OSKARSHAMN
Varför är bensinpriset så högt – och har de styrande politikerna lyckats påverka prisnivån på sistone?
Det var en av frågorna som klimat- och miljöministern Annika Strandhäll (S) fick när hon besökte Oscarsgymnasiet i Oskarshamn på måndagen.
– Det är en superaktuell fråga just nu. Priserna på bensin och diesel har dragit i väg ordentligt. Det handlar, i grund och botten, främst om att vi har haft brist på rysk olja och gas, svarade Annika Strandhäll, som konstaterade att Rysslands olagliga krig i Ukraina har förvärrat situationen.
– Det måste vara så att även i de fall där vi har krig, eller en kris i vårt närområde, så måste vanliga svenskar kunna ta sig till jobbet. Vi gick först fram med en elpriskompensation och sedan med en drivmedelskompensation. Det handlar om en viss summa som går till alla bilägare i Sverige. Anledningen till att det går till alla bilägare, oavsett om man exempelvis har en elbil eller en dieselbil, beror på att det ska vara enkelt att betala ut och stötta folk under den här krisen.
“Jättestor omställning”
– Men det absolut viktigaste som vi kan göra just nu, och som också sker på europeisk nivå, det är att så snabbt som möjligt göra oss av med vårt beroende av rysk olja och gas. I Sverige har vi inte ett jättestort beroende – men i Europa i övrigt har man det. Det är ett arbete som pågår just nu. På europeisk nivå hoppas man kunna dra ned beroendet av rysk olja och gas med två tredjedelar under det kommande året. Och då ska man veta att vartannat tyskt hushåll värms upp med rysk gas. Det är en jättestor omställning vi pratar om, sa Annika Strandhäll, som också konstaterade att vi kommer att få se stigande livsmedelspriser i kölvattnet av kriget i Ukraina.
Hon fick även en fråga om Sverige verkligen måste satsa så mycket på klimatpolitiken som vi gör, med tanke på att vi är ett litet land. Länder som Kina och Indien släpper ut väldigt mycket mer än Sverige, påpekade man i en fråga.
– Ja, det måste vi. Alla måste dra sitt strå till stacken. Om vi ska kunna klara av klimatförändringarna i världen, så handlar det om internationella samarbeten. Att vi kommer överens internationellt mellan alla länder som ingår i FN, om att nu ska vi dra ned på plasten, exempelvis. Sverige är ändå ett av de länder som släpper ut väldigt mycket. Man brukar säga att vi släpper ut motsvarande fyra jordklot, ungefär, varje år. Som om vi hade fyra jordklot, kan man säga.
“Gemensamt ansvar”
– Men det finns länder i Afrika, och andra delar av världen, som inte tillnärmelsevis släpper ut så mycket per person som vi gör i Sverige. Skulle inte vi dra vårt strå till stacken, och visa att vi är beredda att göra vad vi kan – ja, varför ska då andra länder göra det? Det handlar om att visa ledarskap och ta gemensamt ansvar – för klimatkrisen är global. Vi ska inte peka på andra, svarade Annika Strandhäll.
Här kan du läsa Oskarshamns-Nytts intervju med Annika Strandhäll.
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.