SÖNDAGSKRÖNIKAN
Redan Thore Skogman diktade om pensionärslivet och ur hans melodi “Pensionärsvisan” har jag lånat följande rader:
“Om man är sjutti’, åtti’ eller nitti’två,
Så sjunger man ändå, så sjunger man ändå
Vi går på kafferep och bara har det bra
För bra ska pensionärerna ha”
Lite längre ner i samma melodi hittar vi dessa rader:
“Om man är nitti’, hundra eller hundrafem
Så sjunger man med kläm, sjunger man med kläm
Vi har ju kämpat hårt, men nu har vi det bra
För bra ska pensionärerna ha, ha, ha
Ja, bra ska pensionärerna ha”
Men hur bra har dagens pensionärer det egentligen?
Som många kan vittna om inte alls bra.
“Många lever under knapra ekonomiska förhållanden och det lär inte blir bättre under överskådlig framtid”
CAROLINE ANDERSSON, KRÖNIKÖR
Många lever under knapra ekonomiska förhållanden och det lär inte bli bättre under överskådlig framtid.
Att förstå sig på pensionssystemet är inte enkelt och jag tänker inte ge mig in i den snårskog det är här och nu.
Vad jag däremot tänker ägna några rader åt är att beskriva vad låga pensionsbelopp ställer till med.
Hur det helt utraderar den enskilde individens möjlighet att leva det bekymmersfria och glada pensionärsliv som Thore Skogman beskrev i sin visa.
Pensionär i 19 år
För drygt tre månader sedan avled min pappa vid fyllda 83 år.
Då hade han hunnit vara pensionär i 19 år.
Hans yrkesliv tog sin början då han fick anställning som stadsbud i Stockholm på 50-talet.
Det tog slut när den ekonomiska krisen svepte över Sverige i början av 90-talet och industrin som försörjt så många drabbades av stora nedskärningar.
De sista åren innan han gick i pension varvades a-kassa och medföljande stämpeldagar med tillfälliga offentliga anställningar för att få ihop till nya stämpeldagar.
När min pappa till slut stämplade ut för sista gången och tog steget över till livet som pensionär var det inte främst ekonomin som blev ett bekymmer.
“Det handlade mer om att inte längre vara behövd eller efterfrågad”
Det handlade mer om att inte längre vara behövd eller efterfrågad.
En nog så besvärlig situation att tackla.
Men dagens pensionärer måste nu leva med såväl känslan av att inte längre behövas som att vara ett ekonomiskt ok runt samhällskroppens hals.
Inget bra svar
För det är ju ändå det fritt översatt det våra folkvalda politiker menar när de strör omkring sig meningar som: människor lever allt längre, därför måste fler jobba längre.
Och det går väl bra så länge du har en kropp som orkar.
Men vad händer med alla dem som inte håller hela vägen fram till målsnöret?
På den frågan finns det förnärvarande inget bra svar.
“Vi är få som har råd att spara undan av vår lön för den eventualitet att vi måste gå hem tidigare än planerat”
Och vi är få som har råd att spara undan av vår lön för den eventualitet att vi måste gå hem tidigare än planerat.
Ändå är det vad vi snart måste göra, för systemet som det ser ut idag fångar inte upp oss när vi får problem att utföra våra arbetsuppgifter och kanske måste gå hem i förtid.
Börjar du plötsligt känna dig krasslig eller rentav behöver förtidspension, se till att du har gott om pengar på kistbotten för de som håller i statens kaka vill inte dela den med dig.
Många ska dela på den
Alldeles för många ska dela på den i framtiden.
Min mamma som är pensionär sedan drygt tolv år tillbaka och nu nybliven änka får till skillnad från min pappa känna på vad dagens pensionssystem gör med plånboken.
“Hon kör ännu mindre med sin lilla bensindrivna bil än tidigare och hon äter ofta vegetariskt”
Hon kör ännu mindre med sin lilla bensindrivna bil än tidigare och hon äter ofta vegetariskt.
Inte för att hon är miljöpartist, utan för att hon är ensamstående, kvinnlig pensionär.
Hennes tio år som hemmafru gav en trygg början på mitt liv och en tuff avslutning på hennes.
Det är dags att reformera det svenska pensionssystemet och låta livet som pensionär bli så glatt och bekymmersfritt som det beskrivs i visan jag inledde dagens krönika med.
Foto: Freepik
Krönikör. Levererar söndagskrönikan med allt från hunduppfostran till älskade loppisrundor. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
