SVERIGE
Ministrar bryter hellre mot lagar än att rädda fisken i Östersjön. Det konstaterar den oberoende stiftelsen BalticWaters som arbetar med att förbättra Östersjöns miljö. “Det här visar att politiker inte tar situationen på allvar”, säger stiftelsens VD Konrad Stralka.
Beslutet om fiskekvoter för 2024 i Östersjön, och processen som ledde dit, var på många sätt unikt. Från ljusglimtar för Östersjöns miljö och fiskbestånd, till politiska beslut om ett fortsatt stort uttag av arter som befinner sig på alarmerande låga nivåer. Hade EU:s fiskeministrar laglig rätt att fatta dessa beslut, som tycks gå emot flera av de lagar och regler som enligt EU-rätten ska vara ledande för förvaltningen av fisket i Östersjön?
Ekonomisk vinst prioriteras
För att analysera hur ministerrådet kunde fatta beslut om fortsatt fiske på ett bestånd som står på randen till kollaps, bad BalticWaters David Langlet, professor i miljörätt vid Uppsala universitet, att granska de rättskällor som omgärdar EU:s fiskeripolitik och göra en bedömning om ministerrådet hade laglig rätt att fatta det beslut de gjorde.
Bedömningen tyder på att ministerrådet inte har agerat inom ramen för sina befogenheter och att ekonomisk vinst för några få aktörer prioriterats framför fiskpopulationer, Östersjöns miljö – och nu även lagen.
“Det här visar att politiker inte tar situationen på allvar, havet räddas inte genom att beslutsfattare tar bort eller skriver om lagar som finns för att skydda våra gemensamma naturresurser, naturvärden och den marina miljön”, säger Konrad Stralka, VD vid BalticWaters i ett pressmeddelande om en ny rapport som analyserar hur ministerrådets beslut går emot flera lagar som enligt EU-rätten ska vara styrande för förvaltningen av fisket i Östersjön.
Foto: Freepik
