MISTERHULT
Folkinitiativet i Misterhultsbygden och Sverigedemokraterna i Oskarshamns kommun kan jubla över en seger i dag.
De överklagade och fick rätt.
Förvaltningsrätten slår fast att Oskarshamns kommun gjorde fel när den inte godkände namninsamlingen från Folkinitiativet – Rädda Hultgården/Charlottagården i Misterhult och bevara landsbygden.
Eva Holm, ledare för Folkinitiativet, och Michael Erlandsson (SD) överklagade kommunens beslut till förvaltningsrätten.
– Jag fick glädjefrossa i solen – och tårarna rann. Det här är en seger för demokratin, säger Eva Holm.
– Majoritetspartierna i kommunen har hela tiden trott att de skulle vinna. De tömde husen i september, mitt under coronapandemin. De har till och med lagt ut husen till försäljning. De har skrivit ner husens värde för att locka köpare. Det senaste vi fick höra var att de hade en intressent från Figeholm, som eventuellt ville köpa för att göra om byggnaderna till vandrarhem.
– Det mest obehagliga var att de lade ut husen till försäljning och skrev ner värdet på dem – bara för att bli av med dem, säger Eva Holm.
– Jag pratade nyss med Eva Holm. Hon var själaglad. Och det ska hon vara. Som hon och hennes medsystrar och medbröder har kämpat. Det har verkligen burit frukt. Medborgarna ska aldrig ge upp och bara finna sig i saker. Det gäller att kämpa. Bevisligen kan man nå ända fram. Och till och med få rätt. De ska ha all heder för engagemanget, säger socialnämndsledamoten Leif Axelsson (SD).
– Det ska bli spännande att se fortsättningen på detta. Jag är beredd att dela en tårta med Folkinitiativet.
– Det vore illa om kommunen inte lyssnar på förvaltningsrätten. Varför ge sig in i en ny strid med Misterhultsborna? Vad tjänar majoriteten på det? Nu ska de vara tillmötesgående i stället, säger Leif Axelsson.
Folkinitiativet genomförde en namninsamling för att få till en folkomröstning i frågan om nedläggningen av demensboendet Charlottagården och äldreboendet Hultgården i Misterhult.
I fullmäktige valde dock majoritetspartierna i kommunen – Socialdemokraterna och Moderaterna – att rösta nej, med hänvisning till att namninsamlingen inte uppfyllde kravet om minst tio procent av de röstberättigade kommunmedlemmarna (vilket krävs för att man ska kunna väcka ett ärende om att hålla en folkomröstning).
I sin dom slår förvaltningsrätten fast att kommunen inte har stöd för sitt resonemang om att de textade namnen inte utgör namnunderskrifter.
“Kan vara textade”
”Det finns inga formkrav på namnunderskrifter i kommunallagen, utöver att de ska vara egenhändiga. Namnunderskrifter kan därmed även vara textade. Inte heller är en namnunderskrift ogiltig på grund av att två eller flera namnunderskrifter liknar varandra. Om det uppstår några tveksamheter gällande namnunderskrifter har kommunen möjlighet att kontakta personen för att kontrollera att det är rätt person som skrivit under namnlistorna”, skriver förvaltningsrätten.
”Frågan är då om namnen i namnlistorna som inledningsvis inte innehållit namnförtydliganden ska godtas”, skriver förvaltningsrätten och konstaterar att kravet på att namnförtydligande ska finnas med framgår av kommunallagen.
“Framgår inte av lagtext”
”Det är därför klart att merparten av namnen i namnlistorna inte uppfyllde de formella kraven i kommunallagen vid det första inlämningstillfället. Det framgår dock inte av lagtext eller förarbeten att några uppgifter, utöver namnteckningarna, ska vara egenhändigt angivna. Ett krav på att övriga uppgifter ska vara egenhändiga synes inte heller uppfylla något syfte. Bestämmelsen uppställer därmed inte något krav på att alla angivna uppgifter ska vara egenhändiga. Det finns följaktligen inget hinder för enbart ett fåtal personer att fylla i namnförtydliganden i namnlistorna.”
“Inte något hinder”
”Frågan som återstår för förvaltningsrätten att pröva är därmed om sådan komplettering kan ske på kopior av namnlistorna. Förvaltningsrätten noterar att det inte finns något hinder i lagstiftningen mot att en komplettering görs på kopior av namnlistorna. Syftet med kravet på namnförtydligande är att kommunen i tveksamma fall ska kunna kontrollera att en viss person verkligen har skrivit under initiativet. Med hänsyn till att komplettering gjorts, att namnlistorna därefter innehåller alla obligatoriska uppgifter och att kommunen getts goda möjligheter att kontrollera initiativtagarnas namnunderskrifter, anser förvaltningsrätten att listorna uppfyller formkraven i kommunallagen avseende namnförtydligande. Vid komplettering ska dock enligt förvaltningsrättens mening hänsyns tas till den sexmånadersgräns som ställs upp i kommunallagen. I nu aktuellt mål har kompletteringen gjorts inom sexmånadersfristen för de äldsta namnunderskrifterna. Tidsgränsen medför därmed inte att några namnunderskrifter är ogiltiga.”
”Vid denna utgång överstiger antal namnunderskrifter i namnlistorna tio procent av de röstberättigade”, skriver förvaltningsrätten som slår fast att kommunen har agerat i strid med kommunallagen när fullmäktige beslutade att avslå Folkinitiativet med motiveringen att kommunallagens bestämmelser gällande folkinitiativ inte är uppfyllda.
.
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.