LÖRDAGSKRÖNIKAN
Läsåret i skolan närmar sig sitt slut och eleverna ska snart få gå på ett efterlängtat sommarlov. Om man inte måste gå på sommarskola, eller som det egentligen heter, lovskola.
I Sverige riskerar just nu tusentals niondeklassare att underkännas och gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. I lovskolan i juni har de laglig rätt till en ny chans att försöka läsa upp sina betyg. Men bara 19 procent av de elever som går ut årskurs nio utan gymnasiebehörighet godkänns efter sommarlovskolans prövning. Det visar en stor enkät som Lärarförbundets nättidning lararen.se genomfört. Enkäten har besvarats av 120 kommuner.
“Om en elev på tre år i högstadiet inte har nått upp till målen, hur ska man då på bara några extra dagar lyckas ta igen allt man missat?”
THOMAS WENNERKLINT, KRÖNIKÖR
De siffrorna känns inte speciellt konstiga om man tänker efter – om en elev på tre år i högstadiet inte har nått upp till målen, hur ska man då på bara några extra dagar lyckas ta igen allt man missat? Är det ens rimligt? Visst, det kan vara det om man varit sjuk och missat något enstaka moment i något ämne så kanske man kan fokusera just på det enskilda området.
Hårresande
Det finns däremot andra siffror som oroar desto mer: En undersökning från Skolverket visar att uppemot 70 procent av de elever som faktiskt lyckas läsa upp icke godkända betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska i lovskolan ändå inte klarar gymnasiet. Sammanfattningsvis innebär det att hårresande 94 procent av de elever som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet inte har någon som helst långsiktig hjälp av sommarlovskolan.
Åsa Morberg, forskare och docent i didaktik säger så här:
– Väldigt olyckligt. Huvudmännen måste se till att de här eleverna lär sig det de behöver inom den ordinarie skolan. Lovskolan är ett nederlag. I en väl fungerande skola har man inget behov av den. Där får barnen vara lediga på sommarloven.
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inne på samma linje:
– Politikerna borde fokusera på den bristande likvärdigheten inom skolan och bemöda sig att skapa ett mer likvärdigt finansieringssystem istället för att dribbla med hur många lovskoleveckor man ska addera.
Hon framhåller också att lovskolan inte är något som skolorna själva efterfrågat.
– Varken skolhuvudmännen, rektorerna eller vi lärare ser den som lösningen. Vi kommer inte till rätta med skolans grundproblem hur många lovskolor vi än tillför.
Stora skillnader
Lararen.se:s granskning visar också stora skillnader i hur många av de gymnasieobehöriga niondeklassarna som efter två veckors lovskola i juni klarar prövningen. I en handfull kommuner är det över 50 procent medan de i många andra inte är en enda.
Problematiken är uppenbar och man kan fundera över hur rättssäkert den här hanteringen av elever är. Att kommuner och skolor sköter sin verksamhet på olika sätt är ju inget nytt – trots alla styrdokument. Får eleverna rätt betyg?
“Sätts det glädjebetyg?”
Sätts det glädjebetyg? Siffrorna ovan talar ju för det. Man ger alltså elever ett kvitto på att de har vissa kunskaper som de faktiskt inte har – och så blir det ett misslyckande på gymnasiet istället.
Trots de uppenbara bristerna i lovskolan vill regeringen nu utöka satsningen och detta har fått många lärare att ilskna till. På lararen.se har lärare skickat in anonyma vittnesmål som beskriver hur det kan gå till runt om i landet. Jag tar med dessa sju exempel i sin helhet så ni som inte har så stor inblick i skolvärlden får se hur det kan vara.
1. Höjdes till C på sommaren – nu har hen F igen
“Hade en elev förra året som gick från F i matematik på grundskolan till C efter två veckor på sommarskolan… Hen meddelade oss (tidigare mentorer) att hen varit där hälften av dagarna och att slutprovet var samma som det tidigare NP (vilket meddelats i förväg). Hen har inte uppnått E i grundläggande matematik på gymnasiet i år…”
2. Eleven fick E för att han var snäll
“En gymnasieelev som jag hade för länge sedan berättade att han fått underkänt i engelska i nian, gått lovskola men varken gjort eller lärt sig någonting. Han berättade att han fått godkänt för att han varit snäll.”
3. Alla vet att man ska sätta E
“Sommarskolan är ett spel för gallerierna. Om det inte har gått att lära in matten/svenskan/engelskan på nio år i grundskolan, kommer inte fem dagar extra att göra någon skillnad. Detta är ännu ett bidrag till betygsinflationen, där lärare vet att eleverna satts i lovskola för att uppnå E, och att det är meningen att man ska sätta betyget E efter genomgången lovskola.”
4. Det är en björntjänst
“Äntligen tas detta upp. Detta har vi på gymnasiet påpekat de sista 10–15 åren men inte fått något gehör. Sorgligt med ungdomar som hamnar i en ohanterlig situation. Det är en björntjänst att ‘hjälpa’ dessa elever till ett E. Har man godkända betyg från grundskolan är den dörren stängd. Då är det endast gymnasiet som de kan vara på trots att förutsättningarna inte finns. Sorgligt.”
5. Läraren satt bredvid och gav svaren
“En av mina elever klarade inte grammatikprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Eleven gjorde omprov under lovskolan. Då fick eleven bäst resultat på skolan. Det var en “snäll” lärare som anpassade lite för mycket: Sitter man bredvid och ger eleven svaren blir det ofta ett bra resultat. Men vad säger det om vad eleven verkligen kan? Eleven vet fortfarande inte vad ett verb är, men blir ursinnig när jag ifrågasätter resultatet. Naturligtvis är det här inte elevens fel.”
6. Därför bråkar inte fler lärare
“Även hos oss på gymnasiet är det helt klart att det tillämpas helt andra betygskriterier på sommarskolan än i övriga skolan. En elev med utländsk bakgrund som i stort sett saknade kunskaper i engelska fick E i engelska 5 efter tre veckors sommarskola. Det säger sig självt att detta inte betyder verkliga kunskaper motsvarande E i engelska 5, särskilt inte vad ordförråd beträffar. Men om eleven inte ska gå vidare och läsa engelska 6 är det ingen som märker något. Det är ett rent bedrägeri och det är eleven som får betala priset. För har man en gång fått ett godkänt betyg får man inte gå om kursen.
Vi är så många som tycker likadant. Enda orsaken att ingen bråkar är för att vi slipper jobba extra med särskilda prövningar med dessa elever sen. Men ska eleven gå en uppföljande kurs blir det ju katastrof. Många utländska elever får också E i engelska i årkurs 9 fast de inte ska ha det, för att lärarna tycker synd om dem när de inte får börja gymnasiet. Engelskan är, vill jag hävda, särskilt utsatt för ‘snällbetygshantering’ överlag, inte bara på lovskolan.”
7. Fruktansvärt att man luras på det här sättet
“Jag har själv bevittnat detta! Jag klarar inte av att jobba på sommarskola längre för jag blir vansinnig av att se kollegor godkänna elever för att ‘de kämpat på så bra’, ‘varit duktiga som dök upp där varje dag fast det var fint väder’. De ger eleverna andra, LÄTTARE, uppgifter än deras ordinarie lärare har skickat med till sommarskolan för att de anser att ‘de uppgifterna är ALLDELES för svåra för den här eleven!’ Det är fruktansvärt att man lurar eleverna på detta sätt, och även försöker lura sina egna kollegor! Jag mår ILLA!”
Det här är enbart ett axplock av exempel på hur illa skolan sköts och hur eleverna faktiskt kommer i kläm.
“Vi får hoppas att det inte är tomma ord den här gången”
Nu är det val i höst och vi lär väl få höra att alla partier vill satsa på skolan. Vi får hoppas att det inte är tomma ord den här gången. Det behövs resurser som ser till att de elever som av olika skäl har svårt att nå betygsmålen får det stöd de så väl behöver och klarar skolan inom stipulerad tid, istället för att genomgå någon sorts ”hitte-på-skola” som inte hjälper dem ett dyft i framtida studier.
Skolans tillkortakommanden och lovskolan är inget annat än ett misslyckande och ett svek mot eleverna.
Tack för att ni orkade läsa!
Ha en fortsatt trevlig helg!
Foto: Freepik
Krönikör. Lärare som levererar lördagskrönikan om skolan, samhällsfrågor, sport och mycket mer. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
