OSKARSHAMN

Hur ser bildningsnämndens ordförande Anton Sejnehed (S) på den senaste tidens brottshändelser på skolor i Oskarshamn?

Den frågan ställde oppositionsrådet Leif Axelsson (SD) i en interpellation, som besvarades under måndagskvällens fullmäktigesammanträde.

– Det här är inte händelser, eller frågor, som är nya för oss – utan det här är något som vi i bildningsnämnden följer kontinuerligt, svarade Anton Sejnehed.

Leif Axelsson radade upp elva olika händelser i sin interpellation.

– Ja, det är ju ingen hemlighet – fram till den 18 april hade vi 424 händelser i grundskolan. ”Oj, det är många”, kan man tänka. Och, ja, det är många. Men det är också så att om vi har fyra elever i en händelse, så registrerar vi fyra händelser. Det händer definitivt saker i skolan – och vi försöker arbeta med dem på bästa sätt i situationen som sådan – där vi dokumenterar och utreder och försöker finna lösningar. Men det är också så att vi till viss del stänger av elever utifrån de situationer som finns. Men, generellt sett, så har vi väldigt trygga skolor. Sedan händer det saker i våra skolor som är fullständigt oacceptabla. Så är det. Det händer även saker på fritiden som är oacceptabla, som sedan får konsekvenser för situationen mellan elever i skolan dagen efter eller liknande – och det behöver vi hantera, sa Anton Sejnehed.

Leif Axelsson undrade vidare om majoritetspartierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, är beredda att lägga prestigen åt sidan och genomföra Sverigedemokraternas förslag inom det aktuella området. SD vill exempelvis se väktare och kameraövervakning i skolmiljön.

– Sverigedemokraternas förslag har handlat om att vi ska utreda möjligheten – och vi vet ju vad som är möjligt och inte möjligt. Vi hade en diskussion om kamerabevakning för en tid sedan, där vi var tydliga med att vi vet vad som gäller. Vi har kamera utomhus vid flera skolor – och det är en åtgärd som rektorer kan välja. Vi har också en skola där rektorn har valt att ha kamerabevakning i vissa delar av skolan, men inte i hela. Ett beslut som har tagits utifrån trygghetsanalyser och samtal med elevråd. Så vi har ett system där rektorerna har mandatet att göra de insatser som behövs på skolorna.

Anton Sejnehed betonade också att majoritetspolitikerna gör vad de kan för att skapa de förutsättningar som krävs för att åtgärda de olika problemen.

– Det gör vi, delvis, genom att stärka upp ungdomsenheten, som jobbar brottsförebyggande. Leif har tidigare uttryckt att han är nöjd med brottsförebyggande kansliets arbete – och det ligger hos bildningsnämnden. Där stärker vi upp ytterligare. Vi anställer en som ska jobba med äldre ungdomar. Vi gör också satsningar på vuxennärvaron på högstadiet, med mera, tillade han.

“Viktigt för oss”

– Ja, det här är viktigt för oss. De föräldrar som skickar sina barn till skolan måste kunna känna en trygghet – det ska inte hända något. Sedan, Anton, så nämnde du vuxennärvaro i skolan. Jag har faktiskt frågat några högstadieelever om vilka vuxna de ser på skolgården. Jag ska inte säga att jag har pratat med alla – men jag har pratat med några stycken och de sa att de inte ser några vuxna på skolgården. Vem talar sanning? Det undrar jag, sa Leif Axelsson.

Anton Sejnehed svarade:

– Nej, men som förtroendevald och som politiker ger vi förutsättningar – vi sätter ramarna för resurserna. Vi arbetsleder inte. Men när vi gör satsningar på vuxennärvaro, så handlar det om att vi ger mer resurser till skolan. Vi riktar mer resurser till högstadieskolorna. Utifrån det har flera rektorer valt att anställa elevcoacher, exempelvis, som är ett sätt att stödja elever. Men det är också så att som lärare har man också ett ansvar utifrån att ha rastvakt och sådant. Och det jobbar man med på olika skolor. Och på vissa skolor jobbar man tydligt med värdar på skolgårdarna på rasterna. Man gör olika utifrån situationerna som finns.

– Men man kan också, som under den här veckan och förra veckan, ha trygghetsvandringar på enheter – utifrån Tryggare Sveriges arbete med Plugga Tryggt, där man helt enkelt systematiskt för samtal om vad som är en trygg situation och vad som är en plats där man inte känner sig trygg – och om hur man kan utveckla den platsen för att den ska bli tryggare. Det här har vi gjort under många år. Det håller vi i för att kunna genomföra åtgärder systematiskt utifrån respektive enhet. Rektorerna vidtar åtgärder och vi politiker skapar förutsättningarna genom att rikta resurser och liknande, som rektorerna kan använda i de lägena.

– Men det är rektorn som har mandatet att anställa – det kommer vi inte ifrån. Vi kan skapa förutsättningar för rektorerna att anställa passande personer eller för att vidta passande åtgärder, sa Anton Sejnehed.

Leif Axelsson undrade om majoritetspolitikerna har uppföljningssamtal med rektorerna. Han vill också veta vem som har ansvaret om något allvarligt händer på en skola där en rektor, exempelvis, tidigare har bedömt att det inte är nödvändigt med kameraövervakning.

“Jobbar med uppföljning”

– I bildningsnämnden jobbar vi med uppföljning utifrån våra löften – och ett av våra löften handlar om trygghet. Vi följer upp det på olika sätt. Vi redovisar till fullmäktige och vi har två kvalitetsdagar, en på hösten och en på våren – där vi träffar rektorerna och fördjupar oss. Vi lyssnar också på medarbetare, lärare och elever. I nämnden får vi också rapporter om hur det ser ut när det gäller kränkande behandling och sådant. Vi har också möjlighet att ställa frågor vid varje nämnd. Vid varje presidium, som vi har, så har vi en ordning där vi bjuder in rektorer från olika enheter, som kommer och pratar om sina utmaningar på sin skola. När det kommer till ansvarsbiten, så skulle jag vilja påstå att kommunfullmäktigeförsamlingen är ytterst ansvarig. Sedan är det klart att vi i bildningsnämnden har ett särskilt ansvar – precis som jag och rektorerna har ett särskilt ansvar, svarade Anton Sejnehed.

Sedan klev fullmäktiges förste vice ordförande – och Sverigedemokraternas partisekreterare – Mattias Bäckström Johansson (SD) upp i talarstolen:

– Vi kan konstatera att det här året inte på något sätt har startat väl, med tanke på de incidenter som har hänt. Det har handlat om misshandel, skadegörelse, hot med pistolliknande föremål, ofredanden och så vidare och så vidare. Det är långt ifrån allt, det finns avsevärt mycket mer – precis som Anton sa. Man ska kunna känna sig trygg och fysiskt säker. Otryggheten sprider ut sig över hela landet i vår samtid. Vi har problem med brottslighet på ett sätt som vi inte har sett tidigare – något som också kommer in på arbetsplatser, i skolor och där människor finns. Sverigedemokraterna har gått i bräschen för mer repressiva åtgärder – vi kan inte stillatigande titta på när detta sker framför ögonen på oss. Vi måste vara beredda att testa nya idéer.

“Hade rätt”

– Vi har återkommande föreslagit ett flertal saker – inte minst kamerabevakning. Där kan vi konstatera att Sverigedemokraterna hade rätt – men i vanlig ordning ska man först säga ”nej, nej, nej” och sedan konstatera att ”vi gör som Sverigedemokraterna har sagt – för nu går det inte att vända den här utvecklingen”. Man kan gömma sig bakom tjänstemän, man kan säga att ”vi sätter ramar” – men man kan också ha ett politiskt ledarskap och säga att ”det här räcker inte – vi måste göra allt vi kan på alla fronter för att kunna vända utvecklingen”. Vi har ett problem med narkotikahandel som har kommit till länet och som breder ut sig. Där kan vi göra mer, vilket Sverigedemokraterna har föreslagit också. Vi kommer att få se att en stor del av mängdbrottsligheten även kommer till vår kommun om vi inte gör tillräckligt mycket.

– Vi ser skillnader i synen på det politiska ledarskapet, när det gäller viljan att gå före och se till att vända utvecklingen i tid, eller om man vill sitta på läktaren och titta på vad som händer – och säga att ”det är tjänstemän som har ansvaret, vi kan inte göra så mycket mer”. Där kommer Sverigedemokraterna även i fortsättningen att vara en tydlig röst för att vi inte ska sitta still. Vi är beredda att gå i täten – vi kommer att vara beredda att göra allt som står i vår makt för att alla medborgare i den här kommunen ska kunna känna sig trygga, sa Mattias Bäckström Johansson.

Anton Sejnehed, som även är ordförande för Socialdemokraterna i kommunen, svarade:

– Interpellationen breddades nu – till att inte bara handla om skolor. Nu handlade det om tryggheten i hela kommunen. Jag har inget emot att diskutera de frågorna, men det är inte utgångspunkten i interpellationen. Men vi gör många olika insatser. Det handlar både om samverkan med polisen, samordning för trygghet, där vi jobbar effektivt och tydligt med polisen. Vi började i Kristineberg – nu går vi vidare med centrum som ett fokusområde, där även Oscarsgymnasiet och Vallhallaskolan finns med. Tillsammans med polisen kartlägger vi vilka händelser som inträffar, oavsett om de sker under skoltid eller på fritiden och oavsett om det handlar om vuxna eller barn. Detta gör vi för att kunna genomföra insatser. Sedan utvärderar vi om det gav effekt eller inte. Det jobbar vi med kontinuerligt.

“För mig är det fånigt”

– Och vi jobbar riktat mot unga när det kommer till trygghetsvandringar, för att kunna kartlägga vad ungdomar upplever – både under skoltiden och fritiden. Så vi jobbar på många olika fronter. Sverigedemokraterna har föreslagit att saker ska utredas, att vi ska utreda vad som är möjligt. Men om vi redan vet att det är möjligt att sätta upp kameror och om vi redan vet att det är möjligt för rektorerna att anställa väktare – varför ska vi då ge tjänstepersoner i uppdrag att utreda om det är möjligt? För mig är det fånigt att stå fast vid en ståndpunkt om att utreda saker som vi redan har svaret på, sa Anton Sejnehed.

– När det gäller utredningar, så handlar det om hur vi ska göra saker och ting. Utvecklingen är helt oacceptabel. Här finns det mycket mer att göra, svarade Mattias Bäckström Johansson, bland annat.

– Vi jobbar mycket med de här frågorna i bildningsnämnden – det handlar om vuxennärvaron, ungdomscoacher och det brottsförebyggande kansliet, som även Leif är med i. Men när vi tar upp de här frågorna i bildningsnämnden, om att göra satsningar på vuxennärvaro och ungdomscoacher, ja, då vill jag informera dig, Mattias, om att dina partikamrater inte har några andra förslag. De har inga motförslag – utan de säger ”ja, men det låter bra, det som ni föreslår”. Vi riktar resurser och ni följer efter. Ni lägger inga motförslag. Det är lätt att vara stor i talarstolen när man inte gör någonting i verkligheten, i verkstaden. För där köper ni det vi gör. Ni har också ett ansvar när det kommer till att lägga andra förslag. Men det gör ni inte. Vi satsar på ungdomscoacher, på aktiviteter för barn och unga, på att skapa trygghet – ett systematiskt arbete tillsammans med polisen och på vuxennärvaro i skolan. Vi gör många olika insatser. Men det kommer inga andra förslag från Sverigedemokraterna i bildningsnämnden, det vill jag bara upplysa Mattias om, sa Anton Sejnehed.

“Finns mer att göra”

– Nu kritiserar vi inte åtgärderna som genomförs – utan det handlar om de åtgärder som ni aktivt säger nej till. Det är väl, med tanke på starten på året, uppenbart att det finns mer att göra. Vi har, återkommande i den här församlingen, lagt fram flera förslag – inte minst när det gäller kamerabevakning, vuxennärvaro och väktare och om att vi ska kunna gå i bräschen när det gäller drogtester. Och ni har sagt ”nej, nej, nej och åter nej”. I stället ska vi invänta verkligheten och vad som händer i den. Där får Sverigedemokraterna, återkommande, rätt i sak. Inte minst nu när man tar steget och inför kamerabevakning på Vallhallaskolan. Vi ska ju inte invänta att fler saker ska hända – vi ska i stället ställa oss först i ledet, för att se till att vända den här utvecklingen, sa Mattias Bäckström Johansson.

Därefter gick Sven-Arne Ericsson (SD) upp i talarstolen. Han reagerade på påståendet om att Sverigedemokraterna inte lägger fram några förslag.

– Vi har trygghetsskapande åtgärder med i vår investeringsbudget. I vår driftbudget finns kameraövervakning och väktare – och så vidare. Det låter som att du, Anton, säger att det inte är vi politiker som bestämmer, utan att det är rektorerna. Varifrån fick rektorn pengarna till kameraövervakningen på Vallhallaskolan? Vad jag vet så hade inte majoriteten några pengar till detta i drift- eller investeringsbudgeten. Men SD hade det i båda fallen, sa han.

“Rektorns mandat”

– Jag konstaterade också att Sverigedemokraterna i sin budget lade 1,3 miljoner kronor mindre till bildningsnämnden att bedriva verksamhet för under 2024, jämfört med vad majoriteten lade, svarade Anton Sejnehed, som återigen betonade att det är majoritetspolitikerna som ger de ekonomiska förutsättningarna – och att det sedan är rektorerna som bestämmer var pengarna ska läggas.

– Det är rektorns mandat. Riksdagen har tagit beslut om att kommunpolitiker inte ska ta beslut om skolans inre organisation. Det är rektorn som ska ta de besluten. Vi ger resurser, sedan är det rektorerna som bestämmer hur de ska användas. Så ser lagstiftningen ut. Men jag noterar att Sverigedemokraterna förväntar sig mer verksamhet för mindre pengar, för man föreslog i sin budget för 2024 mindre resurser till bildningsnämnden, sa Anton Sejnehed.

Då återvände Leif Axelsson till talarstolen och sa att han inte fick ihop det riktigt.

– Du säger att mina partikamrater i bildningsnämnden inte lägger några förslag – men du säger också att om vi lägger fram förslag, så är det rektorerna som bestämmer i alla fall. Jag får inte ihop den ekvationen, sa han.

Anton Sejnehed svarade:

– Bildningsnämnden har ju en verksamhet som består av utbildningsverksamhet, kultur och fritid och ungdomsenheten, som har det brottsförebyggande kansliet och ungdomscoacher. Det ligger inte under skolorna – det ligger under fritidskontoret och det är där vi gör satsningar på ungdomscoacher. Sedan samverkar de med skolan utifrån skolornas behov, intressen och möjligheter. Men det är också så att vi har medel som vi exempelvis riktar till högstadieskolor – och där har inte ert parti haft några andra förslag, sa Anton Sejnehed, som återigen betonade att det är rektorn som avgör om de riktade pengarna ska användas eller inte – samt att rektorn bestämmer hur pengarna ska användas om han eller hon väljer att använda dem.

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se