EKONOMI
Enligt Finansinspektionens senaste rapport om svenskarnas sparande så saknar många en sparbuffert. artläggningen pekar på att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffert. Sparpsykologen Niklas Laninge på Opti konstaterar att det finns psykologiska orsaker till varför så få har en buffert.
Nyligen släppte Finansinspektionen rapporten Svenskarnas sparande där man kan man läsa hur svenskarnas sparande i olika sparformer ser ut, och hur det utvecklats över tid. Rapporten har fått mycket uppmärksamhet i media, främst för att den visat att:
- Hälften av konsumenterna har mindre än 10 000 kronor på sina sparkonton.
- Endast 30 % har ett buffertsparande på 50 000 kronor eller mer.
Oroväckande
Finansinspektionens rapport lyfter fram flera oroväckande, om än inte oväntade, uppgifter om ojämlikhet och skillnader mellan män och kvinnors risktagande. Självklart finns det ekonomiska och strukturella förklaringar till varför så få har den rekommenderade mängden pengar i en buffert vilket motsvarar cirka tre månaders utgifter. De senaste åren har hushållens kostnader ökat och således har nysparandet minskat rejält sedan 2022.
”Finansinspektionen tycker att det är oroande att buffertsparande även lyser med sin frånvaro bland de som har bolån. Finns det något som kan förklara detta utöver de rent ekonomiska förklaringsmodellerna? Jag hävdar det”, säger Niklas Laninge är Sparpsykolog på den oberoende spartjänsten Opti till ON.
Varför har så få en buffert?
Niklas Laninge konstaterar att livet har blivit dyrare för de flesta svenskar sedan krigsutbrottet i Ukraina 2022. Han påpekar att många har behövt prioritera livet framför investeringssparkontot. För många har livet inte gått runt, vilket märktes när Kronofogden släppte sina siffror på antal svenskar som har ärenden hos dem – de ökar.
Men det finns också psykologiska anledningar till varför svenskens bolån är högt, men bufferten låg:
Ser inte pengar som en helhet
”När människor tänker på pengar så tänker vi sällan på dem som en helhet. Istället delar vi upp våra utgifter i olika konton med olika syften. Att amortera och betala sina räntekostnader är självklart för de flesta, vi är tvingade att göra det. En buffert däremot, det är något valfritt till och med något som ses som ett alternativ till konsumtion”, säger Niklas Laninge.
Svårt att göra uppoffringar
”Människor har alltid svårt att göra uppoffringar här och nu för att undvika något jobbigt som eventuellt kan hända i framtiden. Nog för att alla rent logiskt kan förstå hur bra det kan vara att ha tre månadslöner på kontot ifall olyckan är framme. Denna insikt får oss dock sällan att stå över behov och begär vi har här och nu”, säger Niklas Laninge.
Illusion av rikedom
”Att äga sitt hem (eller en del av det) kan skapa en illusion av rikedom. Visst, hemmet är en tillgång men en illikvid sådan. Bufferten ska ju kunna täcka oväntade, plötsliga utgifter vilket är varför rekommendationen är att dessa pengar ska vara lätta att komma åt. Många tänker inte på detta utan tittar på sin bostads värde vilket kan ge dem en falsk trygghet”, säger Niklas Laninge.
”Människor känner sig rika när de äger ett hem – även om de inte har några likvida tillgångar.”
– Shlomo Benartzi, forskare inom beteendeekonomi
Beteenden och status
”Vare sig man vill erkänna det eller ej så är det så att våra beteenden påverkas av människor runt omkring oss. Det finns mycket vi gör med våra pengar där den främsta funktionen är att markera en viss status. Hade det inte varit så hade det ju bara funnits en sorts bil, ett klädmärke etc. Att äga ett hem är så klart bra, men det är också något som syns. Huruvida man har eller inte har en buffert är osynligt, så det är inte så konstigt att så få lagt sitt krut på just bufferten”, avslutar Niklas Laninge.
Han tipsar om att du som är osäker på hur ditt sparande borde se ut får gärna ta en titt på ett webbinar från Opti där hans kollega Anders Wallace går igenom hur ett optimalt sparande bör se ut.
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
