ENERGIKRISEN
Svenska Kraftnät klassificerar ned risken för effektbrist från reell till låg. “Bakom vår nya bedömning har vi dels en förbättrad energisituation i norra Europa, dels en stadigvarande minskad elförbrukning under höglasttimmarna”, säger Pontus de Maré, driftchef, Svenska kraftnät.
Pontus de Maré tillägger dock att denna nedklassificering från reell till låg utgår från att en fortsatt stabil elproduktion och stamnätsdrift. Skulle förutsättningarna ändras kan bedömning komma att ändras. Bedömningen beror på vilka förutsättningar elsystemet har för effekttillräcklighet närmaste tiden. Som alltid påverkas risken av oförutsedda händelser eller hur kall återstoden av vintern blir. Precis som tidigare år utgår basscenariot från en normalvinter.
– I våra senaste analyser har vi gjort ett antal olika antaganden. Bland annat att Ringhals 4 är otillgänglig resten av vintern, att finska Olkiluoto 3 är otillgänglig fram till och med 30 april och att vi i norra Europa har en förbrukningsminskning på 5 procent under perioden, säger Pontus de Maré.
Lägre importberoende
Om antagandena blir sanna säger modellen att Sveriges importbehov denna vinter blir 52 timmar. När Svenska kraftnät den 31 augusti i fjol kommunicerade att risken för effektbrist under den kommande vintern hade stigit till reell, från låg, bedömdes Sveriges importberoende till 149 timmar.
– Förutom att vi nu har ett lägre antal timmar då vi är importberoende, har importmöjligheterna blivit bättre. Så såg det inte ut för cirka ett halvår sedan. Då bedömde vi att Sverige inte kunde importera el i samma utsträckning som under tidigare vintrar.
Effektbrist i tid
Ett annat sätt att beräkna risk för effektbrist heter LOLE, vilket är en förkortning av loss of load expectation. Den räknar fram tiden som ett land har effektbrist.
– Om förbrukningsminskningen i norra Europa blir minst 5 procent, vilket allt tyder på, får vi noll timmar effektbrist enligt våra beräkningar vid en normalvinter, säger Pontus de Maré.
SVENSKA KRAFTNÄT OM OMVÄRLDSLÄGET
Sverige har sedan tidigt i höstas haft ett ansträngt effektläge med emellanåt mycket höga elpriser. Det europeiska, och således även det svenska, energisystemet är påverkat till följd av en rad faktorer, men främst av en minskad leverans av naturgas från Ryssland till Europa och till viss del även av minskade importflöden på el från Ryssland till Baltikum och Finland. För Sveriges elsystem består konsekvenserna primärt av höga elpriser.
Det, för årstiden, milda vädret i Europa och Sverige medför lägre priser än de var i november och december. Därtill har omfattande gasleveranser från andra leverantörer än Ryssland fyllt på gaslagerna i Europa i större utsträckning än tidigare förväntat. I kombination med förbättrade nivåer i vattenmagasinen i Norge samt minskad elförbrukning i Sverige och norra Europa har situationen förbättrats jämfört med läget under hösten 2022.
Foto: Svenska Kraftnät
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
