LÖRDAGSKRÖNIKAN
Bara upploppet kvar…
När jag satte mig ner för att skriva lördagstexten slog det mig att vi är inne i juni månad när ni läser den.
Det är inte klokt, vart tog tiden vägen?
Nyss var det ju augusti och jag började mitt nya jobb på Rödsleskolan.
Nu är det snart dags för skolavslutning – ett helt läsår har gått. Galet.
Fast riktigt än är vi inte i mål. På vår skola ska betygen för alla högstadieelever lämnas in på onsdag klockan 12.00. Därefter är det klappat och klart vad gäller den biten.
I maj känns det som att alla i skolan, både elever och lärare, är inne på upploppet av ett maratonlopp.
Man kanske inte har så lång tid kvar, men man har ändå en grannlaga uppgift framför sig för att komma i mål.
“Mängder av lösa trådar”
Det är mängder av lösa trådar som ska knytas ihop – prov, omprov och inlämningsuppgifter som ska göras, läsas och bedömas.
Med kniven mot strupen är det märkligt hur effektiva en del elever kan bli. Bara synd att det ska ta så lång tid att få saker och ting gjorda.
Jag har ju, naturligtvis, skrivit om det här tidigare. Att elever skjuter upp saker, struntar i att lämna in arbeten – man tänker att man kan göra det senare. Problemet med den strategin är ju att det faktiskt kommer en dag när tiden faktiskt är ute. Det går inte att skjuta upp det längre.
Har man skjutit många saker framför sig så upptäcker man också att man inte hinner fixa till allting.
“Omdömet blir därefter”
Omdömet och betyget blir också därefter.
När man slutar sjuan kan ett par F (underkänt) i betyget kanske vara en bra lärdom för många. Det gick inte att “chilla” sig igenom läsåret, det fick konsekvenser.
Och det är inte hela världen att få ett F – det finns möjligheter att ordna till under kommande år.
Hemligheten för att lyckas är oftast att börja arbeta ordentligt när man är i skolan. Det underlättar.
För egen del känns det som att jag har koll på läget inför betygssättningen även om det är en hel del betyg som ska sättas – i runda slängar 300 stycken.
Två klasser har jag i tre ämnen, en klass i två ämnen och en klass, min egen mentorsklass, i hela fyra ämnen.
Min klass träffar jag varje dag, minst en gång men oftast två gånger om dagen. Stackars barn kan jag ibland tänka, men de verkar ha vant sig vid att ha en bitvis tjurig, kravställande gubbe som mentor.
Hur som helst ska det bli skönt när betygen är satta och inlämnade, även om jag tycker att jag genom planering och lite erfarenhet känner mig ganska lugn i att jag inte ska sitta stressad in i det sista.
Sedan har vi bara sista veckan kvar. Det blir utedagar, städdagar samt en del uppehållande verksamhet i väntan på sommarlovet som för eleverna hägrar efter fredagen den 14:e juni.
Välförtjänt semester
Vi i personalen får jobba ett par dagar till innan det är dags för en välförtjänt semester.
I den senaste lördagstexten jag producerade skrev jag om min upplevelse av en liten operation på Oskarshamns sjukhus. Det var i början på maj och konvalescensen var en knapp vecka innan jag var tillbaka på jobbet i gammalt gott slag.
Vilken förändring operationen inneburit för mig – nu kan jag sova i princip hela nätterna utan att behöva springa upp femtioelva gånger och småskvätta på toaletten.
Det är en total make over för min sömn kan jag säga.
“Snart är vi i mål”
Så tacksam för detta.
Men nu gäller det att kämpa på den sista biten på maratonloppet – för man kan ju ändå se mållinjen där framme.
Hej och hå – ett steg i taget.
Snart är vi i mål.
Ha en fortsatt trevlig helg!
/Thomas
Genrebild: Freepik
Krönikör. Lärare som levererar lördagskrönikan om skolan, samhällsfrågor, sport och mycket mer. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.