SVERIGE
Antalet omkomna i mötesolyckor under årets första kvartal är nästan dubbelt så högt som under motsvarande period förra året, enligt Transportstyrelsen. Samtidigt har sex svenska regioner i norra delen av landet krävt möte med regeringen för en dialog om hur trafiksäkerheten kan öka. De menar att den låga andelen mötesseparerade vägar i deras län leder till högre risk att skadas eller dödas samt att hastighetsgränserna sänks. Riksförbundet M Sverige kräver nu en riktad satsning för att öka takten i mittsepareringen av det svenska vägnätet.
Under 2022 omkom fler i mötesolyckor än i singelolyckor, vilket annars inte varit fallet de senaste tjugo åren. Under januari–mars 2023 är mötesolyckorna fortsatt den vanligaste olyckstypen för dödsolyckor och har ökat i antal jämfört med samma period förra året, från 9 till 17.
– Ska vi ta nästa steg mot nollvisionen är det uppenbart att mötesolyckorna måste ned. Forskningen är tydlig med vad som fungerar. Att separera körfält med mitträcken minskar risken för allvarliga olyckor med minst 70 procent. I dagsläget går mittsepareringen av vägnätet alldeles för långsamt, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.
Hastigheterna sänks
Bristen på mötesfria vägar är också ett hinder för den regionala utvecklingen enligt en skrivelse som sex regioner i norra Sverige har skickat till regeringen i april. Den saktfärdiga mittsepareringen leder utöver högre risk att dödas eller skadas till längre restider och sämre förutsättningar att leva och bo utanför storstäderna. Detta mot bakgrund av att Trafikverket anser att alla vägar med hastigheter på 90 km/h eller 100 km/h bör sänkas till 80 km/h om de inte är separerade med mitträcke.
– Hastighetsgränserna har sänkts på 130 mil statlig väg under de senaste åren då säkerheten inte kunnat tryggas. Den svaga finansieringen av väginfrastrukturen drabbar glesare befolkade län hårdare. Regionerna påpekar att de avsatta medlen för flera län är så låga att det skulle ta uppåt hundra år att mötesseparera de allra viktigaste vägarna. Så kan vi givetvis inte ha det, säger Heléne Lilja.
Underhållsskuld på 25 miljarder
Enligt Trafikverket finns i dag en underhållsskuld till vägtrafiken på 25 miljarder kronor. Viktigt underhåll och nödvändiga investeringar kan inte genomföras eftersom pengar saknas. Redan under den nationella infrastrukturplanens nuvarande planperiod 2022–2033 räknar Trafikverket med att funktionaliteten försämras på 3 av 6 vägtyper, vilket utgör 71,3 procent av det statliga vägnätet. Med nuvarande anslagsnivåer beräknas underhållsskulden för vägnätet tredubblas det närmsta decenniet.
– Det växande skuldberget får konsekvenser för vägnätet och trafiksäkerheten, särskilt utanför storstäderna. I höstbudgeten förväntar vi oss markanta tillskott till vägunderhållet och riktade satsningar på mötesfria vägar. Att sänka hastigheter och förlänga restider runtom i landet är ingen långsiktig lösning. Man bör komma ihåg att den relativa risken för dödsolyckor är högre på smala vägar med låg hastighet, än på breda mötesfria vägar med hög hastighet, säger Heléne Lilja.
Foto: Peter A Rosén
