OSKARSHAMN
Oppositionsrådet Leif Axelsson (SD) berättar att flera oroliga medborgare har hört av sig till honom i dag efter att ha läst det senaste i parkeringsfrågan.
De undrar vad kommunalrådet Lucas Lodge (M) menar med sitt uttalande i ON – om att man kan få socialbidrag för att köpa en smart telefon, som man sedan kan använda vid betalningen av p-avgifterna i centrala Oskarshamn (läs uttalandet här).
– Jag vet inte om det var riktigt genomtänkt. Jag vill inte försvara hans uttalande på något sätt – men det är möjligt att Lucas menade på ett annat sätt, säger Leif Axelsson till vår tidning på måndagskvällen.
Han har svårt att tro att kommunalrådet anser att trafikanter med små marginaler ska kontakta socialkontoret för att få en så kallad smartphone.
Men det hela faller väl tidigare än så? Den som ansöker om socialbidrag lär ju inte få behålla sin bil.
– Precis – man gör ju en rejäl utredning och tittar på vad personen i fråga har för tillgångar innan något ekonomiskt bistånd (det som hette socialbidrag tidigare) betalas ut. Har du en bil eller andra tillgångar, så får du göra dig av med det först. Det här kan handläggarna på sina fem fingrar. Får du en smartphone via det ekonomiska biståndet, så har du en telefon men ingen bil, säger Leif Axelsson, som har mångårig erfarenhet från socialnämndens verksamhetsområden.
“Jag kan själv tycka att det är svårt att lära sig nya saker när man blir äldre. Det måste man ha stor respekt för”
Leif Axelsson (SD), oppositionsråd i Oskarshamns kommun
– Sedan är jag inte säker på att alla blir hjälpta av att få en smartphone. Då krävs det en inkörningsperiod. Det tar tid att lära sig hur den fungerar. Jag kan själv tycka att det är svårt att lära sig nya saker när man blir äldre. Det måste man ha stor respekt för.
“Lite klumpigt”
– De flesta har säkert råd att köpa sig en smart telefon – om de vill göra det. Jag tror inte att det stora problemet ligger där. Kommunalrådets uttalande var lite klumpigt. Jag kan förstå att det kan ta väldigt illa. Men å andra sidan kanske det inte var så han menade, som sagt var. Det vore kanske bra om han kunde gå ut och förklara vad han menade med detta, kan man tycka, säger Leif Axelsson, som anser att de ansvariga kommunpolitikerna måste ta upp parkeringsfrågan på kommande möten.
Hur kan man underlätta för dem som parkerar i centrum?
Det är den viktigaste frågan, betonar oppositionsrådet.
– Det får ju inte vara så här. Folk ska inte behöva känna att de inte klarar av det. En del tycker att informationen om parkeringsavgifterna sitter väldigt högt upp – men där finns det tydligen en lagstyrd standardhöjd. Men då måste vi hjälpa till på plats, så att människor klarar av att betala p-avgifterna.
– Jag var själv uppe på stan i dag och tittade. Det finns ju faktiskt två parkeringsautomater – en vid gamla resecentrum och en på torget. Och där kan man betala med kort, om man har den möjligheten.
Jag tror att en del upplever att även det är krångligt. Du ska trycka in bilens registreringsnummer och ditt mobiltelefonnummer, om du vill ha ett kvitto via sms. Det är lite snårigt. Det kan finnas en allmän rädsla också, med tanke på alla bedrägerier…
– Ja, absolut – vi ska ha stor respekt för de äldre som känner en rädsla inför detta. Många äldre människor blir ju utsatta för bedrägerier.
Är inte svaret att även kontanter måste införas som betalningsmedel på de aktuella parkeringsplatserna? Det är ju alltjämt ett godkänt betalningsmedel i Sverige…
– Ja, vi hade ju sådana parkeringsautomater en gång i tiden. Var är de nu? I dem kunde man lägga i enkronor och femkronor.
– Det är ju en sak om du och jag betalar med enkronor och femkronor. Men sedan ska pengarna hanteras på något sätt. Jag kan tänka mig att den hanteringen blir svår. Förr kunde man växla in pengarna ganska smidigt. Det har blivit betydligt svårare. Jag vet att en person, i ett annat ärende, gick in på en bank och försökte växla in kontanter och sätta in dem på sitt konto. ”Vi tar inte emot kontanter här”, var svaret.
Man får leta länge efter banker som tar emot kontanter…
– Ja, och jag förstår att många, både äldre och yngre personer, har svårt för att ta till sig det kontantfria samhället. Vi borde ha haft kvar myntmöjligheten i våra parkeringsautomater. Sedan har jag stor respekt för att hanteringen blir svår.
Det går kanske att hitta en lösning…
– Ja, vi måste ta upp det här och diskutera det ordentligt.
Jag tror att det kan finnas ytterligare ett bekymmer. När man trycker in sitt registreringsnummer så känner man sig kanske lite övervakad. Det registreras att man är där, i centrala Oskarshamn. Det kan skapa ett obehag…
– Ja, och någon hänvisade till GDPR (dataskyddsförordningen, som är en europeisk förordning som reglerar behandlingen av personuppgifter och det fria flödet av sådana uppgifter inom EU). Jag förstår folks rädsla för det nya. Vad händer när jag stoppar in mitt kort här? Vem ser det här, vem kan plocka ut pengar på det? Det är förståeligt att sådana frågor dyker upp. Vi måste respektera rädslan. Och då ska vi nog inte vara så nonchalanta att vi bara hänvisar till smarta mobiler och socialkontoret. Men jag vill återigen betona att jag varken hoppas eller tror att det var så Lucas Lodge menade. Det var dock dumt och klumpigt sagt, säger Leif Axelsson.
“Jag vädjar till de äldre som tycker att det är svårt med det nya – vänd er till den yngre generationen”
Han fortsätter:
– Jag vädjar till de äldre som tycker att det är svårt med det nya – vänd er till den yngre generationen. Barnbarnet kan kanske hjälpa mormor eller farmor, eller morfar eller farfar. Den nya generationen kan det här. Man lär varandra över generationsgränserna. Man skulle kanske till och med kunna ha några ungdomar som går på stan nu inledningsvis och hjälper dem som parkerar (parkeringsavgifterna återinfördes den 1 juli). Och jag vill inte generalisera – det finns äldre personer som är kanonduktiga när det gäller den nya tekniken. Och det finns yngre som kan ha svårt för det här med appar och sådant. Man kanske bara har sin telefon för att ringa och skicka sms med den.
Det finns väldigt ensamma människor som inte har några anhöriga som kan hjälpa dem…
– Ja, och därför vore det bra om vi kunde ha några ungdomar som gick i kommunens kläder i centrum. Vi måste hjälpa folk. Parkeringsvakterna har fullt upp med att bevaka parkeringarna.
Men frågan är om det blir någon besparing i slutändan? Är det inte bättre att rulla tillbaka alltihop och införa p-skivan igen?
– Men om detta ska vara kvar, så måste vi erbjuda någon form av hjälp inledningsvis. Mitt parti var emot det här. Tyvärr kan det slå hårt mot vår centrumhandel, då många kanske väljer att åka och handla någon annanstans i stället. Det här har ställt till med fler problem än det har gjort nytta, i alla fall inledningsvis.
– Sedan var det någon som sa att man inte behöver p-skivan längre. Men den bör man behålla. Den behövs när du parkerar utanför andra butiker i stan, säger Leif Axelsson, som understryker att det allra klokaste hade varit att behålla p-skivorna och de avgiftsfria parkeringarna.
“Det återstår att se hur detta kommer att slå mot handeln”
Två miljoner kronor – det är en väldigt liten besparing i en kommunbudget…
– Ja, och det återstår att se hur detta kommer att slå mot handeln.
– Nu har vi tagit fan i båten och då måste vi ro honom i land. Det gäller alltså att göra det bästa av situationen, så att folk känner sig trygga med parkeringarna. Men det allra bästa vore naturligtvis att ta bort parkeringsavgifterna igen – och återgå till parkeringsskivorna. Samtidigt kan vi inte hatta hit och dit hur som helst. Investeringar har gjorts. Men vi måste utvärdera det och se vad vi kan göra bättre. Jag ser fram emot den utlovade utvärderingen. Det är väldigt viktigt att vi får veta hur detta har påverkat centrumhandeln, säger Leif Axelsson.
Arkivfoto: Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
