HÄLSA
Inför sommaren har Folkhälsomyndigheten uppdaterat vägledningen och informationsmaterialet kring värmeböljors hälsoeffekter. Materialet är tänkt att ge stöd till kommuner och regioner för att minska dödlighet och ohälsa vid värmebölja.
Sommaren 2018 drabbades Sverige av en långvarig värmebölja med rekordhöga temperaturer över hela landet, och med ett förändrat klimat får vi räkna med både en stigande medeltemperatur och att extremt väder blir vanligare. Både tidigare och ny data visar att klimatförändringen innebär ökade risker för hälsan enligt Folkhälsomyndigheten.
“Värmeböljor är en av de främsta hälsoriskerna som ett förändrat klimat för med sig. Sommaren 2018 hade vi runt 700 extra dödsfall i Sverige, och överdödligheten sågs då främst bland äldre och personer med underliggande sjukdomar”, säger Karin Björklund, tillförordnad chef på enheten för miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten.
Hälsoeffekterna av värmeböljor kan minskas
Kunskapen om värmeböljors negativa hälsoeffekter är relativt omfattande och ett stort antal studier visar på samband mellan värme och ökad dödlighet samt sjuklighet i befolkningen. Äldre kan vara extra känsliga för värme, liksom kroniskt sjuka, personer med funktionsnedsättning, gravida, små barn och personer som tar viss medicin.
Värmerelaterad ohälsa kan förebyggas, till exempel genom att kommuner, regioner och andra vårdgivare utvecklar handlingsplaner och vidtar åtgärder vid värmebölja. Det är viktigt att beslut om åtgärder fattas i förväg, att rutiner utvecklas och att dessa följs.
Folkhälsomyndighetens uppdaterade vägledning för framtagande av handlingsplaner och tillhörande råd, broschyrer och filmer är tänkta att fungera som ett stöd i detta förebyggande arbete på lokal och regional nivå. Publikationerna är målgruppsanpassade till olika befattningar inom vård och omsorg, men också till sårbara grupper och deras anhöriga.
SMHI:s nya vädervarningssystem
En viktig uppdatering i vägledningen är informationen kring SMHI:s förnyade vädervarningssystem, som infördes hösten 2021. Vädervarningarna tar nu hänsyn till regionala konsekvenser och benämns som gul, orange och röd varning, där röd varning är den allvarligaste nivån.
“Det är viktigt att berörda aktörer tar till sig det stärkta kunskapsläget och vår uppdaterade information, och förbereder sig inför sommaren genom att se över sina rutiner och förmåga att hantera hälsoeffekterna av värmeböljor”, säger Karin Björklund.
Foto: Freepik
Redaktör, marknadsföring, webb- & ekonomiansvarig. Utbildad inom datavetenskap med mångårig erfarenhet inom IT och webbutveckling.
