu. Antingen har man väldigt tidiga tider på en eftermiddag eller sena kvällstider. Det kan vara svårt för föräldrarna att komma ifrån jobbet på eftermiddagarna och skjutsa barnen. När det gäller sena kvällar så kan läxor och annat bli lidande.

Martin Åkerberg berättar att hans 12-årige son spelar i klubben.

– Lagen från mindre orter, som de möter, tränar dubbelt så mycket jämfört med våra barn – vilket gör att de har ett jättestort försprång. Sedan är inte resultaten det viktiga i den åldern – men det är klart att de hänger lite med huvudena. I söndags förlorade de med 6–16 mot Nässjö. Våra barn kommer ifatt med tiden – men det gäller att hålla humöret uppe.

Det är inte roligt att förlora med sådana siffror…

– Nej, det är det inte – men det blir inte sådana siffror varje gång. Men små klubbar har betydligt större tillgång till is, vilket gör att de barnen får ett försprång.

IKO och starka delar av näringslivet har tillsammans arbetat fram ett förslag, där en ny arena, med en publikkapacitet på 4 500, byggs i Kronoparken – ett par stenkast söder om sjukhuset och psykiatribyggnaden, i närheten av E22:an.

Klubben har kommit fram till att 4 500 åskådare är optimalt.

Det finns de som befarar att IKO tappar styrkan som ändå finns i en liten hall, där en unik stämning kan skapas.

– Men vi kommer inte att tappa det. Vi kommer fortfarande att ha den minsta arenan i SHL – och långt ifrån den största i hockeyallsvenskan. Vi tror att den nya arenan är lagom stor för vårt upptagningsområde. Vi har en sjumilsradie, ungefär, där vi täcker in Kalmar, Västervik, Vimmerby, Hultsfred och Gotland till viss del, säger Martin Åkerberg.

I det nya arenaförslaget finns även en inbyggd träningshall, med omklädningsrum och en passage som gör att alla lag lätt kan ta sig till både huvudhallen och träningshallen.

Den nya arenan, som för övrigt har en mycket snygg arkitektur, ska byggas i tre plan, enligt liggande förslag.

På bottenplanet finns entrén och omklädningsrummen, med mera.

Förutom alla hockeyrelaterade utrymmen finns även en lokal som IKO kan hyra ut till en extern aktör.

På plan två finns det stora publikplanet – som åskådarna når via trappor i entréplanet.

På mellanplanet finns även barer, kiosker – och IKO:s kontor.

På det tredje planet hittar vi loger, kök och pressläktare.

Hur många ståplatser har den nya arenan?

– Omkring 800, varav 150 till bortasupportrarna. Vi har drygt 3 500 sittplatser plus ett par hundra logeplatser.

– Fördelningen mellan sittplatser och ståplatser är den stora skillnaden jämfört med hur det ser ut i dag. Skillnaden mellan 3 275, som vi har nu, upp till 4 500 är inte så jättestor – men fördelningen mellan sittplatser och ståplatser är annorlunda. I dag har vi lite för många ståplatser. Ståplats är alldeles utmärkt när det kommer till att skapa stämning – men om vi ser till vilka biljetter folk vill ha, och vilka biljetter vi säljer först – ja, då är det sittplatser. Vi får kämpa ganska hårt för att kunna fylla ståplatsläktaren.

Har ni 1 500 ståplatser i den befintliga arenan?

– Ja, 1 500 ståplatser och 1 800 sittplatser.

– Man exkluderar olika grupper i samhället när man inte kan erbjuda sittplatser. Jag tänker på barnfamiljer – det är inte bra att ställa sig på ståplatsläktaren med barn. Det kan vara farligt – och framför allt så ser de ingenting.

– Sedan har vi pensionärer som kanske inte orkar stå en hel match. Så det är många som av praktiska skäl inte kan gå på hockey i dagsläget – även om det finns ståplatser att köpa.

Jag tänker på träningshallen – egentligen behöver ni en till för att det ska bli optimalt, eller?

–  Två ishallar är vad vår verksamhet behöver just nu. Men vi ser framför oss att kullarna kommer att fortsätta att växa – vi kommer att ha fler tjejer som vill börja spela hockey. Inom en tioårsperiod kommer vi att behöva tre ishallar. Då gäller det att säkerställa att det finns mark, så att man kan bygga ut med ytterligare en ishall.

– Vi tar inte den investeringen direkt, men då har vi i alla fall mark som gör att vi kan bygga ut arenan.

Hur mycket kostar det att bygga den nya arenan, enligt ert förslag?

– Nu pågår utredningen. Men först föreslog vi att den skulle byggas vid södra infarten, på de nya industritomterna. Där finns mark som är färdig att bygga på. Det var fördelen med det förslaget – och kommunen hade en prislapp på 400 kronor per kvadratmeter. Den nuvarande kalkylen bygger på det – och då landar vi på 325 miljoner kronor.

– Nu får vi se vad utredningen visar – det är inte säkert att det behöver bli dyrare än så i Kronoparken. Det handlar om vem som tar investeringskostnaden för marken – om kommunen säljer den direkt till en fastighetsägare, som gör i ordning den, eller om kommunen gör i ordning den i egen regi och säljer den vidare. Det får vi se. Men det kommer att ligga i det häradet.

IKO:s arenaförslag bygger på en privat finansiering – med en förhoppning om ett årligt driftsbidrag från kommunen.

Klubben började mejsla på det här förslaget efter ett möte med kommunen i december förra året, där ombyggnadsplanerna fanns med på agendan. IKO fick då ett besked om att det under överskådlig framtid inte finns pengar för den här typen av investeringar.

– Vi blev mer eller mindre panikslagna. Vi var tvungna att agera. Med den här arenan kan vi inte vara med på den här nivån över tid – inte ens i hockeyallsvenskan, säger Martin Åkerberg.

– Då inledde vi en dialog med näringslivet, med våra största partners. Samtalen landade i det nya arenaförslaget. Vi har successivt presenterat det för kommunen. Och efter det har kommunen tagit frågan på allra största allvar. Politikerna har tagit till sig informationen och tillsatt utredningen som Rolf Persson (tidigare kommundirektören) nu leder. Och man har faktiskt satt ner foten och sagt att kommunstyrelsen ska fatta ett beslut i frågan den 14 december. De ska ha all heder för det.

Tanken är att det nya arenabygget ska finansieras i privat regi, med en privat fastighetsägare.

– Sedan ska klubben, näringslivet och kommunen vara med och dela på de årliga kostnaderna. Utredningen ska ta fram de exakta siffrorna – men driften av den nya arenan kommer att kosta mellan 23 och 26 miljoner kronor per år. Det handlar om hyreskostnader och löpande driftskostnader – med uppvärmning, el, driftpersonal och så vidare.

– Vi har sagt att vi kommer att kunna ta en betydligt större del av kakan jämfört med vad vi gör i dag. Vi är nästan klara med ett koncept med näringslivet. Av allt att döma kommer inte näringslivet vara med och äga arenan – de kommer i stället att vara med på de löpande kostnaderna genom att man tecknar långtidsavtal på arenanamnet och logerna. Vår målsättning är att sälja tio loger på långtidsavtal. Då har vi säkrat en stor del av driftskostnaderna. Sedan behöver vi kommunens hjälp för att kunna mäkta med resten.

Hur stort bör det kommunala driftsbidraget vara i SHL?

– I alla våra räkneexempel utgår vi ifrån att vi spelar i hockeyallsvenskan. Vi kan inte garantera att vi spelar i SHL för all framtid. Vi hoppas givetvis det – men när vi gör kalkyler, så måste vi vara realistiska. Och det finns en risk för att vi någon gång i framtiden åker ur. Vi ska givetvis jobba hårt för att undvika det – men kalkylerna bygger på att vi spelar i hockeyallsvenskan.

– Och då har vi sagt att vi behöver ett driftsbidrag på cirka 16 miljoner kronor från kommunen. Sedan blir det säkert en förhandlingsfråga. Vi får se var det landar.

– Sedan ska utredningen visa vilka kostnader som tillkommer för kommunen i övrigt. Det handlar om infrastrukturinvesteringar, marken samt vatten och avlopp. Man måste också titta på kostnaderna för den befintliga hallen. Det är kopplat till vad man bestämmer sig för att göra med den.

– Antingen behåller man den som en ishall – då har vi en tredje ishall direkt – eller så bestämmer man sig för att släcka och låsa. Då får man titta på de kvarvarande kostnaderna. Eller så kan man tänka sig att man gör något för någon annan sport. Vi vet att det finns stora utmaningar för innebandyn, basketen och handbollen. De har inte heller optimala förutsättningar när det kommer till träningstider. Utredningen kommer att visa vilka förslag som finns, säger Martin Åkerberg.

Det har tidigare gjorts utredningar kring hur man skulle kunna bygga om den befintliga hallen. Och ett sådant förslag, med en träningshall på parkeringsytan där Jysk låg tidigare, finns även med i den pågående utredningen.

– Skulle den bli verklighet, så skapar det ganska hyggliga förutsättningar för oss för stunden. Men det är tyvärr ingen långsiktig lösning, säger Martin Åkerberg, som konstaterar att man tidigare har pratat om årliga kostnader på 17–18 miljoner kronor, för kommunen, om det förslaget förverkligas.

– Det ska ställas i relation till ett driftsbidrag på 16 miljoner kronor – plus tillkommande kostnader. Det är möjligt att vi har fel, och i sådana fall får de motbevisa oss, men enligt vad vi kan se så är årskostnadsskillnaden mellan en ny arena i privat regi och en ombyggd arena i kommunal regi försvinnande liten.

Om kommunen fastnar för ombyggnadsalternativet – vad skulle det innebära i praktiken?

– Mycket fokus ligger på träningshallen och restaurangytan. Det handlar om en dubblering, ungefär, av restaurangkapaciteten. Vi kan ta in 250 gäster i dag – vi har pratat om att vi skulle behöva komma upp i cirka 500.

Men då förlorar ni parkeringsplatserna på det gamla Jysk-området. Då blir det kaos igen…

– Ja, det är en viktig fråga. Det finns en pågående trafikutredning i den stora utredningen. En konsult tittar på trafiksituationen – både vid den befintliga hallen och vid den nya arenan.

– Den nuvarande parkeringssituationen är, enligt min bedömning, under all kritik. Gamla asfaltsparkeringen och grusparkeringen är fyllda av bilar – och även Ica Maxis parkering har varit fylld vid vissa tillfällen. Det är långt ifrån optimalt för deras verksamhet att inte kunna ta emot fler kunder när det är hockey.

– De som kan trafik får svara på detta – men min amatörmässiga trafikkunskap säger i alla fall att parkeringarna är underdimensionerade redan i dag och bygger vi en träningshall på grusparkeringen blir det sju resor värre, säger Martin Åkerberg.

Publikkapaciteten är också en viktig del i frågan om ombyggnation/ny arena, understryker han.

– Vi kommer inte att få någon högre publikkapacitet i den befintliga arenan. Politikerna har bestämt att man inte ska titta på det. Om vi då bestämmer oss för en ombyggnation här – som kommer att kosta omkring 140 miljoner kronor – som inte leder till en högre publikkapacitet, så har vi stängt den dörren för all framtid för alla framtida hockeyälskare, barn och ungdomar och styrelser.

Det fanns väl en idé om att bygga en läktare till, så att man därmed får läktare runt hela arenan…

– Ja, det fanns en idé om att riva restaurangen och ett antal omklädningsrum. Tanken var att bygga en läktare som på den andra kortsidan. Men det skulle kosta väldigt mycket pengar. Det är mycket möjligt att det inte är ekonomiskt försvarbart. Och den dörren är stängd nu. Det blir ingen högre publikkapacitet här. Det ska man ha med sig i sammanhanget. Då har vi fortfarande kvar problemet med barnfamiljer och pensionärer som inte kan gå på hockey.

Det är således de här två alternativen som ska ställas mot varandra:

• Ny arena med en publikkapacitet på 4 500 åskådare.
• Upprustning av den befintliga arenan med oförändrad publikkapacitet.

Den pågående utredningen ska vara klar 30 november. Och kommunstyrelsepolitikerna ska, som sagt var, ta ett inriktningsbeslut i frågan den 14 december.

Den nya arenan kan även användas till annat än hockey?

– Ja, det är den stora uppsidan för kommunen. En stor uppsida är förstås att man kan ha ett lag i SHL även i fortsättningen – men vi ser också stora möjligheter när det gäller att locka andra evenemang och arrangemang till länet.

IKO ska dock inte arrangera några konserter, betonar Martin Åkerberg.

– Det ska andra göra. Och vi har Brädholmen Event i den här staden, som är en väldigt duktig evenemangsarrangör – med Christian Åberg i spetsen. Det är tydligt att det finns evenemangsarrangörer som vill komma hit och lägga större konserter och evenemang i Oskarshamn.

– Man ser det som en vit fläck på kartan – det finns inga arenor i den här storleken från Linköping i norr till Karlskrona i söder. Gör vi ingenting, så kommer vi att vara omsprungna av Kalmar. Deras nya ishall, som är färdig nu, är anpassad för konserter. Den tar 2 500 åskådare på hockeymatcher och 3 500 på konserter. Arenan i vårt förslag är snäppet större – den tar 4 500 vid hockey och 6 000 vid konsert.

Och Västervik bygger en ny arena…

– Ja, det är viktigt att se frågan ur ett länsperspektiv. Vi har en nybyggd ishall i Kalmar, vi har snart en i Västervik – och skulle vi även få en evenemangsarena mitt i länet, så öppnar det upp för större hockeyturneringar. Man kan även spänna bågen och fundera på om man ska försöka locka hit ett handbolls-EM, innebandy-VM eller något sådant. Det finns otroliga uppsidor för turismen i hela länet.

– Tänker vi hockeymässigt så kommer Västervik att ha två hallar, Kalmar har två ishallar – och här står vi i mitten och stampar lite. Vi borde ha kommit längre.

Man kan ha både konserter och mässor i den nya hallen…

– Ja, den nya arenan är mångsidig. Man kan ha de större konserterna med 6 000 i kapacitet. Det kanske blir fyra-fem sådana per år. Sedan har vi en träningshall med en publikkapacitet på 1 000 personer. Och i entréhallen kan man tänka sig mindre kulturevenemang för 150–200 åskådare. Det är en arena som kommer att leva året runt, med olika typer av arrangemang.

– Det är bara fantasin som sätter gränser. Arenan blir en möjliggörare för många olika evenemang – och konferenser.

Och att arenan syns från E22:an är en fördel, förstås…

– Ja, så är det. Placeringen är viktig. Det första alternativet som vi hade vid södra infarten var kanske inte ett bra alternativ – utifrån att lokalbefolkningen skulle kunna ta sig till arenan på ett bra sätt.

– Kronoparken är snäppet bättre. Där har vi synligheten från E22:an och man kan ta sig dit på ett smidigt sätt med bil. Under vår första säsong i SHL kom ungefär 25 procent av vår publik från andra kommuner. Det är en siffra som kommer att behöva öka i framtiden om vi ska vara med i racet. Vi behöver kanske komma upp på 35 procent på sikt.

Det gäller att ni blir länets lag…

– Ja, och vi är på god väg. Men vi måste kunna ta emot länsborna också om vi ska kunna bli länets lag.

Men i kommunerna Högsby och Mönsterås har ni redan vunnit många invånare…

– Ja, de har varit IK-frälsta i många år. Men det kommer även publik från Kalmar, Vimmerby, Hultsfred och Västervik regelbundet. Den största inpendlingen kommer söderifrån – från Kalmar och Mönsterås. Det kommer hyggligt med folk från Högsby – och det kommer fler och fler från Hultsfred, Vimmerby och Västervik.

– Den turistekonomiska utvärderingen som gjordes under säsongen 2019/2020 ska göras om i år. Det ska bli intressant att se hur det ser ut. Men vi har slagit i taket när det gäller den befintliga arenan – i och med att vi inte kan ta emot fler.

– Arenan i Kronoparken är dessutom mer lättillgänglig för kommuninvånarna. Man kan gå och cykla dit via sjukhuset – eller via gångtunneln under E22:an vid Elajo.

Beslutet i arenafrågan avgör IKO:s framtid, konstaterar Martin Åkerberg.

– Ska vi verka på elitnivå? Och då pratar vi inte bara om SHL – utan även om allsvenskan. Eller ska vi nöja oss med att ha en bred och bra ungdomsverksamhet och kanske inte ha ett elitlag på högsta nivån? Det är så klart ett alternativ – men vi tycker inte att det är ett bra alternativ.

Risken är att IKO blir som Karlskrona, som ramlade ner två divisioner – från SHL till division 1…

– Ja, det är worst-case-scenariot. Det är ingen katastrof för klubben – vi överlever. Vi har en stabil ekonomisk grund att stå på – men på den nivån kan inte vi vara med och bidra till kommunens tillväxt och utveckling på det sättet som vi gör nu. Vi sätter Oskarshamn på kartan i många olika sammanhang. Vi bidrar med skatteintäkter och tillväxt. 25 miljoner kronor i turistekonomisk omsättning. När man väger samman detta och tittar på kostnaderna för en ny arena, så inser man att det bara är en bråkdel av vad vi faktiskt tillför i kommunen. Sedan är det svårt att nämna en siffra exakt på öret. Men det är bara en dåre som skulle säga att vi inte tillför något.

Att Oskarshamn blir känt som en hockeystad betyder väl också en hel del…

– Ja, det är viktigt för orten att jobba med attraktivitet – för att få folk att vilja bosätta sig här. Sedan är inte en ny arena hela lösningen – men det kan vara en viktig pusselbit som gör att detta faller på plats. Kommunen har ändå en uttalad ambition om att vi ska vara 30 000 invånare 2030. Det är åtta år kvar. Det gäller att lägga i en växel nu.

– I dag flyttar människor väldigt sällan till en plats enbart för jobbets skull. Man flyttar många gånger av andra orsaker och så hittar man ett jobb.

När skulle den nya arenan kunna vara klar?

– Det kan ta allt från ett till tre år. Arbetet med detaljplanen ska ha sin gång. Det är oklart hur lång tid det kommer att ta med tanke på eventuella överklaganden. Från det att det finns en detaljplan, så är min bedömning att byggtiden ligger på mellan ett och ett och ett halvt år. Med en snabb detaljplan och ett smärtfritt bygge så skulle jag säga tre år.

– Då handlar det om att vi ska överleva i tre år i den befintliga arenan – och inte trilla ur. Men får man bara ett beslut i frågan, att vi vet att det kommer en ny arena, så kommer det att skapa otroligt många ringar på vattnet för oss.

Det blir inte bara lättare att hitta företag som vill samarbeta med IKO, konstaterar Martin Åkerberg.

– Det ger oss också en enorm skjuts när det kommer till arbetet med att locka hit nya spelare. Det blir också lättare att behålla duktiga ledare och spelare ett antal år till – jämfört med hur det blir om vi inte får ett sådant beslut.

Apropå det – har ni förlängt med Martin Filander (huvudtränaren) än?

– Nej, men vi sitter i samtal med både Fröberg (Thomas, sportchefen) och Filander. Vi vill behålla dem – och det är klart att arenafrågan är viktig för dem också. De vill veta vad som händer. Längden på deras nya avtal skulle kunna påverkas av arenafrågan, säger Martin Åkerberg, som är nöjd med inledningen på SHL-säsongen.

– Vi har inte etablerat oss i SHL – men vi har stabiliserat oss. Vi har en organisation som vet vad som krävs för att det ska gå bra. Det känns bra, men sedan är marginalerna små.

Vid årsskiftet har 35-årige Martin Åkerberg varit klubbchef i IKO i tio år.

– Tiden går fort när man har roligt, säger han och skrattar.

Blir det en ny arena så fortsätter du några år till?

– Ja, absolut. Det kanske jag gör ändå.

Luften går inte ur er om kommunen säger nej till det nya arenaförslaget?

– Nej, det tror jag inte. Då får man bryta ihop och komma igen. Vi får se. Det är lite tidigt att svara på det. Jag drivs av utmaningar och utveckling. Med en ny arena får man vara med om en otroligt spännande resa.

Kommer den nya arenan att se ut som Vida Arena i Växjö, ungefär?

– Ja, vi kommer inte att ha loger runt hela arenan – det blir enbart på ena sidan. Sedan försöker vi skapa öppna ytor högst upp. På så sätt liknar arenan Vida Arena, säger Martin Åkerberg.

Så tycker våra läsare om arenafrågan: ”Ett bevis på framgångsrik idrottskultur”

Läsarfråga

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se