SVERIGE
Den svenska pandemiberedskapen ska stärkas med en nationell strategi för hantering av pandemier. Smittskyddslagen ska också anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar. “Vi skapar en beredskap som är robust och snabbfotad”, säger socialminister Jakob Forssmed.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över sätt att stärka den svenska pandemiberedskapen. Det handlar bland annat om att utreda frågan om en nationell strategi för hantering av pandemier, och om smittskyddslagen behöver anpassas för situationer med omfattande spridning av smittsamma sjukdomar. Regeringen ger också Statskontoret i uppdrag att göra en myndighetsanalys av Folkhälsomyndigheten.
– Under pandemin saknades rättsliga förutsättningar i Sverige att vidta vissa typer av åtgärder. Regeringen vill nu ta ett brett grepp och samla frågorna kring pandemiberedskapen där kunskapen som nu kommer fram i alla utvärderingar och uppföljningar i kölvattnet av coronapandemin beaktas, så att vi skapar en beredskap som är robust och snabbfotad, säger socialminister Jakob Forssmed i ett pressmeddelande från Socialdepartementet.
FAKTA / UTREDNINGEN
Direktivet till den utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier som regeringen nu har beslutat om innehåller fyra deluppdrag:
- Utreda om smittskyddslagen ska anpassas till situationer med omfattande smittspridning samt föreslå nya bestämmelser för att motverka trängsel. Utredningen ska också utreda om en så kallad handlingsprincip ska införas och i så fall hur. En sådan princip innebär att det i en hotande situation med osäker eller ofullständig kunskap är bättre att handla än att vänta på bättre beslutsunderlag.
- Lämna underlag till en nationell strategi för hantering av pandemier, med tvärsektoriell utgångspunkt i relevanta regelverk inom EU, NATO och globalt, men med en tydlig nationell inriktning. En sådan strategi beslutas sedan av regeringen.
- Analysera och ta ställning till vissa organisatoriska frågor som rör smittskyddsläkare.
- Analysera och föreslå hur ett nationellt samordningsansvar för vårdhygienfrågor bör utformas.
Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet
