KRÖNIKA
Vad är det som händer – i fantasyland?
Inget är – allt blir.
Det blir vad vi gör det till och det går inte att skylla ifrån sig.
“Det är vad våra folkvalda gör dagligen – skyller ifrån sig”
WOLTER STACKELBERG, KRÖNIKÖR
Det är vad våra folkvalda gör dagligen – skyller ifrån sig.
Det gäller att skylla på något ingen begriper.
Så som EU, Putin, pandemin, omställning eller klimatmål.
Vill man tvista till det riktigt går det alltid att hala fram den ”biologiska mångfalden”.
Vad man än säger och tycker kan man konstatera att det föreligger brister i skolan, elförsörjningen, försvaret, rättssystemet och inte minst sjukvårdens personalförsörjning.
Det här är inga ”nya” områden där de styrande famlar i ett organisatoriskt ingenmansland.
Det här är områden som redan de gamla grekerna eller Axel Oxenstierna kunde organisera.
Kollektiv inkompetens
Det handlar alltså inte om något som är – utan något som blivit på grund av en långvarig kollektiv inkompetens. Tyvärr.
Det är naturligtvis jobbigt att styra upp det om man inte vet eller förstår hur det skall gå till.
Det finns två vägar att gå. Antingen tar man tag i fråga efter fråga. Själv kan jag tycka att skolan och sjukvården borde prioriteras – på riktigt och utan hattande.
”Ungdjävlarna”, som är allas vår framtid, måste förstå vikten av kunskap vilket bara kan förmedlas av duktiga och hängivna lärare, som bara fås på plats med ett klart mandat till en bra lön.
Till och med vår regering uppvisar goda exempel på hur det går när det brister i utbildning.
En bra sjukvård ingjuter mod och styrka i befolkningen.
“Alla ska veta att vård och omsorg finns tillgänglig vid behov”
Alla skall veta att vård och omsorg finns tillgänglig vid behov.
Det kan bara ges av en välutbildad och hängiven personal, som bara fås på plats med ett klart mandat till en bra ersättning.
Så här kan man säga om det ena havererade området efter det andra.
Hur svårt kan det vara? Det andra alternativet är att ta till brösttoner av fantasykaraktär, typ ”första landet med feministisk utrikespolitik”, ”föregångsland vad gäller grön omställning” eller den ”nya industrialismen” – utan att för den skull göra vägen klar för de som skall se till så att detta verkligen blir.
Räcker inte att prata
Prata räcker helt enkelt inte.
Det är svårt att manövrera sig i ett samhälle där ”gamla” sanningar inte gäller längre.
Det går att dölja ett tag, så länge opportunisterna inom politik, medier och näringsliv hänger på och försöker dra nytta av situationen.
Ett bra exempel i relativ närtid var den så kallade ”it-bubblan” runt millennieskiftet där många nybildade företag uppvisade ofattbara värderingar som en följd av ett kollektivt vansinne.
”Alla” sade att vi befann oss i en ”ny” ekonomi där lönsamhet inte var allt – vilket visade sig vara fel.
“Men faan tog den som påtalade detta under hysterins gång!”
Men faan tog den som påtalade detta under hysterins gång!
Många företag gick i konkurs.
Mycket pengar förlorades innan guldkornen rakats ut ur askan.
Till dess försvar kan sägas att det var enskilda initiativ som drev företagen och huvudsakligen enskildas pengar som förlorades – så som det skall vara i en marknadsekonomi.
Kan det vara så att vår tids hysteri är den ”gröna” omställningen?
Jag är böjd att tro det.
Gröna fantasier
”Bubbelmakarna” utnyttjar politikens gröna fantasier vare sig det gäller koldioxidfritt stål, batterier eller ”lokala ekosystem”.
Idén består alltid av komponenterna att inte behöva leva av slutprodukten och låta allmänheten stå för stora investeringar.
På så sätt kan upphovsmännen dra sig ur, med pengar på kistbotten, vid lämpligt tillfälle.
Vindkraftsrallarna har aldrig tänkt leva på det som producerad el skulle kunna ge i utbyte.
Det handlar om paketering av en idé där man neutraliserar flaxande elpriser genom att teckna långa fastpriskontrakt med utländska företag.
Det handlar om en idé som är säljbar i ett antal ”förädlingssteg”, där allt från tecknade markavtal, markavtal med tillstånd, uppförda verk till en fullt fungerande vindkraftsindustri med vidhängande långtidskontrakt, utgör ett värde.
“På gränslandet mellan våra kommuner, Oskarshamn och Västervik, börjar vi se konturerna av de politiska viljorna till omställning och mer arbetstillfällen”
Under tiden har de låtit de kringboende betala ett högt miljöpris för lång tid framöver samtidigt som vi alla finansiera via höga nätavgifter.
På gränslandet mellan våra kommuner, Oskarshamn och Västervik, börjar vi se konturerna av de politiska viljorna till ”omställning” och mer arbetstillfällen.
Om du lägger alla modeord i en burk så kan du dra vilket som helst och du kommer finna motsvarande i projektbeskrivningen bakom ”miljardprojektet” utanför Ankarsrum.
Det är antagligen inte så att upphovsmännen sitter och ruvar på miljarder som de vill investera till gagn för sig själva och för bygden.
Tragiskt
Det är antagligen inte så att de brinner för att odla lax, vars skit skall gödsla tomater som växer i det solcellsdrivna växthuset.
Det är antagligen så att de, viftandes med fritt vald lapp, försöker få andra att göra investeringar varmed de kan sy ihop ett projekt som kan säljas med god vinst utmed resans gång fram till dess att laxar och tomater skall fram.
Det här vet jag naturligtvis inte och den med minnet i behåll får ge mig hur mycket skit som helst om det lyckas utan sumpade skattemedel.
Den med minnet i behåll behöver däremot inte credda ett fiasko – det vore bara tragiskt.
I dag är det Nationalparkernas dag – om du inte visste det. Ut och njut av all det fina naturen har att ge i dessa knoppande tider!
Krönikör. Senior boendes i nordligaste delen av länet vars liv kretsar mycket runt livet på landet. Åsikter som uttrycks i krönikan är skribentens egna.
