ANNONS

Khrystyna Hevchuk Ordförande, RefugeeHope. UA&SE
Khrystyna Hevchuk Ordförande, RefugeeHope. UA&SE. Pressbild

Khrystyna Hevchuk: ”Ukrainares situation i Sverige: väntan, osäkerhet och brist på svar”

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

DEBATTARTIKEL

Ukrainares situation i Sverige: väntan, osäkerhet och brist på svar.

Mellan 29 januari och 4 mars kan ukrainska flyktingar återigen ansöka om förlängning av skydd enligt massflyktsdirektivet.

För fjärde gången, trots att direktivet ursprungligen var avsett att gälla i tre år.

EU har dock beslutat att skyddet förlängs ytterligare ett år, till 2026.

”Vad händer sedan?”

Men vad händer sedan?

Denna fråga är avgörande för tusentals ukrainare som lever i ovisshet.

Osäkerheten kring ukrainska flyktingars framtid i Sverige och EU är ett hett debattämne.

Vissa länder, som Tyskland och Tjeckien, har börjat omvandla det tillfälliga skyddet till andra former av uppehållstillstånd, exempelvis arbets-, studie- eller familjebaserade tillstånd.

Sverige verkar dock inta en mer restriktiv hållning.

En komplicerad och motsägelsefull situation

I regeringens promemoria Bättre migrationsrättsliga regler för forskare och studenter (Ds 2024:31) anges i avsnitt 5.7 att personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet inte kan ansöka om andra uppehållstillstånd.

Samtidigt är informationen från Migrationsverket motsägelsefull och har ingen tydlig linje: å ena sidan står det att ”Om en utlänning har beviljats skydd till följd av massflyktsdirektivet, och således har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 21 kap. utlänningslagen, kan han eller hon alltså inte bli aktuell för ett uppehållstillstånd”.

Å andra sidan skriver Migrationsverket den 19 november 2024 att ”En person som tidigare omfattats av ett tillfälligt skydd, men vid en förlängningsansökan inte anser sig ha ett fortsatt behov av skydd, har således ansetts kunna ansöka om förlängt uppehållstillstånd på annan grund. En sådan ansökan prövas då på sedvanligt vis och det kan nämnas att det i bedömningen ingår en prövning om det finns en rätt att ansöka om uppehållstillstånd inifrån landet. Om en sådan rätt saknas och sökanden anför säkerhetsskäl mot att ansöka från hemlandet, kan det tolkas som ett anförande av skyddsbehov”.

”Förvirrande? Ja”

Förvirrande?

Ja, och ni är inte ensamma om att känna så – tusentals ukrainare är i samma situation.

Många har fått arbete, betalar skatt, har lärt sig språket, och deras barn har integrerats i svenska skolor och förskolor.

Jag känner flera familjer som kom hit med små barn, som nu har vuxit upp och talar bättre svenska än ukrainska.

Vad kommer att hända med dem?

Och vad ska äldre människor och barn göra som förlorat sina hem och inte har något att återvända till?

Svenska myndigheter ger inga klara svar.

På Migrationsverkets hemsida står det bara: ”Efter att skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör kommer du att få information om möjliga alternativ för att stanna i Sverige”.

”Lugnar knappast”

Det lugnar knappast dem som lever i ständig osäkerhet.

Samtidigt erkänner även svenska tjänstemän att ”Sverige riskerar att tappa värdefull kompetens om det är svårt eller omöjligt för de som kommer från Ukraina att ansöka om uppehållstillstånd inifrån landet”.

Utan möjlighet att få arbets- eller studietillstånd är det svårt att motivera kvalificerade personer att stanna.

”Sverige riskerar att förlora kompetens när ukrainare lämnar landet”

Khrystyna Hevchuk, RefugeeHope. UA&SE

Sverige riskerar att förlora kompetens när ukrainare lämnar landet.

Hur ska någon kunna bygga en framtid i en ständig ovisshet?

Enligt justitiedepartementet träder lagändringar i kraft först den 1 mars 2026.

Det innebär att ukrainare måste leva i ovisshet i mer än ett år till – arbeta, betala skatt och hoppas att direktivet inte förlängs ännu en gång.

Tid i Sverige räknas inte.

Visste ni förresten att åren som en person vistas i Sverige med tillfälligt skydd inte räknas med i den totala tiden för att få permanent uppehållstillstånd?

Det betyder att ukrainare som har bott här i snart tre år – och snart påbörjar sitt fjärde – måste börja räkna om från noll först när de får ett arbets-, studie- eller forskaruppehållstillstånd.

Fram till dess har deras tid i Sverige formellt ”inte existerat”.

”Migrationsverket får kritik”

Migrationsverket får kritik.

Detta är långt ifrån det enda misstaget från Migrationsverket.

Nyligen publicerade Sveriges Radio en artikel med titeln ”Justitieombudsmannen kritiserar Migrationsverket för att ha stoppat prövningen av ukrainares asylansökningar år 2022”.

Som svar betonade Carl Bexelius, juridisk chef på Migrationsverket, återigen att asylansökningar från dem som omfattas av massflyktsdirektivet för närvarande inte prövas.

Det vill säga, det går att lämna in en ansökan, men den kommer helt enkelt att läggas på is – åtminstone till år 2026.

Detta innebär att det tillfälliga skyddet har förvandlats till en långvarig fälla av osäkerhet

Och varje gång jag träffar ukrainska familjer som överväger att flytta till andra länder för att ge sina barn en stabil framtid, inser jag att Sverige förlorar ännu fler forskare, lärare, ingenjörer och läkare.

Redan en tredjedel av de ukrainska flyktingarna har lämnat landet.

Hur många fler kommer att följa efter?

Khrystyna Hevchuk

Ordförande, ”RefugeeHope. UA&SE

+1
1
+1
2
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS