Det senaste året har ränte- och inflationskrisen säkerligen inte undgått någon, men i år är det allt fler som får känna vikten av den försämrade ekonomin. Detta då en stor del av Sveriges befolkning har bundna bolåneräntor som utgår under 2023, vilket kan betyda så mycket som en fyrfaldig ökning av de månatliga kostnaderna.
Ett nytt slag väntar på svenska folket. Det beräknas nämligen att 72 procent av svenskarnas bundna bolåneräntor utgår under 2023, till ett totalt värde av 3 534 miljarder kronor. De nya räntorna kan innebära så mycket som fyrfaldiga ökningar av de månatliga kostnaderna för vissa hushåll. Samtidigt ryktas det om fler räntehöjningar från Riksbanken i april månad, även om höjdmängdens prognos varierar.
Sverige har blivit internationellt välkänt som ett varningsexempel när det kommer till räntekänsligheten i hushållen. En stor anledning till detta är att nästan 70 procent av befolkningens lån, specifikt bolånen, har rörlig ränta. Kombinationen av att bostadspriserna och reallönerna har fallit drastiskt under 2022 samtidigt som mat- och energipriserna har skjutit i höjden innebär alltså en hushållsekonomisk kris för många.
Allt fler väljer att jämföra lån
När räntorna höjs drastiskt kan den ekonomiska situationen bli överväldigande för vissa, speciellt de som haft tidigare bundna räntor som utgår under den nuvarande ekonomiska krisen. Därför förväntas allt fler söka sig till att låna pengar online via tjänster som Likvidum. Hos dessa tjänster är det möjligt att jämföra låneerbjudanden från ett stort antal banker, för att sedan välja det erbjudande med bäst villkor för ens personliga situation. Då endast en upplysning görs vid en sådan jämförelse är det ett sätt att behålla en bättre kreditvärdighet, samtidigt som man kan samla lån för att potentiellt minska sina totala räntekostnader.
Under de senaste 15 åren är det främst konsumtionslånen som har vuxit i popularitet. Mellan 2010 och 2021 beräknade Statistiska Centralbyrån (SCB) att konsumtionslånen ökat med hela 81 procent, vilket resulterade i en total låneökning från 150 miljarder till 273 miljarder kronor. Konsumtionslån varierar i storlek, och kan betyda såväl ett mindre lån för att klara höjda månadskostnader som större utgifter som billån.
Inflation fortsätter stiga: ny styrräntehöjning från Riksbanken i april
För lite drygt ett år sedan startades den ryska invasionen i Ukraina, vilket storskaligt påverkade den svenska ekonomiska framfarten. I oktober förra året kom den första chock-höjningen av styrräntan från Riksbanken, och framtidsutsikten ser inte mycket ljusare ut.
Enligt SCB steg inflationstakten mellan januari och februari i år från 9,3 till 9,4 procent KPIF, eller från 11,7 till 12,0 procent i KPI. Detta kan jämföras med en KPI procent på 4,2 procent i februari förra året, eller Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Bland annat är det de höjda matpriserna som är anledningen till ökningen i inflationstakten, vilken steg med 2,8 procent från januari till februari. Utslaget över hela året har matpriserna stigit med 22,1 procent.
För att motverka inflationsökningen förväntas Riksbanken höja styrräntan ytterligare i april månad. Hittills har de höjt räntan från 0,0 procent till 3,0 procent, och nu förväntas de höja räntan ytterligare med 0,25–0,50 procent (25–50 punkter) enligt Riksbankschefen Erik Theréen. Följande kraschen av Silicon Valley Bank i USA sänktes förväntningarna till 25 punkter, men senare marknadsprognoser hävdar att det kan vända åt andra hållet med en dubbelökning om 50 punkter vardera i april och juni månad.
Riksbankschefen Erik Theréen har konstaterat att de gör allt de kan för att hämma inflationen, och att det är främst den – inte de höjda räntorna – som är mest skadliga för de svenska hushållen.
Stort tapp i förtroendet för Riksbanken med flera
Riksbanken, som har stått för majoriteten av de dåliga ekonomiska nyheterna under det senaste året, har även fått på näsan vad gäller en ny förtroendeundersökning. Varje år sedan 1997 genomför Medieakademin i Göteborg en förtroendebarometer där de frågar svenska folket hur stort deras förtroende är för aktörer inom samhällsinstitutioner, företag, politiska partier, och medier. I den senaste upplagan, som släpptes under februari 2023, visade det sig att Riksbankens förtroende har fått en dramatisk minskning från 66 procent 2022 till 52 procent 2023.
Liknande siffror påvisas för regeringen, där siffrorna minskat från 50 procent till 34 procent. Enligt experterna är det vanligt med förtroendeändringar vid regeringsskiften, men detta påstås vara den största förändringen som uppmätts efter ett valår. Anledningen antas även här vara hanteringen av den ekonomiska krisen, samt politiska beslut. En tredje aktör som kan räknas till denna stor-minskningsgrupp är Ica, vars förtroende har minskat från 60 procent till 49 procent under det senaste året.
Foto: Freepik
