OSKARSHAMN

Åtta av tio kommuner säger nej till vindkraft.

Hur ser klimat- och miljöministern Annika Strandhäll (S) på det?

ON ställer frågan under en intervju i samband med hennes Oskarshamnsbesök på måndagen.

– Jag kan naturligtvis känna en stor sympati för den typen av oro. Det är också otroligt viktigt att den typen av beslut är demokratiskt förankrade lokalt. Samtidigt befinner vi oss i en tid – och i ett Sverige – där vi vet att vi behöver fördubbla tillgången på energi till 2030. Det är en väldigt kort tidsrymd, säger Annika Strandhäll.

Hon fortsätter:

– Vi ser också att väldigt stora gröna elintensiva industrier växer fram på många håll i Sverige, som verkligen är i behov av att vi klarar det här. För Sveriges del handlar det om att kunna ställa om till den gröna och nya tekniken – vi pratar om stål utan kol och nya batterifabriker för att elektrifiera transportflottan och många andra innovationer som just nu växer fram och som vi vill kunna ta vara på, med allt vad det innebär i form av nya jobb – inte minst.

– Sedan har vi väldigt höga energipriser. Det har också accentuerats utifrån kriget mellan Ryssland och Ukraina. Vi har ett stort behov av att göra oss oberoende i Sverige. Då finns det inte så våldsamt många alternativ som är görbara för oss.

“Enorm potential”

– Vi är i det lyckliga läget att vi inte har ett stort beroende av rysk olja och gas. I Sverige har vi dessutom en fantastisk tillgång i den reglerbara vattenkraften, som står för närmare 30 procent av vår energi. Och vi har en kärnkraft som kommer att vara en viktig del av vår energimix i ett antal decennier framöver. Åtminstone den befintliga. Men vi har också en enorm potential i vindkraften. Förmodligen kommer den att vara vår näst största energikälla redan 2025. Vi hoppas att vi ska kunna stimulera fler att se positivt på vindkraften.

Det är bra för jobben och företagen, betonar Annika Strandhäll.

– Nu utreder vi också möjligheten till ökade incitament för kommuner och medborgare.

Hur ser du på det kommunala vetot? Ni har inte funderat på att ta bort det?

– Nej, vi hade en utredning som vi tillsatte för ett par år sedan, som hade till uppgift att se över det kommunala vetot. Jag lade fram en proposition till riksdagen för bara några veckor sedan på det temat – där det inte handlar om att ta bort det kommunala vetot, men att skapa klarare spelregler. Det handlar om att man som företag åtminstone ska få ett besked inom nio månader – och kommunens ja eller nej ska vara själva förutsättningen för att gå vidare. Vi ska inte ha situationer där vindkraftsföretag har kommit väldigt långt i processen innan beskedet kommer från den aktuella kommunen.

– Det kommunala vetot ska vila på en tydlighet – det vill säga att man ska ta hänsyn till placering, höjd och antal vindkraftverk. Nu ser det ut som att propositionen kanske inte går igenom i riksdagen i dess nuvarande form – vilket är lite ansvarslöst, kan jag tycka, med tanke på det behov vi har.

– Vi vet ju att det enda kraftslag som vi kan bygga ut tillräckligt snabbt och som är tillräckligt lönsamt, och där vi har en investeringsvilja, ja det är just vindkraften.

Jag läste en ledare i Svenska Dagbladet som kallade era föreslagna kompensationer för mutor. Hur ser du på det, att staten – enligt ledarsidan, som förstås är partisk – mutar sig till en vindkraftsutbyggnad? Jag reagerade på ordet muta…

– Ja, jag tror att många av oss reagerade på det. Den typen av ledartexter får man ta för vad de är. Det är inga konstigheter att man som stat har incitament för önskad utveckling av olika typer. Vi har haft det under många, många år när det gäller vattenkraften – i form av en så kallad bygdepeng.

– De exempel som vi tittar på i den här utredningen är exempel som finns i vårt närområde – i andra nordiska länder och i Tyskland, exempelvis, där det har varit en viktig del. Jag tror att det är väldigt viktigt för många kommuninvånare att exempelvis få en kompensation för fallande fastighetspriser om kommunen säger ja till vindkraft.

– Eller att barnen som bor i kommunen får den där nya idrottsplatsen eller simhallen, exempelvis. Det är viktigt att föra den typen av diskussioner som gör att lokalsamhällen runtom i Sverige faktiskt kan vinna på en viss typ av utveckling. Jag tycker att det är bra politik, om jag ska vara riktigt ärlig.

Det här är en kärnkraftskommun. Hur ser du på kärnkraftens betydelse framöver?

– Vi har varit väldigt tydliga med att det finns möjligheter att bygga kärnkraft i Sverige. Den möjligheten har funnits i tio år. Men just nu ser vi ingen investeringsvilja i ny kärnkraft över huvud taget – och det har vi inte gjort under de här tio åren.

– Däremot ser vi en väldigt stark investeringsvilja i de förnybara kraftkällorna. Men vi socialdemokrater ser att den befintliga kärnkraften kommer att vara en viktig del av den svenska energimixen under lång tid framöver.

Men ni vill inte satsa på kärnkraften och utveckla den ytterligare när den befintliga har gjort sitt?

– Som sagt var, är det så att det finns en investeringsvilja i ny kärnkraft så har vi inga synpunkter på det. Då ska det prövas enligt samma regelverk som alla andra kraftkällor. Det handlar om att uppfylla säkerhetskraven och man ska leva upp till de miljökrav som finns. Det är egentligen inte det som är frågan – utan det handlar om att det finns en väldigt liten investeringsvilja när det kommer till ny kärnkraft.

– Finland har, för att nämna ett exempel, haft en riktigt tuff resa med det kärnkraftverk som de påbörjade för cirka 15 år sedan. Kostnaderna har varit väldigt höga och det är inte i full drift än. Men som sagt var, finns det investeringsvilja i kärnkraft så varsågoda, säger Annika Strandhäll.

Hur ser du på besöket i Oskarshamn?

– Det känns jättekul att få komma hit. Det är roligt att få träffa partikamrater – det är ju valrörelse snart och vi ska ut och knacka lite dörr. Men jag tänker framför allt på allt jobb med slutförvarsfrågan. Det känns väldigt roligt att få göra ett fysiskt besök i mellanlagret. Vi var där i dag och tittade på hur det ser ut. Det känns bra.

Här kan du läsa om Annika Strandhälls besök på Oscarsgymnasiet i Oskarshamn.

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se