KRÖNIKA
Svensk sommar personifierad…
Nyss sken solen och jag gick och plockade upp lite nedfallen äppelkart under mitt enda fruktträd.
Hade en tanke om att klippa gräset nu när det inte hade regnat på hela dagen…
Blev inte så
Det blev inte så – för sommaren 2024 kan man inte, i alla fall hittills, planera väderberoende saker mer än några minuter i förväg.
När jag hade plockat upp alla karten började det regna – ganska ordentligt till och med, så gräsklippningen fick skjutas upp.
Jag gick in och plockade fram datorn istället, så nu sitter jag här och skriver onsdagen den 17 juli.
Ganska så mitt i den svenska sommaren som i år verkligen har levt upp till sitt rykte om att vara av det mer ombytliga slaget.
Jag brukar inte gnälla så mycket på vädret och har väl egentligen klarat mig rätt så bra i sommar, men som svensk har man ju ändå någon sorts medfödd rätt att irritera sig över regn och rusk eller för den delen överdriven värme.
“Det är ingen risk för torka och brunbrända gräsmattor om man uttrycker sig milt”
Thomas Wennerklint, krönikör
I år är det dock befogat att klaga på den enorma mängd vatten som fallit över oss så här långt under sommaren. Det är ingen risk för torka och brunbrända gräsmattor om man uttrycker sig milt.
Oraklet var ute och cyklade
Är det någon mer än jag som tidigt i våras hörde profetior om att sommaren 2024 skulle kunna bli lika varm som sommaren 2018? Jag minns inte när eller var jag hörde det, men hur som helst så var vederbörande orakel helt ute och cyklade.
Det är ju i och för sig inte så kallt, men det är blött. Mycket blött.
På tal om blött så var jag igår (tisdags) ute och gick en rejäl promenad runt vår vackra stad. Jag hade en dag helt för mig själv och tänkte att jag skulle plocka alla “Hitta ut”-checkpoints som ligger innanför stadsgränsen.
Jag gav mig iväg vid 11-hugget på förmiddagen och tänkte att jag nog skulle hinna ta alla kontroller innan det förutspådda regnet kom.
Så blev det inte
Så blev det inte. Det började smådroppa lite när jag var på väg ut mot kontrollerna längst ut i Rödsle/Döderhult, men lite vatten stoppade inte mig – man är ju envis…
Smådroppandet övergick dock i ett betydligt kraftigare skvalande.
På väg tillbaka mot Fredriksberg genom Döderhultsdalen passerade jag O-Ringens stora campingområde. Det är verkligen jättestort – och nu även jätteblött. Du käre tid så mycket vatten det stod på fälten nära bäcken och regnet bara fortsatte vräka ner.
“Min första tanke var att det här kommer inte att fungera”
Min första tanke var att “det här kommer inte att fungera”, det är ju bara dagar tills det anländer mängder med husbilar och husvagnar – kanske borde ha varit husbåtar.
En annan tanke som slog mig var att man kunde döpa om O-ringen till “Badringen”…
Jag läser dock nu att den som är projektansvarig för hela rasket verkar sitta lugnt i – just det – båten.
Man har letat upp alternativa uppställningsplatser som ska ersätta de som inte kan användas i själva dalen.
“Tåligt och segt släkte”
Så det verkar som att de flesta deltagarna som ska campa kan inhysas på någorlunda torr mark och även om det kommer att var blött underlag i området så tror jag att om det är några som ska klara av att hantera det så är det orienterare – det är ett tåligt och segt släkte.
Foto: Thomas Wennerklint
Som sportintresserad har jag länge vetat att O-Ringen är ett arrangemang av gigantiska mått, men jag tror inte att jag kommer att förstå det fullt ut förrän jag har upplevt den kommande veckan.
Jag ser att vi infödingar i Oskarshamn bör tänka på att handla i förväg eller på vissa tider, att ta cykeln in till stan och räkna med att det helt enkelt är knökfullt av folk överallt. Att få bord på något matställe kan nog vara knepigt under arrangemanget.
Sedan tänker jag på hur det ska bli att ta sig fram med bilen mellan olika delar av staden. Jag menar, det är ju knöligt redan nu att ta sig från Kolberga till Kristineberg, eller om man ska upp förbi “Mittcirkeln” i vanlig semestertrafik…
“Vi får hoppas på att vädrets makter börjar samarbeta lite mer, så att det inte fortsätter att falla nederbörd under hela tävlingsveckan”
Vi får hoppas på att vädrets makter börja samarbeta lite mer, så att det inte fortsätter att falla nederbörd under hela tävlingsveckan. Vi brukar ju ha soligt och fint på somrarna på den här sidan Sverige.
Soligt och fint var det när jag, precis som förra året inledde min semester med midsommarfirande på Hasselö i Västerviks skärgård.
“En helt makalös dag”
Det blev, återigen precis som förra året, en helt makalös dag. Vädret var strålande, maten på restaurang Sjökanten var supergod och som lök på laxen träffade jag och kärleken på goda vänner som vi umgicks med innan båten gick tillbaka till Västervik.
En sådan här midsommar med dessa vackra skärgårdsvyer gör att man nästan kan bli lite religiös.
Starten på semestern kunde inte bli bättre och samma restaurang är redan bokad till midsommarafton 2025 – så även vädret.
Efter det åkte vi till min mor i Helsingborg och efter några härliga dagar där följde mamma med till Oskarshamn så hon fick lite välbehövligt miljöombyte.
Här har vi haft det mysigt, umgåtts i ett makligt tempo och, trots det något ombytliga vädret, haft en riktigt trevlig tid tillsammans.
Jag körde sedan även hem mamma till Skåne igen, så det har blivit några mil på vägarna nu i sommar. Det är inte utan att man får en del insikter kring sommartrafiken.
“Det går fort”
Insikt 1: det går fort – jäklar vilken hastighet många kommer upp i.
Insikt 2: många har inte koll i sina backspeglar – när de ska köra om en lastbil eller en husvagn/husbil svänger de bara ut (ibland blinkar de) och har inte koll på att det kommer bilar bakifrån som redan påbörjat omkörning – detta har jag sett flera gånger och det är märkligt (och skönt) att det inte händer fler olyckor.
Vi befinner oss i vecka 29 och det är en hel del kvar av sommaren och låt mig berätta om något som ger mig en känsla av sommar och ledighet, även om det inte är en uteaktivitet.
Jo, det är att sätta (eller lägga) sig i soffan på kvällen och se ett avsnitt av “Ett fall för Vera” eller “Morden i Midsomer”. För mig är detta förknippat med sommarledigheten sedan många år.
Tyvärr har jag redan sett alla de nya avsnitten av “Ett fall för Vera” redan…
“Tyst vittne rekommenderas”
Det finns dock fler brittiska kriminalare – de kan det där engelsmännen. “Tyst vittne” rekommenderas också.
Men jag har en hel del roligt att se fram emot de kommande veckorna – lite konserter ska det bli – och då kommer det att vara bra väder. Och därmed basta.
Se på fasen, medan jag har skrivit så har himlen blivit blå och solen skiner. Det kanske blir gräsklippning i alla fall.
Som ni kanske har märkt så var det ett tag sedan jag skrev en text här på ON och jag måste erkänna att jag brottats med svår skrivkramp. Jag vill heller inte skriva när jag inte har inspirationen, det blir sällan bra då. Men att det blir fler lördagstexter framöver kan jag lova, dock vet jag inte med vilken frekvens de kommer att dyka upp
På återseende!
Ha en fortsatt fin sommar!
/Thomas
Krönikör. Lärare som levererar lördagskrönikan om skolan, samhällsfrågor, sport och mycket mer. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
