BOSTAD

Lantmäteriets statistik visar på ändrade svenska lånevanor under 2022: Antalet nya inteckningar i fastigheter minskade med 15 procent sett över hela året, samtidigt som pantbreven löstes in i högre takt. Bakom siffrorna finns ökade räntekostnader och fallande bostadspriser.

Bostadspriserna ökade under pandemin och drev fram ett ökat lånebehov som därmed ökade inteckningar i fastigheter. Utvecklingen höll i sig fram till april 2022 då det osäkra världsläget vände utvecklingen, och antalet nya inteckningar minskade:

– Efter april ser vi en avmattning av antalet nya inteckningar. Det är främst ökade räntekostnader för bostadslån tillsammans med fallande bostadspriser som medfört att antalet nya inteckningar minskat, säger Dennis Lindén enhetschef på Lantmäteriet.

Återlämnade pantbrev följer trenden för inteckningar

De ändrade bolånevanorna visar även av att antalet pantbrev som lämnats åter av kreditgivaren, för att de inte längre behövs som säkerhet för bostadslån, nu är fler än antalet nya pantbrev, vilket är första gången det sker sedan Lantmäteriet började mäta detta 1999.

– Det signalerar att det är fler fastighetsägare som betalar av sina krediter än som skaffar nya. Som en jämförelse var antalet nyregistrerade pantbrev innan dess tre till fyra gånger så hög som antalet panter som lämnades tillbaka av kreditgivaren, så kallade ägarregistrerade panter, säger Dennis Lindén.

Störst inteckningsbelopp i storstadsregionerna

Även om antalet nya inteckningar minskade så ökade det totala inteckningsbeloppet med 365 miljarder kronor eller motsvarande 5,7 procent, till sammanlagt 6,7 biljoner kronor (6 731 miljarder) sett över hela året. Störst inteckningsbelopp finns i Stockholm län, Västra Götaland och Skåne som tillsammans för 3,7 biljoner kronor, vilket motsvarar närmare 60 procent av totalbeloppet.

Antalet nya inteckningar per län 2019-2022

Foto: Freepik

Redaktionen

redaktionen@oskarshamns-nytt.se