ANNONS

Studerande barn
Foto: Freepik

Nyanlända elever ska få bättre förutsättningar för att lära sig svenska

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

SVERIGE

För att fler elever ska lära sig svenska och nå målen i skolan bör svenska som andraspråk kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. Dessutom behövs tydligare regler, kompetensutveckling och mer stöd till både lärare och rektorer. Det är några av Skolverkets förslag till regeringen om hur ämnena svenska och svenska som andraspråk kan förbättras.

“Det svenska språket är nyckeln in i samhället och till arbetsmarknaden. Men i dag är det allt för få elever som når målen i svenska som andraspråk. Frågan är angelägen. Flera av våra förbättringsförslag kan genomföras relativt omgående medan andra åtgärder är mer långsiktiga”, säger undervisningsrådet Helena Karis som ansvarat för översynen på Skolverket.

Ny grundläggande del i svenska som andraspråk

I dag läser eleverna antingen svenska eller svenska som andraspråk. För en elev som är nybörjare i det svenska språket kan det vara svårt att följa med i undervisningen inom svenska som andraspråk eftersom den är på en allt för hög nivå, speciellt för de äldre eleverna.

Det kan också skapa organisatoriska utmaningar ute på skolorna eftersom grupperna blir allt för varierade. Kursplanen i svenska som andraspråk behöver därför kompletteras med en ny grundläggande del, så att de elever som är nybörjare kan få undervisning utifrån sina förutsättningar.

Bättre stöd till lärare och rektorer

En annan åtgärd, som kan införas relativt omgående, är tydligare regler för vilka elever som behöver undervisning i svenska respektive svenska som andraspråk. Skolverket kommer även ta fram ett bättre stöd till lärare och rektorer inför dessa bedömningar.

“Det kommer att leda till en mer likvärdig bedömning av elevens kunskaper i svenska, oavsett var eleven bor eller går i skola”, säger Helena Karis.

Förbättringsförslagen innefattar även:

  • Stöd till lärarna i svenska som andraspråk för att bättre kunna följa sina elevers andrapråksutveckling.
  • Stärka lärarutbildningar i svenska och svenska som andraspråk i syfte att öka kompetensen och främja lärarförsörjningen.
  • Stärkt lärarutbildning så att alla lärare får grundläggande kunskaper om andraspråksutveckling samt om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
  • Stärkt rektorsutbildning och andra professionsutbildningar så att fler inom skolan får kunskaper inom andraspråks- och flerspråkighetsutveckling.
  • Kompetensutveckling i andraspråksutveckling för lärare och annan skolpersonal.

En fråga som har diskuterats under arbetets gång är om det finns ett behov av ett nytt gemensamt svenskämne. Något sådant förslag finns inte med i Skolverkets översyn som lämnas över till regeringen.

Om regeringen går vidare med Skolverkets förslag kommer förbättringarna att införas stegvis.

FAKTA / SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

  • Läsåret 2020/2021 fick 28,2 procent av eleverna betyget F i svenska som andraspråk. Året innan saknade 32 procent av eleverna ett godkänt betyg och därmed fick F.
  • Närmare en fjärdedel av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund, antingen födda utomlands eller födda i Sverige av föräldrar med annat ursprung. Inom den kommunala vuxenutbildningen är cirka 95 procent av eleverna på grundläggande nivå födda utomlands.
  • Behovet av fler behöriga lärare inom svenska om andraspråk (SVA) är stort, då enbart cirka 35 procent är behöriga. Många som undervisar i ämnet har dock en pedagogisk högskoleexamen. Det pågår ett flertal åtgärder för att öka andelen behöriga lärare inom SVA, och flera av förbättringsförslagen som Skolverket lämnar in idag tros kunna öka andelen behöriga lärare på sikt.

Foto: Freepik

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS