OSKARSHAMN

Oskarshamns kommuns planer på att skapa ett nytt industriområde, strax väster om södra infarten till Oskarshamn, riskerar inte bara att slå mot viktiga naturvärden – satsningen kan också leda till försämringar inom skolan.

Det varnar oppositionsrådet Mathias Karlsson (L) för.

Han tror att prislappen kommer att landa någonstans mellan 600 och 800 miljoner kronor.

Och tanken är att kommunen ska låna pengarna.

Skattebetalarna får stå för kalaset i slutändan – och eftersmaken kan bli besk, oppositionsrådet ser bland annat en nedbantad skola framför sig.

– De 400 miljonerna som man har räknat med i den gällande kalkylen ligger långt ifrån den verkliga kostnaden. Det kommer att kosta mycket, mycket mer. Hur mycket det kommer att kosta beror på hur mycket järnväg man vill ha – det är det absolut dyraste. I nuläget har man ritat in ett spår.

– Det ska lånas, räntas och betalas. Det har pratats om att mervärdespengar skulle kunna användas – men det är helt fel, tycker jag. Och då måste man låna. Det hämmar den vanliga verksamheten och driftbudgeten. Skolan och socialförvaltningen kommer att drabbas. Det är skattepengar som går åt för att betala detta, säger Mathias Karlsson.

I förstasteget rör det sig om sammanlagt 90 hektar, på ett ungefär. Om andrasteget förverkligas handlar det om totalt 130 hektar.

– Då blir det ännu dyrare.

Vilket gör det svårt att satsa på andra områden, betonar oppositionsrådet.

– Det är viktigt att vi vet vad vi gör. Vi har i vår budget varit tydliga med att vi tycker att det är en för stor satsning. Det finns i dagsläget ingen som har behov av ytan.

Den politiska majoriteten i kommunen har hela tiden upprepat att Scania kommer att behöva marken i fråga.

Men Mathias Karlsson berättar att han har pratat med ledningen på Scania.

“Vet vi inte”

– Och de är tydliga med att de inte behöver den här ytan för närvarande. Scania säger att de kommer att fortsätta att köra sina transporter på lastbilar – men sedan vet ingen av oss hur det ser ut om 15 år. Kanske har Scania ett behov av att frakta på järnväg då, det säger den politiska majoriteten. Det är inte alls omöjligt att det blir så – men det vet vi inte.

– Ska man göra en sådan här investering, så bör det finnas ett konkret intresse. Visst, det är jättebra med framförhållning – det tycker jag också – det är viktigt att ha en beredskap för kommande behov av industrier. Men vi har byggt väldigt mycket industrimark. Och det vi som kommun bör fundera på just nu, är hur vi ska få fler att flytta hit – inte fokusera på att skapa fler arbetstillfällen.

– Under lång tid har kommunen sagt att skapar vi bara arbetstillfällen, så flyttar folk hit. Men det gör de inte. Det har vi bevis på. Fler och fler pendlar in till Oskarshamn i stället – från Mönsterås och Högsby, exempelvis. Vi vill att folk ska flytta hit i stället – så att fler kan vara med och betala skatt. Det är en viktig faktor, understryker Mathias Karlsson.

Han påpekar också att området, där det är tänkt att det nya industriområdet ska ligga, har höga naturvärden.

Här finns Applerumsån, med avrinningsområdet i Smältevik – som ligger precis intill Natura 2000-området Storö.

Duvhök och havsörn

– Det tänkta industriområdet är outnyttjat och svårtillgängligt. Det är ett trivsamt område för djur- och fågellivet. Här har man exempelvis sett både duvhök och havsörn.

– Det är fiskeförbud fram till 2027 i Smältevik. Det är ett beslut som vi alla har ställt oss bakom, för att vi tycker att det är en sådan viktig lekplats för fisk. Vi vill ha tillbaka fiskbeståndet i vår del av skärgården.

– Men nu tycker majoriteten ändå att det är okej att påverka livet i vattnet med kommande dagvatten. Kanske hämmar det återväxten. Har man otur, så kan man få ett läckage som är så pass allvarligt att det verkligen stör miljön, säger Mathias Karlsson.

Dagvattenhanteringen är väldigt svår, fastslår han.

– Därför tittar mark- och miljödomstolen på detta nu (en digital förhandling i målet och en fältsyn på platsen (översta bilden) hölls tidigare i veckan – domen kommer den 11 maj, reds. anm.).

Men vem, eller vilka, vill etablera sig på det nya industriområdet?

– Ja, det är frågan. Man har hela tiden sagt att intresset är jättestort när det gäller industrimark. Men vi har fortfarande kvar industrimark på Kvastmossen, som inte är såld.

– Vi har mycket industrimark – det är jättebra att vi planerar. Men det måste vara rimliga satsningar och vi måste se hur annan verksamhet påverkas.

Vill ni stryka industriområdet helt och hållet?

– Det är en väl tilltagen yta – och vi har sagt att vi vill prioritera andra saker. Vi har sagt att detta hämmar utvecklingen.

– I vår budget har vi bara lagt till tio miljoner kronor per år för ny industrimark. Och det kan vara en satsning var som helst i kommunen. Det kan handla om ny industrimark i Kristdala, exempelvis.

– Då måste det finnas pengar för det i exploateringsbudgeten. Kommunen har precis sagt att man vill satsa på en utbyggnad av den norra delen av hamnen. Det är också en verksamhet som växer. Men vi kan inte satsa på alla ställen samtidigt. Det går inte.

– Vi måste ta det i rätt ordning. Vi vill dessutom att kommunen ska ha en masterplan, vilket vi har motionerat om. SKR (Sveriges kommuner och regioner) har pekat på att vi har dålig koll på våra investeringar och vår framtidsplanering.

Mathias Karlsson och Liberalerna vill se en prioriteringsordning.

– Och en relevant och dagsfärsk prislapp för det planerade industriområdet.

Mathias Karlsson påminner också om att kommunen står inför en storinvestering på skolfronten.

– En F–9-skola ska byggas. Det rör sig om stora pengar.

– Vi måste först och främst jobba för det som gör att folk väljer att flytta hit. Vi ska inte få fler att pendla hit – vi ska få fler att flytta hit, poängterar oppositionsrådet.

Kan ni tänka er att man använder sig av en mindre del av det nya inplanerade industriområdet framöver?

– Ja, absolut. Då gäller det att ha ett helhetstänk och ett hänsynstagande till naturen. Det ska finnas ett behov och en framförhållning.

Skulle industriområdet i fråga kunna anläggas på en annan plats i kommunen?

– Ja, det tror jag säkert. Jag tror att det finns möjligheter att bygga ut på flera ställen, som kanske är mindre känsliga. Man kanske vill växa i Kristdala, exempelvis.

– Fårboområdet är också tänkbart. Detta är något som man får titta på. Det måste finnas möjligheter att bygga industrimark – det säger vi inte nej till – men det ska ske på ett bra sätt, både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, säger Mathias Karlsson.

Oskarshamnaren Nils-Erik Norrby, som numera bor i Lomma, är med i föreningen Skydda Skogen.

Vilka konsekvenser skulle det nya industriområdet kunna leda till?

– Som jag ser det, så kommer vi att få utsläpp i Applerumsån – under anläggningstiden och framför allt när området är i gång. Då vill man ha en kombiterminal där. Vilka verksamheter som kommer att förläggas där i övrigt är oklart. Det skulle kunna bli vad som helst. Kommunen har inte kopplat några villkor till den tänkta verksamheten, svarar han.

– Det kan bli fabriker, det kan bli uppställningsplatser för lastbilar, det kan bli något helt annat. Vi vet inte. Och man vill heller inte diskutera den frågan i nuläget.

– Samtidigt är inte hela Kvastmossen bebyggd. Ytor saknas inte för närvarande.

Nils-Erik Norrby konstaterar att vattensystemet utmed det nya, inplanerade industriområdet, är relativt orört.

Här finns det ingen industri – och det är ont om bebyggelse.

“Har varit känt länge”

– Vattensystemet rinner ut i ett område med väldigt höga naturvärden av stor betydelse för fisken, vilket länsstyrelsen har slagit fast. Det har varit känt länge.

– Det finns en oro för att allt detta ska påverkas av olika typer av utsläpp. Man ska bland annat gräva upp mellan 30 000 och 35 000 kubikmeter torv, vilket framgår av ansökan. Vattnet ska på något sätt plockas ut ur den på plats och transporteras bort. Att hantera så mycket torv utan att det blir partiklar och annat som når ut till vattnet och riskerar att lägga sig på lekbottnarna – där fisken lägger sin rom nere vid Applerum – det ser jag som väldigt svårt, säger Nils-Erik Norrby.

– De pratar om att de bara ska jobba under torrperioder. Samtidigt som länsstyrelsen har sagt att torrperioden kanske är den tiden på året då det är som störst risk att skada fisken, i det grunda vattnet.

Nils-Erik Norrby påpekar att det nya industriområdet skulle kunna anläggas på en annan plats.

Han lyfter fram två alternativ:

– Dels hamnen, som i praktiken fungerar som en kombiterminal i dag. Och man pratar återigen om att bygga ut hamnen.

“Gör Oskarshamn unikt”

– Det är en av de viktigaste hamnarna – det har staten pekat ut. Det gör Oskarshamn unikt. En grusplan i skogen – som man kan ställa upp lastbilar på – är däremot inte unikt. Det har snart sagt varenda kommun i Småland.

– Att lägga hundratals miljoner på det – det sätter oss inte på kartan. Och konkurrensen är betydligt större inom det området. Hamnen är betydligt svårare att konkurrera med. De förutsättningarna kan man inte skapa på så många ställen.

Det nya industriområdet skulle också kunna förläggas till bruksområdet i Mönsterås i stället, påpekar Nils-Erik Norrby.

– Idén om ett utökat samarbete med Högsby kommun och Mönsterås kommun har funnits i olika former under många år. Mönsterås bruk, dit folk från både Högsby och Oskarshamn arbetspendlar, har hamn. Och järnväg – och ytor runtomkring som inte borde vara svåra att utöka och utveckla. Det känns som den naturliga platsen – om man verkligen vill ha en kombiterminal eller en storskalig logistikanläggning som har regional betydelse. Då är det där den ska vara och inte i Oskarshamn.

– Det finns inget i miljöbalken som säger att man ska hålla sig inom kommungränserna när man prövar den bästa platsen. Perspektivet måste vara större. Kommunen lyfter själv fram det här som någon slags regional satsning, med godsflöden mellan ostkusten och Göteborgs hamn och så vidare. Det borde inte vara svårt att seriöst överväga Mönsterås. Men frågan är om den kommunala prestigen sätter käppar i hjulet för det?

Nils-Erik Norrby och Skydda Skogen betonar att de ser industrins betydelse för Sverige. Föreningen har medlemmar som är skogsägare och/eller arbetare inom industrin.

När det gäller det inplanerade industriområdet i Oskarshamn har föreningen miljöbalken och EU:s vattendirektiv som utgångspunkt.

Skydda Skogens principiella inställning är att ansökan och samtliga förslag till villkor avslås.

Föreningen yrkar att ansökan prövas enligt flera delar i miljöbalken och EU:s art- och habitatsdirektiv avseende flodkräfta samt EU:s vattendirektiv.

Det är dock oklart om det finns flodkräftor i Applerumsån.

Oppositionsrådet Mathias Karlsson såg flodkräftor i ån för elva år sedan – hur det ser ut i dag får en eventuell utredning visa.

– Flodkräftor fanns i Applerumsån fram till andra halvan av 1990-talet. Den sista observation jag känner till, utöver Mathias Karlssons uppgift att han såg flodkräftor 2011, skedde 1999, säger Nils-Erik Norrby.

Fakta / Skydda Skogen

Skydda Skogen är en ideell – rikstäckande förening – som grundades av läkaren Anders Delin 2009.

Föreningen, som är religiöst och partipolitiskt obunden, verkar för att bevara gammelskogarna och andra skogar med höga naturvärden och stor biologisk mångfald.

Föreningen verkar även för en reform av skogsbruket – till ett mer naturnära mångbruk, där stort utrymme för lokala näringar och hushållning, rekreation och naturbaserad turism ska finnas.

Fakta / Kommunens syn på saken

Oskarshamns kommun har ansökt hos mark- och miljödomstolen om tillstånd enligt 11 kap Miljöbalken för utfyllnad och schaktning inom Applerumsån svämplan på fastigheten Djurhult 1:5. Mål nr. M 4495-19.

Oskarshamns kommun har under förhandlingen i mark- och miljödomstolen klargjort att jordbruksmark kommer att behöva tas i anspråk för att anlägga dagvattendammar. Marken brukas idag av Åke Lundkvist i Djurhult.

För att avrinningen till Applerumsån inte ska förändras kommer dagvattendammar (fördröjningsdammar) att anläggas, påpekar Oskarshamns kommun i ansökan till mark- och miljödomstolen.

Kommunen fastslår också att anläggandet av industriområdet är förenligt med kommunens översiktsplan (antagen 2003) samt den fördjupade översiktsplanen för Oskarshamns stad (antagen 2014).

I båda planerna är området utpekat som utvecklingsområde för verksamheter.

För området har också ett planprogram upprättats.

Strax öster om planområdet ligger ett befintligt verksamhetsområde, bland annat innehållande en skrotanläggning.

Föreliggande exploatering bedöms, trots ianspråktagandet av orörd mark, vara riktig, då den ligger i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde som i allra högsta grad påverkar omgivningen, skriver kommunen.

Det bedöms också vara bättre att samla industriverksamhet på en och samma plats, än att den är spridd på olika platser i kommunen, tillägger man.

Vid en översiktlig bedömning av närområdet till Oskarshamn kan det konstateras att det inte bedöms finnas några andra lämpligare alternativ till lokalisering av verksamhetsområden, skriver kommunen i sin ansökan till mark- och miljödomstolen.

Väster och norr om staden ligger bostäder och naturobjekt i nära anslutning till lämplig infrastruktur.

Placeringen på annan plats än i anslutning till befintligt industriområde skulle också troligen skapa fler och längre transporter, betonar kommunen

“Slutsatsen är därför att det aktuella området vid södra infarten är det mest ändamålsenliga för fortsatt verksamhetsutbyggnad i Oskarshamn.”

”I utfyllnadsområdet har inga arter som omfattas av artskyddsförordningen noterats.”

”Inte heller några övriga rödlistade arter, signalarter eller arter som omfattas av artskyddsförordningen har hittats inom det vattenområde (Applerumsåns svämplan) som berörs av utfyllnaden.”

Applerumeån har en relativt artrik fiskfauna.

”Det biotopsskyddade diket kommer att försvinna men inga särskilda naturvärden har hittats däri eller i närliggande omgivning“, skriver kommunen.

“Utfyllnaden kommer att genomföras vid lågvatten.”

“Då ån inte är översvämmad – utan risk för grumlingsspridning till ån. Påverkan på ytvatten bedöms ha en liten negativ konsekvens.”

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se