DEBATTARTIKEL
Tre SD-politiker skriver i Oskarshamns-Nytt att det för solceller ”finns dolda kostnader som kan göra solenergin betydligt dyrare än vad som först antas” samt att ”vindkraftverk kan orsaka störningar i elnätet på grund av dess intermittenta natur, vilket kräver kostsamma anpassningar och systemstöd för att hantera.”
Bakgrunden för deras åsikt är en färsk studie från USA där man hävdar att det finns mycket höga kostnader i Tyskland och Texas. Jag tycker det är positivt att SD försöker hämta in internationella erfarenheter, men i detta fall måste man förstå skillnaden mellan olika länder, och ha en mer svensk vinkel för att kunna avgöra en möjlig koppling till utländska studier.
Den stora skillnaden
Den stora skillnaden mellan Sverige och många andra länder är att såväl vindkraft som storskalig solkraft här byggs helt kommersiellt där investerarna också står för många av de systemkostnader som SD-politikerna hänvisar till. Några exempel:
- I Sverige betalar såväl vindkraften som storskalig solkraft en nättariff där de betalar både en årlig avgift samt för extra nätinvesteringar (kallas ibland nätintegrations-kostnad)
- Dessa aktörer får betalt med olika elpris per timme, vilket ofta kan innebära lägre betalning vid hög vind/sol på grund av mycket produktion som sänker elpriset, vilket inte, exempelvis, drabbar kärnkraften (kallas ibland profil-kostnad)
- Dessa aktörer betalar för sina obalanser, det vill säga om de inte har bra prognoser får de en kostnad för avvikelsen. Sedan ett par år tillbaka har man dessutom en extra kostnad för obalanser (obalansavgift) för att ge incitament till bättre prognoser. De har även en grundavgift och en veckoavgift för att finansiera kostnaderna för den kontinuerliga balanseringen (kallas balanserings-kostnad och avser systemtjänster).
För kärnkraften är det dock inte likadant.
De betalar för obalanser, en balanseringskostnad och nätkostnader, men den stora systemkostnaden för kärnkraft är att man måste hålla marginaler för att klara snabbstopp i kärnkraftverk.
Kostnaden för detta (denna systemtjänst kallas FCR-D-upp av Svenska Kraftnät) var under 2023 knappt 2 miljarder kronor och förväntas under 2024 stiga till 3,4 miljarder kronor.
Betalar den största delen
Denna kostnad betalas till 90 procent av Sveriges alla elnätskunder, där konsumenterna betalar den största delen. Den betalas inte av de som orsakar behovet. Det är inte enbart kärnkraften som orsakar denna kostnad utan även plötsliga bortkopplingar av ledningar till kontinenten, men för Sveriges del är det just bortkoppling av kärnkraft som ställer till störst utmaningar, och därmed orsakar störst behov av reserver. FCR-D-upp utgör cirka 40 procent av Svenska Kraftnäts kostnad för att upprätthålla den kontinuerliga balansen (det vill säga stabilitet) i elsystemet.
Det finns två systemtjänster (det vill säga sådant som behövs för att elsystemet ska fungera kontinuerligt) som producenter (exempelvis kärnkraft/vindkraft/vattenkraft) idag inte får betalt för:
- Svängmassa: Kallas idag ”rotationsenergi”. När det är låg nivå på rotationsenergin så nyttjas systemtjänsten FFR – Snabb frekvensreserv. Kostnaden för denna reserv utgör för närvarande knappt 1 (en) procent av Svenska Kraftnäts kostnad för att upprätthålla den kontinuerliga balansen (det vill säga stabilitet) i elsystemet. Detta innebär en mycket låg kostnad. Dessutom behövs rotationsenergin framför allt vid snabbstopp i kärnkraftverk eller haverier av ledningar till kontinenten. Kärnkraften bidrar med rotationsenergi, men är också i Sverige en dominerande orsak till just behovet av rotationsenergi eftersom behov uppstår då kärnkraftverk snabbstoppar.
- Spänningshållning: Detta får ingen producent betalt för idag, utan det finns ett krav på att man måste bidra. Skulle det införas en ekonomisk ersättning så kan samtliga kraftkällor bidra, såväl kärnkraft som vattenkraft, vindkraft, solkraft, biokraft etcetera. Men då måste också Svenska Kraftnät ta ut högre avgifter för att kunna betala dessa aktörer.
Jag är helt enig med de tre författarna om att ”Det är därför viktigt att vi som samhälle tar ett helhetsgrepp om energifrågan och inte bara fokuserar på initiala byggkostnader för sol- och vindkraft.” Men det är centralt att detta även gäller exempelvis kärnkraft och att man då inte fokuserar på mycket märkliga kostnader som påstås finnas i Tyskland och Texas, utan på hur det faktiskt fungerar i Sverige.
“Förstår inte”
Och det är knappast så att just sol- och vindkraft skulle vara speciellt gynnade ur denna synvinkel.
Jag förstår inte hur författarna kan hävda att det finns ”dolda kostnader” i Sverige just för sol- och vindkraftverk.
Lennart Söder
Professor i elkraftsystem, KTH
Genrebild: Freepik
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
