OMSTÄLLNING
Industrisektorn står idag för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp och det måste minska för att Sverige ska målet om nettonollutsläpp 2045. Regeringen vill satsa på tekniker för koldioxidinfångning, som bio-CCS, och höjer anslaget för Industriklivet med 600 miljoner kronor år 2023.
Genom Industriklivet stöttas utvecklingen av lösningar för att minska de processrelaterade och ofta svåråtkomliga utsläppen inom industrin.
Utsläppen måste minska
Det innebär även stöd till projekt som bidrar till permanenta s.k. negativa utsläpp av växthusgaser, som infångning av gaser från förbränning av biobränslen.
– Industrins utsläpp måste minska, nya klimatsmarta produkter behöver tas fram och tekniker för negativa utsläpp som bio-CCS behöver utvecklas för att Sverige ska målet om nettonollutsläpp 2045, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.
Omställning av industrin
Regeringen föreslår därför att Industriklivets anslag höjs med 600 miljoner per år 2023–2025, samt en bemyndiganderam på 5200 miljoner kronor för Industriklivet för åren 2024–2030.
Beslutet innebär att Energimyndigheten som ansvarar för Industriklivet kan ge mer stöd till projekt och investeringar under 2023. Det möjliggör därmed viktiga satsningar för industrins omställning och för utvecklingen av CCS-relaterade tekniker.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
FAKTA / INDUSTRIKLIVET
Enligt preliminär statistik för 2021 uppgick industrins utsläpp till ungefär 15,65 miljoner ton. Satsningen Industriklivet stöttar utvecklingen av lösningar som kan minska de processrelaterade och ofta svåråtkomliga utsläppen inom industrin samt strategiskt viktiga projekt för industrins omställning. Sedan 2019 ges också stöd till projekt som bidrar till permanenta s.k. negativa utsläpp av växthusgaser. Permanenta negativa utsläpp kan uppnås genom infångning och lagring av koldioxid från förbränning av biobränslen, s.k. bio-CCS.
