SVERIGE
Personer som har svag ekonomi eller står utanför arbetslivet känner sig i högre utsträckning ensamma. Nästan var femte man som är sjukskriven eller arbetslös besväras ofta eller alltid av ensamhet. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.
Att stå utanför arbetslivet till följd av arbetslöshet eller en lång sjukskrivning innebär en ökad risk för att känna ensamhet, både bland män och kvinnor. Män drabbas oftare, och ensamhet är fyra gånger vanligare bland sjukskrivna eller arbetslösa män än bland yrkesverksamma. För kvinnor är andelen tre gånger högre.
– Att arbetet är en viktig social arena blir tydligt för den som inte har ett arbete att gå till. Bland personer som står utanför arbetslivet är det vanligare att känna sig ensam. Det gäller för båda könen, men andelen är högst bland männen, säger Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Sett till hela befolkningen är könsskillnaden mindre framträdande. I åldern 16 år eller äldre svarar 5 procent av kvinnorna och 6 procent av männen att de ofta eller alltid besväras av ensamhet. Det är fler som besväras av ensamhet ibland, totalt 13 procent. Högst är ensamheten bland män under 45 år och bland kvinnor över 85 år.
Ekonomi och utbildning spelar in
Att ofta känna sig ensam har också koppling till ekonomi och utbildning. Förgymnasialt utbildade personer uppger oftare besvär av ensamhet, liksom de som har låg inkomst eller andra ekonomiska svårigheter. Andelen som ofta besväras av ensamhet är tre gånger högre bland personer med svag ekonomi.
– De som har låga inkomster kan ligga i riskzon för ensamhet eftersom nästan alla sociala aktiviteter kostar pengar. Även resan fram och tillbaka är en utgift som kan vara svår att ha råd med för den som har en tuff ekonomisk situation, säger Hillevi Busch.
Nationell strategi
Forskning visar att det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa. Sambandet går i båda riktningarna, vilket betyder att ensamhet både kan bidra till ohälsa och vara en konsekvens av detta. Folkhälsomyndigheten följer kontinuerligt forskningen och den samlade kunskapen om ensamhet och dess konsekvenser.
För att kraftsamla kring ofrivillig ensamhet tar Folkhälsomyndigheten nu fram en nationell strategi som ska visa hur olika aktörer i samhället kan bidra till att motverka och förebygga ensamhet. Strategin lämnas in till regeringen i början av 2025.
Fakta / Ofrivillig ensamhet
Ofrivillig ensamhet innebär att ens sociala relationer inte är på det sätt man önskar. Det finns olika typer av ensamhet – social, emotionell och existentiell. Social ensamhet innebär att man upplever att man har för få relationer och sociala sammanhang. Emotionell ensamhet innebär att sakna någon att anförtro sig åt och att dela djupare tankar och känslor med. Existentiell ensamhet är en djup känsla av att ingen på riktigt kan förstå hur jag har det – ofta utifrån att man befinner sig i en svår situation.
