SVERIGE
– DHR firar i år hundra år. Och Internationella kvinnodagen har firats i Sverige ännu längre, sedan 1912. Hur långt har vi kommit? Det frågar Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR och svarar: – Det är både mycket och lite som har hänt på hundra år.
– Tre saker präglar DHR:s firande av årets internationella kvinnodag den 8 mars, säger Åsa Strahlemo. Det är dels att vi fyller 100 år. Dels att det är dyrtider, vilket hårt drabbar kvinnor med funktionsnedsättning. Dels att det finns ett samband mellan ansträngd privatekonomi och våld mot kvinnor.
Svårt att få ekonomin att gå ihop
Många märker av dyrtiderna och har svårt att få ekonomin att gå ihop. Människor med funktionsnedsättning har oftare lägre inkomster än andra. Bland dem är kvinnor med funktionsnedsättning värst drabbade, visar kartläggningar.
Dessutom menar regeringen att det finns ett samband mellan ekonomisk egenmakt och förebyggande av våld mot kvinnor. Så sent som i höstas visade SCB att det är dubbelt så vanligt bland personer med funktionsnedsättningar att ha en inkomst under den nivå som, enligt EU, räknas som “låg ekonomiskt standard”.
Färre kvinnor får arbete med stöd
Redan 2019 publicerade Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för delaktighet en kartläggning, som bland annat visade att kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade under den relativa fattigdomsgränsen. Dessutom att det var vanligare med långtidsarbetslöshet bland kvinnor med funktionsnedsättning.
– Det här är tragiskt men tyvärr inte så överraskande, säger DHR:s rättighetspolitiska samordnare Karolina Celinska. Och det ser troligen inte så mycket bättre ut idag, fyra år efter kartläggningen.
– En sak som är värd att uppmärksamma på Internationella kvinnodagen är att möjligheterna till stödinsatser på arbetsmarknaden skiljer sig åt mellan kvinnor och män med funktionsnedsättning som är inskrivna på Arbetsförmedlingen, säger Karolina Celinska. Exempelvis är andelen kvinnor som får arbete med stöd betydligt lägre än andelen män.
Stort resursslöseri
DHR anser att det är ett stort resursslöseri att människor med funktionsnedsättning hålls i arbetslöshet.
– Vissa behöver stödinsatser från Arbetsförmedlingen, såsom anpassningar av arbetsplatsen, säger Åsa Strahlemo. Men ganska ofta handlar det bara om bortsortering. Fördomar och ängslighet är också orsaker till att kvinnor med funktionsnedsättning sorteras bort. Kvinnor med låg inkomst löper dessutom större risk när det gäller våld.
“Det finns många samband mellan ekonomisk egenmakt och mäns våld mot kvinnor”, skrev Arbetsmarknadsdepartementet i januari i år. “Utan medel att skaffa en ny bostad kan de dessutom få ännu svårare att lämna en våldsam relation.”
– Efter ett sekel av strävan för människovärde finns det fortfarande mycket kvar att göra! Säger Åsa Strahlemo.
Foto: DHR
