SVERIGE
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson tog under förra veckan emot betänkandet Utvisning på grund av brott – ett skärpt regelverk, SOU 2021:61, där flera regeländringar föreslås. Syftet är bland annat att fler personer som döms för brott ska kunna utvisas.
Regeringens särskilda utredare Niklas Wågner, tillika chefsrådman i Stockholms tingsrätt, har haft i uppdrag att skärpa reglerna om utvisning på grund av brott, stärka skyddet mot utvisning för brottsoffer och se över reglerna om att neka och återkalla uppehållstillstånd på grund av brott.
Högre krav på utländska medborgare
I ett pressmeddelande från Justitiedepartementet framgår att bland annat följande punkter föreslås i betänkandet:
- Att utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag, det vill säga att straffvärdegränsen sänks från tolv månader till sex månaders fängelse.
- Att det ska ställas högre krav på att personer som är utländska medborgare har etablerat sig i det svenska samhället, till exempel genom arbete, studier och kunskaper i det svenska språket, för att kunna undgå utvisning.
- Att regeln om synnerliga skäl, som innebär att det ställs högre krav för att utvisa den som varit bosatt länge i Sverige, tas bort.
- Att domstolen vid straffmätning och val av påföljd inte längre ska ta hänsyn till de negativa konsekvenser som utvisningen innebär för den tilltalade. Detta ska istället beaktas när återreseförbudets längd bestäms.
- Att även socialnämnden ska få ansöka om ett 30 dagars uppehållstillstånd för offer för människohandel och människoexploatering när personen vill ha betänketid för att återhämta sig och ta ställning till om han eller hon vill samarbeta med de brottsutredande myndigheterna.
- Att det införs en skyddsregel mot att återkalla ett uppehållstillstånd för personer som utsatts för allvarlig kränkning i det förhållande som ligger till grund för uppehållstillståndet. Regeln syftar till att stärka skyddet mot utvisning av personer som utsatts för exempelvis hedersrelaterad brottslighet.
Betänkandet har skickats på remiss och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet