TISDAGSKRÖNIKAN

Och trollmor hon…

Som efterbörd av dreven kring ”trollfabrikerna” borde vi ha lärt oss både ett och annat.

Dels att det nya medielandskapet till stor del består av nya vägar för information och reklam i syfte att påverka våra sinnen och åsikter, dels att ”sanning” är ett ytterst flexibelt begrepp.

“Ingen kan redogöra för skillnaden mellan information och desinformation – eller skillnaden mellan information och ren och skär reklam. Det får var och en göra”

Wolter Stackelberg, krönikör

Ingen kan redogöra för skillnaden mellan information och desinformation – eller skillnaden mellan information och ren och skär reklam. Det får var och en göra.

Vänstersidan av det politiska systemet trodde att man hade hittat en valslägga av rang inför stundande EU-val för att med den slippa prata om vad valet egentligen handlar om – på riktigt.

“Utan ryggrad”

Skaftet verkar varit mer likt en kolarem och själva släggan så lätt att det kunde svingas av en hätsk och okunnig mobb utan ryggrad.

Det var först när statsministern, efter ett antal påhopp från före detta fru statsminister, förklarade på ett väldigt tydligt sätt varför man inte skall kasta sten i ett glashus.

Han påtalade lugnt och fint för före detta fru statsminister att de själva påkommits med kommunikatörer som spridit ”nyheten” att Reinfeldt skulle vara pedofil.

Som en fisk på stranden kippade hon efter andan och undslapp sig något vagt för att därefter tystna.

Allas fingrar i syltburken

Av det känner jag att min förutsägelse om allas fingrar i syltburken besannats.

Veckan kommer fram till i morgon att fyllas av EU-information.

I skrivande stund är det EU-debatt på radio.

Bildburen media kommer att överösa oss med ”information” och debatter.

En alldeles för stor del av befolkningen kommer att ignorera såväl detta som kommande val, några har redan röstat och en försvinnande liten del kommer att lyssna för att därefter fatta ett välgrundat beslut.

Hur många har ”sin” kandidat och om så är fallet tillhör han/hon ”deras” parti?

För egen del har partiet två kandidater, en från norra delen av länet och en från mitten/södra delen.

“Utfyllnad på listan”

Som personer har jag inga synpunkter på dessa trevliga människor. Som kandidater ser jag dem mest som utfyllnad på listan eller ett slöseri med trycksvärta.

“Varför skulle jag sätta ett kryss på någon i slutet av valsedeln om jag inte vore mamma/pappa, mormor eller möjligtvis man/hustru?”

Varför skulle jag sätta ett kryss på någon i slutet av valsedeln om jag inte vore mamma/pappa, mormor eller möjligtvis man/hustru?

Jag är inte det och gör inte det. Röstningen är klar, på en person som verkar redig och bra, högst upp på listan för ett parti som inte är ”mitt”.

Hon/han (skriver inte ”hen” längre) kanske skulle kunna komma att utgöra en stark röst bland de 705 ledamöterna i EU-parlamentet (2,98 procent av ledamöterna kommer från Sverige).

Med handen på hjärtat så är musen som röt ett lejon i jämförelse.

I samband med trollfabriksdrevet talades det en hel del om ”demokratins haveri” och att det skulle ha varit en herrans massa linjer som passerades.

Det kan vara svårt att förstå tanken om demokratins haveri, men betydligt lättare om diskussionen handlat om symptom på demokratiska problem.

Sista papperstidningen

Internet och den nya medievärlden har kommit för att stanna. Tidningarna är på utdöende (i fredags kom den sista lokaltidningen i papper).

Då är det bara att greppa det som står till buds – internet.

Det är billigt och det når många människor – om man gör rätt.

Tänker man som en gammal tidningsläsare är risken väldigt stor att det blir fel eller åtminstone verkningslöst, eftersom budskapen riskerar att gå oss förbi.

Se där, redan den tankegången avslöjar att det som publiceras på nätet skapas för att påverka åt ena eller andra hållet.

Om det då dyker upp något med ”fel” innehåll för några, till exempel ett politiskt parti , är det lätt att förstå reaktionen om passerade linjer. Har reaktionen någon verkan? Nja, tror inte det då det demokratiska haveriet består av något helt annat.

“Gå nu åtminstone och rösta så att Du kan njuta av sommaren med gott samvete!”

Vårt demokratiska system är representativt genom politiska partier, som via medlemmar verkar för olika politiska inriktningar. För inte allt för länge sedan var en stor del av oss medlemmar i ett parti.

Denna andel har minskat radikalt, så mycket att partierna inte kan leva av medel från sina medlemmar. För att överleva har de själva beslutat att de skall finansieras av skattebetalarna genom partistöd. Partistödet bidrar inte till kreativitet eller utveckling av politiken, snarare tvärtom – vilket vi ser när vi tittar på ett plakat med okända ansikten, flygblad med obegriplig text eller vänliga flinande människor som knackar på Din dörr.

Gå nu åtminstone och rösta så att Du kan njuta av sommaren med gott samvete!