MÖNSTERÅS

2021 var ett mörkt år på skadegörelsefronten för Mönsterås kommun.

De sammanlagda kostnaderna landade någonstans mellan 1,2 och 1,5 miljoner kronor.

Det berättade kommunalrådet Anders Johansson (C) under måndagskvällens fullmäktigemöte i Mönsterås.

Tekniska förvaltningens skadegörelsekostnader uppgick till 900 000 kronor förra året.

– Det är väldigt mycket. Det är mer än det brukar vara. Året innan låg det på 300 000 kronor, ungefär. Det har gått upp och ner under åren, sa Anders Johansson, som svarade på en interpellation som Anni Juhl Nielsen (SD) hade skrivit till honom inom skadegörelseområdet.

Kultur- och fritidsnämnden, som har hand om idrottsanläggningar och sporthallar, drabbades av en skadegörelsekostnad på mellan 200 000 och 300 000 kronor under 2021.

“Retar oss allihop”

– Det här är säkert något som retar oss alltihop, oerhört. För egen del så är jag riktigt förgrymmad, måste jag säga. Jag kan inte för mitt liv förstå vad det är som är roligt med att täppa igen en golvbrunn och sedan slå på vattnet, med vattenskador som följd i den fastigheten. Det är ett obegripligt beteende. Och det kostar naturligtvis oerhört mycket pengar, sa Anders Johansson.

Anni Juhl Nielsen ställde inte bara en fråga om skadegörelsens omfattning – hon ville även veta vad kommunen planerar att göra för att förhindra skadegörelse.

– Det vi har jobbat med genom åren är bland annat ronderande väktarbolagsbevakning, som kör runt och har en tillsyn. Vi har jobbat med övervakningskameror – och då är det viktigt att komma ihåg att vi inte får använda kameror som identifierar personer. Så man måste se det pågående brottet för att det ska vara någon mening med det. Därför är det ett väldigt trubbigt verktyg. Övervakningskamerorna är föga effektiva, tyvärr, sa Anders Johansson.

– Vi jobbar naturligtvis med olika former av förebyggande åtgärder inom skola, socialförvaltning och via fritidsledare. Vi samarbetar med polisen och vi ser positivt på de samarbeten som vi har haft med olika föreningar och nattvandrare.

“Dämpande verkan”

– Ronderande väktare är något som vi använder – och det har effekt, framför allt om vi sätter in dem vid särskilda tillfällen, när vi vet att det är mycket skadegörelse. Då har det en dämpande verkan. Men att upprätthålla en intensiv rondering är naturligtvis väldigt dyrt. De förebyggande verksamheterna har kanske varit effektivast – och där ingår samarbeten med vuxna som rör sig ute i samhället. Nattvandrarna var väldigt bra när de var i gång. Tyvärr har vi inga just nu.

Det brottsförebyggande arbetet är väldigt viktigt, betonade Anders Johansson.

– Det ska vi fortsätta med. Och vi ska stärka samarbetet mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningens verksamheter. Det är väldigt viktigt att hjälpa de individer som har problem.

– Vi har också utvecklat vårt samarbete med polisen – både när det gäller brottsförebyggande råd och de samverkansmöjligheter vi har där. Det här är något som har blivit bättre under de senaste åren – och det beror på att vi har närvarande poliser i vår kommun på ett helt annat sätt än vi hade tidigare.

– Säkert kommer vi att vara tvungna att använda patrullerande väktare emellanåt – det är något som hjälper när vi har en särskilt besvärlig situation. Vi måste också ha vuxna människor som är goda föredömen och som jobbar med ungdomarna, sa Anders Johansson.

Anni Juhl Nielsen gick upp i talarstolen:

– Tack för svaret, Anders. Jag konstaterar att vi delar synen om att skadegörelse är ett meningslöst beteende som kostar kommunen pengar som annars hade kunnat användas i kommunens verksamhet. Vi hade exempelvis kunnat undvika besparingar på träffpunkterna, sa hon.

“Skickar fel signaler”

– Den ekonomiska aspekten är en del i den här problematiken. En annan aspekt är att det skickar fel signaler till våra barn och unga, om de alltför ofta vistas i lokaler som har utsatts för skadegörelse. De får då en signal om att skolan inte är viktig eller att de inte är viktiga. Det budskapet får vi inte skicka till våra barn. Att åtgärda skadegörelsen ska stå högt upp på prioriteringslistan, inklusive klotter på kommunens skolor, så snart det är möjligt, sa Anni Juhl Nielsen.

“Räcker det?”

Hon fortsatte:

– Anders, du radar upp ett antal insatser som görs för att stävja skadegörelsen – och det är jättebra, men räcker det? Sedan undrar jag om någon person har lagförts för någon skadegörelse som inträffade under 2021?

Anders Johansson svarade:

– Nej, det är klart att det inte räcker. Vi måste bli bättre på det här. Det är uppenbart ett område där vi har ett bekymmer. Men det vi kan göra är att fortsätta att jobba med det som är effektivt – och det är det här förebyggande arbetet, med vuxna som goda förebilder. Och att vi har samverkan mellan våra verksamheter.

– Vi måste fortsätta med det som fungerar. Om det är någon som är lagförd? Jag kan faktiskt inte svara på det med säkerhet. Jag passar på den frågan, sa Anders Johansson.

Arkivfoto: Peter A Rosén

Peter A Rosén

Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.

peter@oskarshamns-nytt.se