INSÄNDARE

Öppet brev till dem som häver ur sig negativ respons.

En ständigt negativ respons kan få vem som helst att vilja dra sig undan!  

Jag har atypisk autism och det innebär att jag har vissa autistiska drag, men att jag inte kan klassas som autistisk fullt ut.

När man pratar om autism och personer som har en diagnos inom det autistiska spektrumet brukar man säga att det finns sex olika hörnstenar.

Det betyder att det finns sex saker som är extra typiska för personer med autism och som de reagerar starkt på.

En av de här sakerna är att personer med autism väldigt ofta drar sig undan och har svårt för den sociala biten.

Det beror på att det brukar sägas att personer som har någon form av autism har problem med att tolka olika sociala koder på ett korrekt sätt.

Hur det är för andra personer med samma diagnos vet inte jag, men jag missar väldigt mycket på grund av min dåliga syn.

“Uppfattas som konstig”

Jag tycker också att det är viktigt att känna till att de sociala koderna är ett sorts tyst språk som man väldigt gärna tar för givet att man kan och vet hur det fungerar.

Om man inte klarar av att läsa av det uppfattas man väldigt ofta som konstig och man förväntas kunna lära sig det genom träning.

När jag växte upp anmärkte pappa ofta på saker som jag gjorde och som inte tillhörde det sociala beteendet, men det finns en hake som är väldigt viktig att känna till.

Det sociala beteendet är något som man föds in i och det betyder att det inte går att lära sig det genom träning, som pappa trodde.

Sedan undrar jag hur det egentligen är tänkt att man ska kunna lära sig något när man inte heller får veta hur man ska göra?

Det går inte att bara säga att ”det och det måste du lära dig” om man inte kan ge någon sorts instruktioner för hur personen ifråga faktiskt ska gå tillväga och framför allt kan man inte säga åt en person att han eller hon måste lova att lära sig det ena med det andra.

Det skulle faktiskt innebära att man krävde det omöjliga av personen i fråga och det är inte tillåtet.

“Går inte att lära sig”

Vissa saker måste man naturligtvis lära sig eftersom det inte går att bete sig precis hur som helst, men samtidigt bör man se upp så att man inte kräver det omöjliga av personen i fråga.

När jag växte upp krävde pappa av mig att jag skulle lära mig att följa socialt beteende, men han glömde alldeles bort att det sociala beteendet i själva verket är någonting som man föds in i.

Det går alltså inte att lära sig det genom träning som han trodde och dessutom skulle det aldrig falla honom in att visa hur man faktiskt ska göra. Enligt honom är det något som man bara förväntas kunna och om man inte kan koden hamnar man utanför.

Jag tycker också att det är viktigt att komma ihåg att människor har en benägenhet att gruppera ihop sig så att den som inte beter sig normalt eller är annorlunda på något sätt inte har en chans att bli accepterad för vem han eller hon är.

Det spelar alltså ingen roll om du anstränger dig till det allra yttersta och verkligen tar i så att du blir blå. Du kommer ändå inte att bli accepterad för den du är i alla fall.

Resten av gruppen har bestämt sig för att du inte får vara med och då spelar det ingen roll vad du än gör eller hur trevlig du än försöker vara.

Du har ändå inte en chans att få vara med på lika villkor och det beror absolut inte på dig, men jag förstår att det är väldigt lätt att tro att det beror på en själv och att man hela tiden tänker att ”om jag bara skärper till mig, så kommer det att bli bättre”.

Det sägs som sagt var att personer med någon form av autism drar sig undan, men jag skulle verkligen vilja veta vem som inte drar sig undan om han eller hon ständigt möts av negativ respons. Tänk dig själv hur det skulle kännas om du ständigt möttes av kommentarer som lät så här:

• Jag tror inte att du ska…
• Håll inte på med att besvära Jimmy. Han gillar inte dig.
• Jag (eller vi) skulle faktiskt uppskatta om du gick härifrån!
• Var sitter avstängningsknappen?
• Snälla, gör oss andra en tjänst och gå härifrån!
• Gör oss andra en tjänst och försvinn!
• Nu vore det allra bäst om Marie gick härifrån!
• Hej då!
• Vi hade det så trevligt här tills du kom!
• Nu var det slut på friden!
• Nu dog friden!

Om man ständigt möts av den sortens negativa respons är det faktiskt inte alls särskilt konstigt om man drar sig undan till slut.

Det är mycket möjligt att det klassas som ett tecken på autism att dra sig undan, men jag undrar vem som egentligen inte skulle göra det om han eller hon ständigt möttes av den negativa respons som jag har gett exempel på här ovan.

“Har gett upp”

Till slut har jag dragit mig undan därför att jag helt enkelt har gett upp.

Sedan spelar det inte så stor roll för mig personligen om det skulle råka vara ett tecken på autism eller inte att dra sig undan som så.

Självklart ska man ha sin fulla rätt att säga ifrån om någon är jobbig på ett eller annat sätt, men det är minst lika jobbigt att ständigt mötas av den typen av negativ respons som jag gav exempel på alldeles nyss.

“Tänk dig själv…”

Om det upprepas gång på gång är det faktiskt inte konstigt om man drar sig undan på grund av att man blir fullkomligt knäckt till slut.

Till slut har man nått en gräns och orkar helt enkelt inte ta emot mer negativ respons än vad man redan har fått göra.

Speciellt inte eftersom det är något som man inte har en chans att försvara sig emot och sedan spelar det ingen roll om det skulle råka vara ett tecken på autism eller inte.

Tänk dig själv hur du skulle reagera och hur du skulle må om du ständigt möttes av negativ respons på ett eller annat sätt. Jag är faktiskt ganska säker på att du också skulle dra dig undan helt enkelt för att du gav upp och inte orkade längre.

Det var allt som jag hade att säga för den här gången, men tack för att du tog dig tid att läsa insändaren. 

Skorpion76

Genrebild: Freepik

ON Debatt

Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se