ENERGIPOLITIK
Regeringen har fattat beslut om årets regleringsbrev för de statliga myndigheterna som verkar inom energiområdet. “Myndigheterna som verkar inom energiområdet har en central roll i det långsiktiga arbetet med att säkra ett robust elsystem”, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
I regleringsbreven ingår bland annat uppdrag om en utvidgning av transmissionsnätet till Gotland, satsningar på ökad forskning och innovation om kärnkraft samt satsningar för att säkerställa kortare ledtider för elnätsutbyggnad.
– Regeringen lägger nu om den svenska energipolitiken för att trygga energiförsörjningen på både kort och lång sikt. Myndigheterna som verkar inom energiområdet har en central roll i det långsiktiga arbetet med att säkra ett robust elsystem. Genom uppdragen i regleringsbreven kan vi inrikta arbetet och stärka prioriterade områden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) i ett pressmeddelande från
Svenska kraftnät
Svenska kraftnät har en central roll i det svenska elsystemet och besitter flera viktiga verktyg som kan bidra till en hög leveranssäkerhet och minska risken för effektbrist på både kort och lång sikt.
I regleringsbrevet för Svenska kraftnät ingår bland annat att myndigheten ska redovisa och bedöma uppnådda resultat för kvalitet och effekter av de aktiviteter som har genomförts för verksamheterna transmissionsnät och systemansvar. Redovisningen ska särskilt beskriva åtgärder som stärker leveranssäkerheten på kort och lång sikt, inklusive upphandling av planerbar elproduktion.
En ny förbindelse till Gotland har utretts länge och den tekniska livslängden börjar komma till sin ände för de befintliga elkablarna till Gotland. Svenska kraftnät uppdras därför att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland. En robust elförsörjning till Gotland är viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv. En ny förbindelse är också nödvändig för att möjliggöra en nödvändig elektrifiering. Svenska kraftnät ska redovisa teknikval samt tidplan för det fortsatta arbetet senast den 29 september 2023.
Energimarknadsinspektionen
Ledtiderna för att bygga nya elnät behöver kortas. Energimarknadsinspektionen har därför fått 25 miljoner kronor i ökat anslag för 2023 för att bland annat intensifiera arbetet med tillståndsprocesser.
I regleringsbrevet ingår flera åtgärder och satsningar som syftar till att säkerställa kortare ledtiderna och motverka att Energimarknadsinspektionen blir en flaskhals i tillståndsprövningen av nya elnät. Bland annat uppdras Energimarknadsinspektionen att utveckla arbetssätt och parallella processer för prövning av nätkoncession för elnät.
Statens energimyndighet
I regleringsbrevet för Energimyndigheten ingår tio nya uppdrag, varav fyra omhändertar punkter i Tidöavtalet. Dessutom omhändertas ytterligare två punkter genom ett tillskott på 50 miljoner kronor till forskning och innovation om kärnkraft. I detta ingår bland annat forskning om strålsäkerhet samt öronmärkta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan under hela livscykeln från solcellssystem.
För att genomföra budgetpropositionen för 2023 och bidra till uppfyllelse av EU-förordningen om en krisintervention för att komma till rätta med de höga energipriserna innehåller regleringsbrevet en satsning på insatser för ökad energieffektivisering och minskad energianvändning med särskilt fokus på minskad användning av el och gas. Boverket disponerar därför cirka 300 miljoner kronor för att administrera och betala ut ett investeringsbidrag för energieffektiviseringsåtgärder i småhus.
Av regleringsbrevet för Energimyndigheten framgår även att regeringen förlänger och utökar satsningen på publika snabbladdningsstationer i anslutning till större vägar. Samtidigt påskyndar regeringen elektrifieringen av tunga lastbilar genom ytterligare satsningar på regionala elektrifieringspiloter.
Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet
