HÖGSBY

Stihna Johansson Evertsson är etta på Centerpartiets riksdagslista i länet. Därför lämnar hon kommunalrådsuppdraget i Högsby kommun efter valet i höst.

Per Gröön (C), som i dag är ordförande i fullmäktige, är redo att ta över förtroendeuppdraget som kommunstyrelsens ordförande.

Vår tidning gör en stor valintervju med honom i Sveriges vackraste (?) kommunhus (det gamla tingshuset i Högsby) en regnig sommardag.

För närvarande är det Centerpartiet som styr i minoritet i Högsby kommun – tillsammans med alliansvännerna i Moderaterna och Kristdemokraterna (Sverigedemokraterna är vågmästare).

Vilka kan ni tänka er att regera ihop med efter valet?

– Vi väntar med att svara på den frågan tills vi har ett valresultat, svarar Per Gröön.

Ett samarbete med Socialdemokraterna sitter långt inne för Centerpartiet, eller?

– Ja, jag tror inte att vi här på det lokala planet sätter oss i samma gummibåt som de gör på riksplanet. Det låter som att Magdalena Andersson (S) och Annie Lööf (C) har fattat tycke för varandra – men här i Högsby vill vi se ett valresultat först, så får vi se hur vi löser det.

Hur går det i kommunvalet, tror du?

– Det kommer att gå väldigt bra.

Vilka frågor är viktigast för er?

– Vi tycker fortfarande att en budget i balans är den absolut viktigaste valfrågan. Det är viktigt att hushålla med medborgarnas pengar – och få ut mesta möjliga av dem.

“Bra innehåll”

– Sedan vill vi fortsätta att arbeta med varumärket Högsby kommun – och fylla det med bra innehåll. Vi vill också underlätta för företagandet och öka attraktiviteten när det kommer till boende och fritidsaktiviteter.

Hur vill du summera mandatperioden som snart är slut?

– Tillsammans med alla andra i fullmäktigeförsamlingen har vi lyckats ganska bra med en del saker. Vi är extra stolta över upprustningen av lekplatserna i alla orter i kommunen.

– Det känns också bra att vi har kommit i mål med äldreboendet i Fagerhult (Kyrkvägen, som tidigare hette Välengården).

“Nöjda”

– Sedan är vi nöjda med området kring konstgräsplanen i Högsby – med allt som är klart och med den tänkta fortsättningen, med förbättringar för brukshundklubben och hästsportfolket med mera. Gång- och cykelvägen till och från området förbättrar säkerheten.

Hur vill du summera situationen för utskotten (som ligger under kommunstyrelsen) i kommunen?

– De håller budgeten hyggligt bra. Men en större budget skulle förstås ge en större leverans. Det kunde man förstås ha haft ett önskemål om. Vi har jätteduktig personal både inom skolan och omsorgen – men det finns naturligtvis en gräns när det kommer till hur mycket de kan trolla.

Det är tufft för en liten kommun…

– Ja, absolut.

Utan statsbidrag skulle det inte gå…

– Det skulle vara helt omöjligt. Det kommunala utjämningssystemet, Robin Hood-pengarna, är definitivt en förutsättning för att vi ska kunna klara oss. Många småkommuner befinner sig i samma sits. Vi är med i SmåKom (De små kommunernas samverkan), som har 70 medlemmar (samtliga har färre än 15 000 invånare och de är spridda från norr till söder i vårt avlånga land – och tillsammans har medlemskommunerna omkring fem procent av Sveriges befolkning, men kommunerna täcker sammanlagt 35 procent av landets yta).

– Alla kämpar med likartade bekymmer.

Går det att ha så små kommuner på sikt?

– Ja, det hoppas jag – men det bygger på fördelningspolitiken, att flytta pengar från de rikaste kommunerna till oss som har det lite svårare, svarar Per Gröön.

“Jättestora ytor”

– Det finns Norrlandskommuner med jättestora ytor, men med färre än 2 000 invånare. Bjurholms kommun är ett exempel på en pytteliten kommun (den har drygt 2 000 invånare, Högsby har drygt 5 600).

– Och Bjurholm ska ändå leverera samma service – vägar, vatten- och avlopp och alltihop.

För många år sedan föddes förslaget om en sammanslagning av kommunerna i mellanlänet – Oskarshamn, Mönsterås och Högsby. Idén fick arbetsnamnet Hymos. Skulle mellanlänets kommuner kunna gå ihop på sikt?

– Vi har redan ett jättestort samarbete. Men jag vet inte – Kalmar län är ju ett riktigt Norrlandslän, så att säga, bortsett från Kalmar och Oskarshamn, kanske – och Västervik till viss del.

– Länet har en åldrande befolkning och dåligt med inflyttning. Nu pågår det ett projekt på regional nivå – om att marknadsföra Kalmar län.

Vi har ett fint län – synd att inte fler har upptäckt det. Men det är kanske på gång?

– Ja, det är kanske på gång. På sommaren är det rätt så många som hittar hit – vi har jättemycket. Öland, Glasriket och mycket, mycket annat. Det går att bo här.

Hur ska ni arbeta för att få fler att flytta till Högsby kommun?

– Vi måste fortsätta att arbeta med att marknadsföra kommunen. Det finns många fina platser att bo på. Vi ska också fortsätta att bygga lagom mycket i kommunal regi, lite försiktigt, för att bredda utbudet av bostäder (via det kommunala bostadsbolaget Högsby Bostads AB) och kanske få till en liten flyttkarusell. Men det är inte lätt att bygga billigt i dag. Det är ett aber i sammanhanget. Det blir dyra boenden.

“Det är guld”

– Men vi ska marknadsföra de boenden vi har – väldigt mycket fungerar när det gäller kommunal, och annan, service. Vi ska också lyfta fram vårt föreningsliv. Jag tycker att det är guld. Där finns många olika aktiviteter, både för ungdomar och vuxna. Vi har hembygdsföreningar, idrottsföreningar, kulturföreningar, och ja – hur många föreningar som helst. Det måste vi lyfta fram tillsammans.

Men som inflyttad får man kanske räkna med att jobba i någon av grannkommunerna…

– Absolut – Högsby är en typisk pendlarkommun. Man kan hitta ett vettigt boende till ett bra pris, samtidigt som man kanske får vara beredd på att jobba i en grannkommun, svarar Per Gröön, som konstaterar att Högsby Bostads AB har byggt en del marklägenheter i Högsby.

– Och nu byggs det flerfamiljshus, med hyreslägenheter, i närheten av järnvägsstationen. Bostadsbolaget har även genomfört SBO-projekt (SBO står för Statens Bostadsomvandling AB). Tvåvåningshusen på åsen, nära Coop i Högsby, är – exempelvis – helt moderniserade. Standarden är bra. Sedan kan man hitta villor i alla prisklasser i kommunen. Vill man snickra, måla och renovera, så finns det en del att sätta tänderna i – helt klart. Men det finns även många förstklassiga villor med hög standard – med en helt annan prisbild, jämfört med Oskarshamn, exempelvis. Vi kan erbjuda allt i Högsby kommun.

Invånare i Högsby kommun pendlar till Uppvidinge kommun, Oskarshamn, Hultsfred/Vimmerby och ner mot Mönsterås/Kalmar…

– Ja, absolut. Vi flyttade hit (från Täby i Stockholm till Skälsbäck, norr om Fagerhult) 1990 – och jag har inte jobbat en enda dag inom Högsby kommuns gränser. Det blev Hultsfred, Kalmar, Oskarshamn och något år i Nybro.

Ja, och Högsby kommun har både tåg och bussar, för dem som inte vill ta bilen – i Oskarshamn har persontågen slutat gå sedan en tid tillbaka…

– Ja, absolut – vi har Kalmar och Linköping i vardera änden.

Sedan har ni bussar som går till Växjö, exempelvis…

– Ja, precis, där delar vi buss med Oskarshamn.

Hur ser du på den kommande mandatperioden? Vilka är de främsta utmaningarna för kommunen?

– Ja, jag måste säga ekonomin – att hantera alla kast som vi kanske inte alltid kan påverka. Det handlar om händelser i omvärlden – och det behöver inte bara vara krig och pandemi. Det är mycket som vi inte kan råda över – men som vi måste rätta oss efter, både när det gäller verksamhet och ekonomi.

Hur ser du på äldreomsorgen? Hur fungerar den, tycker du?

–  Ja, boendet i Fagerhult är ju alldeles nyinvigt – och vi är väldigt stolta över det. Men boendet i Högsby (Dr Mobergers väg) är också nytt. Vi har ljusa och fina lokaler och fina utemiljöer – och boendeenkäterna visar att de boende verkar trivas. De gillar sina boenden med ljusa och ganska stora lägenheter. Förhoppningsvis tycker även personalen att det känns bra att få verka i nya lokaler. Vi har väldigt bra personal.

Hur fungerar skolan i kommunen, tycker du? Den stora frågan är hur många skolor Högsby kommun ska ha i framtiden. Det finns en utredning som sattes på paus tillfälligtvis på grund av pandemin…

– Ja, det kan bli en het potatis under de kommande fyra åren. Men i stort tycker jag att skolan fungerar bra. Vi har fantastisk personal. Men vi måste jobba vidare med att det ska vara en jämlik skola, med en likvärdig utbildning. Alla ska få samma chans – och alla ska kunna få det individuella stöd som de behöver.

Vill Centerpartiet behålla de befintliga skolorna i kommunen (i Berga, Fågelfors, Fagerhult, Högsby och Ruda)?

– Jag vet vad jag tycker, säger Per Gröön.

– Jag vill så långt det går värna om de små skolorna. Helt klart. Det är en del av Centerpartiets DNA.

Då låter det som att Centerpartiet kommer att fortsätta att kämpa för att alla skolor ska få vara kvar?

– Vi kommer nog att landa ner i det – att det är värt att kämpa för, ja. Men det gäller också att kämpa för att fylla på med mer personal – inte bara lärare, utan även lärarassistenter. Fler vuxna i skolan, helt enkelt, för att kunna leverera bättre kvalitet.

I Oskarshamns kommun har vi skrivit om ett flertal föräldrar som är missnöjda med situationen för elever med särskilda behov. Hur ser det ut på den fronten i Högsby kommun?

– Där tror jag att vi också kan bli bättre, helt klart. Det är viktigt med fler vuxna i skolan, som sagt var.

Hur ser du på ungdomarnas behov, generellt sett? Har de tillräckligt mycket att göra?

–  Jag tror att det finns mycket mer att göra där. Och det känns som att det snart måste bli deras tur. Nu har vi satsat väldigt mycket på de äldre – och vi har kommit i mål med det, så, ja, det är ungdomarnas tur under den kommande mandatperioden. Sedan vet jag inte exakt vad det kommer att bli. Ungdomsgård säger en del. Vi har ju en viss verksamhet – men det kan kanske vara läge att se över det, i dialog med ungdomarna, och försöka hitta förbättringar där.

Det har pratats om en större sporthall i Högsby…

– Ja, det finns skisser på att bygga ihop några byggnader, och bygga till, för att få in mer verksamhet – kultur, musik och någon scen, med mera. Idén är bra, men det är en kostnadsfråga.

– Sedan är motorintresset väldigt stort i Högsby kommun – dem skulle jag vilja göra något för. Tyvärr har vi sett en del tråkiga effekter av motorintresset – man ser exempelvis att en del sladdar runt i rondeller och så vidare. Det gäller att hitta en plats där man kan erbjuda en yta och en lokal, där de kan mecka och så.

– Vimmerby kommun lyckades, exempelvis, få i gång någonting för några år sedan, tillsammans med ett studieförbund, under en projektperiod. De hittade en verkstadslokal där ungdomarna kunde vara och skruva med lite handledning. Där borde vi också tänka till och göra något för den motorburna ungdomen.

Hur ser du på kulturen och idrotten?

– Det är jätteviktiga ben i vårt föreningsliv – de är med och fyller vårt varumärke med aktivitet och innehåll, vilket gör vår kommun attraktiv. Kommunen ska förstås fortsätta att stötta föreningslivet på olika sätt.

Höjd, sänkt eller oförändrad skatt under den kommande mandatperioden?

– Vi brukar inte vilja höja skatten – och det vill vi inte nu heller, om vi kan klara oss ifrån det. En sänkning finns det inte så stort utrymme för. Jag tror att vi ska ligga kvar på den här nivån. Och vi ligger ungefär i mitten om man tittar på skattesatserna i länets kommuner.

Hur ser du på brottsligheten i Högsby kommun?

– Jag är väldigt glad över att vi fick till det här med kommunpolis – tillsammans med Mönsterås kommun. Jag tycker att det är mer polisiär närvaro här i vår kommun nu, jämfört med hur det var för något år sedan. Polisen vill synas samtidigt som de vet att det finns en del brottslighet och bus i Högsby kommun.

– Kommunen har skrivit ett trygghetsavtal tillsammans med polisen, där vi bidrar på olika sätt.

Hur ser du på arbetslösheten i kommunen?

– De senaste siffrorna visar att den har minskat något. Men vi måste fortsätta att stimulera företagandet – och få till fler etableringar.

“Bra fart”

– Det känns som att vi har bra fart på arbetsmarknadsenheten i kommunen. Annars har vi haft ett litet uppehåll på näringslivssidan under pandemin – men nu har vi en ny näringslivsutvecklare, som börjar få bra styrfart. Jag tror att hon kommer att hjälpa oss med vidareutvecklingen.

– Det finns dessutom ledig kommunal industrimark om man vill bygga. Där kan man ha olika strategier. Annars gör man som vi har gjort hittills – man sätter upp en skylt med information om att här finns en ledig industritomt, vilket kanske är lite passivt. Eller så gör man som i Vimmerby, där kommunen färdigställer all infrastruktur på flera hektar – utan att ha något företag på gång in, men det triggar ändå i gång någonting. Vi kan kanske hitta ett mellanting där – men vi ska helt klart jobba med detta framöver.

Har ser du på landsbygdsfrågorna?

–  Vi tycker att vi är det enda riktiga landsbygdspartiet. Landsbygden finns i vårt DNA, som jag var inne på förut. Landsbygden är vår motor – och då tänker jag inte bara på Högsby kommun, utan hela landet. Det handlar om livsmedelsförsörjning, skogen, energi och trävaror. Det är landsbygden som i mångt och mycket driver landet framåt. Så är det även i vår kommun. Vi har väldigt många företagare i de gröna näringarna – inom jord och skog.

Vilka småorter i Högsby kommun har du besökt på sistone?

– Alla.

Hur ser du på miljöfrågorna på det lokala planet?

– Centern är ett grönt parti – och hållbarhet är det som genomsyrar i stort sett alla beslut som vi tar.

Nedskräpning vid återvinningsstationer är ett stort problem i Oskarshamn. Hur ser det ut i Högsby kommun, tycker du?

– Vi har helt klart lite nedskräpning vid återvinningsstationerna – men de är inte kommunala. Det är FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) som har ansvaret för dem.

Hur ser du på vägfrågorna, inklusive snöröjning?

– I min hemby fungerar snöröjningen perfekt – men i kommunen har vi både enskilda vägar, kommunala vägar och statliga vägar. I Högsby kan man säkert ha synpunkter på den kommunala snöröjningen av trottoarer och cykelvägar, exempelvis. Där kan jag bara säga att vi försöker göra det bästa vi kan när det kommer till snöröjningen – för att det ska vara framkomligt. Ute i byarna är det en dialog med Trafikverket som gäller, oftast med Svevia (som tidigare hette Vägverket Produktion) och deras underleverantörer. Jag tycker att det fungerar bra – och då bor jag ändå ute i skogen.

Hur ser du på vägnätsfronten i övrigt?

– Det börjar bli rätt många hål i vägarna – även på riksvägarna. Det finns definitivt mer att önska – men i samband med vatten- och avloppsarbeten, som vi har i både Fågelfors och Fagerhult och på andra ställen, så blir det oftast nyasfalterat.

– Järnvägsgatan i Högsby är superfin. Det är en Trafikverksväg som är nyasfalterad. Storgatan i Högsby har vi tyvärr för många hål i – men vi får se vad vi kan göra framöver.

Hur ser du på Oskarshamns sjukhus?

– Jag tycker att det är ett väldigt bra sjukhus. Jag och min familj har varit supernöjda de gångerna vi har sökt vård där. Det är ett långsmalt län – och vi har ett sjukhus i varje ände och ett i mitten. Sedan får man åka med olika kroppsdelar lite hit och dit.

Hur ser Centerpartiet på politikerarvodena (det finns ett förslag om att höja dem i Högsby kommun, läs mer om det här)?

– Vi är inte precis den kommun som betalar ut de högsta arvodena. Vi får se hur det blir – frågan ska tas upp i fullmäktige innan valet. Personligen anser jag att vi måste arvodera och betala för att få några att bli nyfikna på att avsätta tid för att sitta på kvällsmöten. Vi kör ju fullmäktige på kvällarna. Utskotten kör en del på dagtid.

– Sedan är ju inte arvodet det som gör att man blir politiker – men det måste ändå ligga på en vettig nivå. Man blir inte rik på att vara politiker. Inte i Högsby i alla fall.

Vad är det som driver dig som politiker?

– Jag vill vara med och påverka och förändra – bygga och förbättra. Jag gillar utmaningar.

När blev du politiskt engagerad?

– Det här är min tredje mandatperiod. Så det har gått tolv år.

Hjärtefrågor?

– Jag vill verkligen att hela kommunen ska leva. All typ av service kan inte finnas precis överallt – men det ska finnas ett tillräckligt stort utbud, så att det känns vettigt att bo även i de små orterna. Jag är definitivt en landsbygdsivrare. Och att fylla på med företagsverksamhet, och skapa goda förutsättningar för näringslivet, är jätteviktigt.

Hur vill du beskriva dig själv som person?

– Jag är en lugn person, kanske för lugn. Jag är trygg i min roll. Jag försöker också vara öppen och samarbeta med alla. Både i affärslivet, i jobblivet tidigare, och nu inom politiken. Jag tycker inte att skillnaden är så stor.

Måste passa på att ställa en fråga om ditt efternamn också? En centerpartist som heter Gröön i efternamn – är det bara en tillfällighet?

– Det är ett gammalt släktnamn.

Tur att du valde ett grönt parti, då, och inte ett rött, exempelvis…

– Ja, så kan man se det, säger Per Gröön och skrattar.

Personligt / Per Gröön

Ålder: 64 år.

Bor i: Skälsbäck, utanför Fagerhult.

Född i: Nybro. ”Så jag räknar mig som smålänning. Men pappa bytte jobb väldigt ofta – och mamma var hemmafru – det var bara att ta kappsäckarna och flytta till platserna där jobben fanns. Vi bodde i Skåne, Småland – i Växjö framför allt – och Stockholm i ett par olika omgångar. När jag blev klar med pluggandet och lumpen, så var det Stockholm som hägrade. Så då flyttade jag från Växjö till Stockholm. Men när barnen växte upp, så bestämde vi oss för att vi skulle ha ett stort hus på landet. Jag vet inte om huset är så stort – men vi flyttade till landet i alla fall. Vi trivs jättebra i Skälsbäck – men man måste vara beredd på att pendla”, säger Per Gröön.

Familj: Fru och tre utflugna barn.

Utbildning och jobb: Ekonom i botten. ”Jag har jobbat inom försäkrings- och bankvärlden under 40 år”, säger Per Gröön.

Politiska uppdrag av betydelse genom åren: Fullmäktigeledamot, kommunstyrelseledamot, ledamot i personalutskottet, ordförande i energibolaget och ordförande i fullmäktige.

Fritidsintressen: Skog, mark och jakt. ”Sedan gillar jag att snickra också. Som pensionärer nu, så har vi tagit på oss att bygga till huset, när vi inte har några barn hemma längre. Det är jätteintelligent. Men det är kul. Det är ett fritidsintresse”, säger Per Gröön.

Lättsamma snabbfrågor:

Vad läser du helst?

– Det blir inte så mycket – det blir mest politiska handlingar. Men när jag jobbpendlade blev det en hel del ljudböcker. När det gäller musik, så är jag allätare – 70-, 80- och 90-talsmusik.

Vad tittar du helst på?

– Brittiska deckare är kul. Och bygg om ditt hus-program.

Favoritmat?

– Stekt strömming.

Dricker helst?

– Till strömmingen får det bli en lättöl, men gärna ett glas rött om det är en god köttbit.

Har du något favoritlag inom sportens värld?

– Jag försöker följa IK Oskarshamn i SHL – och när det gäller fotboll, så blir det Stockholms AIK om du tvingar mig att välja ett lag. Sedan tycker jag att det är roligt att följa damlandslaget i fotboll.

Husdjur?

– Vi har inga just nu. Vi hade hund tidigare.

Favoritfärg?

– Det måste vara grön.

Vad gör du helst under en ledig dag?

– Ska jag inte snickra eller ägna mig åt politiken, så är det en härlig känsla att ta med sig kaffetermosen och gå i skogen. Eller så gör vi en utflykt till någon av våra småbyar eller utflyktsmål i kommunen – More kastell eller Aboda Klint, exempelvis. Det finns många fina platser.

Hur mycket sover du?

– Tillräckligt. Nej, men det är lite olika från tid till annan. Jag har en fungerande nattsömn i alla fall.

Vad skulle du göra om du var osynlig under en dag?

– Jag tycker nog att det är bättre att framträda fullt synlig – det blir bäst så.

Vilket förhållande har du till sociala medier?

– Jag är med lite grand på Facebook – men jag är inte bra på det. Jag har dessutom ett Instagram-konto som jag inte använder över huvud taget.

Om du var tvungen att gå med i ett annat parti, vilket skulle du välja då?

– Då skulle jag starta ett eget parti.

Vilka tycker du bäst om i de andra partierna? Vilka fikar du med/skulle du kunna fika med?

– Jag känner att jag kan snacka och fika med alla.

Favoritårstid?

– Vår och sommar. Hösten är lite deprimerande, tycker jag.

Favoritställe i kommunen?

– Skälsbäck är inte dumt. Och vid sjön Välen (strax utanför Fagerhult) är det jättefint.

Vilken kontakt har du med invånarna i kommunen?

– Jag är en vanlig människa och tycker om att prata med vanligt folk.

Vad skrattar du åt?

– Bra ståuppkomiker.

Tror du på Gud?

– Jag är med i Svenska kyrkan. Jag stannar där.

Tror du på ett liv efter döden?

– Jag hoppas att det finns någon form av fortsättning. Det kan inte bara bli svart och mörkt.

Vad är meningen med livet, enligt dig?

– Att försöka skapa sig en dräglig miljö, umgås med goda vänner och få behålla sin familj så länge som möjligt, säger Per Gröön.

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se