SVERIGE
118 miljarder kronor.
Så mycket kostar för kriminaliteten, i form av skador respektive kostnader för säkerhet. Det konstaterar Småföretagarnas Riksförbund som nyligen släppt rapporten Brott mot företag. ”Vi ser närmast en uppgivenhet i Sverige bland dem som drabbas”, skriver riksförbundet i ett pressmeddelande.
Detta märks bland de småföretagare som svarat på vår enkätundersökning och undrar om det ens är värt att rapportera brott då de upplever att anmälningarna rutinmässigt läggs ned av Polismyndigheten.
– Dagens situation är orimlig. Vi har så många medlemmar som vittnar om att de anmäler brott efter brott men att polisanmälningarna bara läggs ned, säger Caroline Szyber, vice ordförande.
Caroline Szyber pekar också på att småföretagare känner sig mera utsatta. Det är svårt att få tillstånd för kameraövervakning och vissa måste själva betala för ordningsvakter. Extra försäkringar har tyvärr blivit vanligare och kostnaderna ökar för dessa och för annat.
Var tredje medlemsföretag utsatt
Siffran 118 miljarder kronor avser direkta effekter av brottsligheten, det är svårare att sätta en siffra på den informella kriminella sektorns påverkan i form av svartarbete, utpressning och beskyddarverksamhet. Småföretagen pressas av båda formerna av brottslighet.
Enkätundersökningar som Småföretagarnas Riksförbund har genomfört visar att en knapp tredjedel av medlemsföretagen är utsatta för någon form av brottslighet på årsbasis. Samtidigt är drygt en fjärdedel utsatta för osund konkurrens, en viktig aspekt av den informella sektorns indirekta kriminella påverkan.
Enkätundersökningar visar också att sammantaget en knapp tredjedel, 31 procent, av medlemsföretagen är utsatta för brottslighet på årsbasis. Samtidigt är drygt en fjärdedel, 27 procent, är utsatta för osund konkurrens.
Lägger ner sin verksamhet
Otryggheten leder inte bara till direkt synbara kostnader, det uppstår även dynamiska kostnader som syns på längre sikt. På längre sikt leder otrygghet till att färre engagerar sig i företagande eller undviker att expandera nuvarande verksamheten, på grund av den risk och osäkerhet som brottslighet medför.
– Tyvärr är vi inte alls förvånade att så många som nästan tio procent anger att brottsligheten är det största hotet mot deras verksamhet och det största hotet mot tillväxt. Vi ser till och med att vissa till slut inte orkar vara företagare utan lägger ner sin verksamhet efter upprepad brottslighet, säger Caroline Szyber.
Vill se förändring
Trots att småföretag i hög grad drabbas av den informella sektorns svartarbete, utpressning och beskyddarverksamhet lyfts denna fråga knappt fram i den politiska diskussionen. Småföretagarnas Riksförbund vill se förändring här.
– Det är nu viktigare än någonsin att ta fram långsiktiga lösningar för landets alla småföretagare. Det är i småföretag som många av framtidens jobb finns och där landets tillväxt skapas. Livskraftiga företag ska inte läggas ned på grund av att de utsätts för brottslighet, och uppgivenheten behöver ersättas av framtidstro. avslutar Caroline Szyber.
