OSKARSHAMN
Sveriges utbildningsminister Anna Ekström (S) berättar att hon blev fullkomligt överrumplad av ett telefonsamtal från statsministern Stefan Löfven (S) för fyra år sedan.
Hon undrade om han skämtade.
Året var 2016, och Anna Ekström var 57 år, när Stefan Löfven plötsligt ringde och frågade om hon kunde tänka sig att bli gymnasieminister i den dåvarande regeringen.
– För mig var det en väldigt överraskande fråga. Istället för att svara ”ja, visst”, som alla andra, så svarade jag så här:
– Jag är osäker på om det här är ett skämt eller om det är allvar – så jag kräver att få ditt mobilnummer, så att jag kan ringa tillbaka och kolla att det verkligen är du.
Det var Löfven som svarade
– Efteråt sa Stefan Löfven att det inte är många som säger det till honom. Det var han som svarade när jag ringde tillbaka. Och jag tackade ja, vilket jag är glad för. Så jag har faktiskt bara varit heltidspolitiker i fyra år, säger Anna Ekström, som svar på en fråga från fyra feriearbetande ungdomar i Oskarshamn, som just nu jobbar med delaktighets- och ungdomsfrågor (de är inne på andra veckan av totalt tre veckor).
Det är onsdag förmiddag och de fyra feriearbetarna – Rasmus Viktorsson, Lucas Johannesson, Liam Stenberg och Johan Hansson – sitter i stadshuset i Oskarshamn och ställer frågor till utbildningsministern under ett webbmöte.
Ovannämnda fråga handlar om hur utbildningsministern tog sig till det politiska toppskiktet.
Feriejobbare från kommunerna Hultsfred och Vimmerby, som ägnar sig åt samma områden som ungdomarna i Oskarshamn, är också med.
Allihop har förberett några frågor till Anna Ekström.
– Det är jätteroligt att få träffa er. Jag hade tackat ja till ett möte med er under Almedalsveckan, om den hade blivit av. Men nu får det bli på det här sättet istället.
Första raden är viktigast
– De här sommarlovssatsningarna är mycket bra. Vi vet att det är viktigt med praktikjobben på sommarlovet. Man brukar säga att den viktigaste raden på ett cv är första raden.
– Det första jobbet man får. Det är med det jobbet som man kan få nästa jobb, och nästa jobb, och nästa och nästa.
– Vi lever tyvärr inte i ett jämlikt samhälle till hundra procent. Och just möjligheten att få ett sommarjobb hänger väldigt mycket ihop med vilka förutsättningar man har med sig hemifrån. Har man föräldrar som är etablerade på arbetsmarknaden, ja, då är det mycket lättare att få ett sommarjobb, jämfört med om man har föräldrar som inte är etablerade på arbetsmarknaden.
– Det är viktigt att se till så att alla ungdomar får chansen att sommarjobba. Inte bara de som har de bästa kontakterna. Sommarlovssatsningarna är jätteviktiga. Därför gör regeringen sitt för att bidra till att det ska finnas möjligheter att ha bra med sommarjobb ute i kommunerna, säger Anna Ekström.
Hon berättar att hennes samhällsengagemang tog fart på högstadiet.
“Så kunde det gå till”
– Då gjorde vi en skoltidning, som var väldigt kritisk mot skolan. Den var så kritisk att vår studierektor tog in oss i enrum och talade om för oss att man inte fick skriva på det sättet. Så hade man inte kunnat göra idag, men så kunde det gå till förr i världen.
– Den hette DAD. Sista bokstäverna i ”Med Andra Ord” skapade namnet DAD.
– Sedan har jag varit väldigt engagerad och intresserad. Jag läste juridik, blev jurist, och jag arbetade väldigt mycket fackligt.
– Att jag skulle bli politiker hade jag dock inte föreställt mig. Jag blev rekryterad av den dåvarande statsministern Göran Persson (S). Jag jobbade nära honom med arbetsrätt och arbetsmarknads- och utbildningsfrågor, så man kan säga att jag blev socialdemokrat av att jobba nära honom. Sedan lämnade jag politiken och gick tillbaka till facket. Jag jobbade fackligt i tio års tid. Sedan har jag varit på Skolverket under en massa år också. Så jag har lärt mig allt om skolan.
Oskarshamnskvartettens andra fråga handlar om regeringens förslag. De undrar om Anna Ekström håller med oppositionen ibland.
– Ja, det skulle kunna vara så. Men jag får ju vara med och formulera förslagen väldigt mycket när det gäller skolan. Det är dock bara att inse – politik är kompromisser. Allt jag gör ska bygga på bra kunskap. Men det ska också kunna gå igenom riksdagen.
“Får kämpa”
– Det svåra är inte att ta fram bra förslag – det svåra är att få igenom dem i riksdagen. Och när det gäller många av de frågor som är viktiga för mig – jämlikhets- och jämställdhetsfrågor – så får jag kämpa för att få igenom dem i riksdagen.
– Ibland blir jag tvungen att kompromissa. Jag kan ge ett jättebra exempel. Vi har skrivit ett avtal – tillsammans med Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna – som heter Januariavtalet. I det avtalet finns det delar som jag inte hade lagt fram själv, men jag är beredd att genomföra dem eftersom det ger mig möjlighet att få igenom andra saker som jag tycker är väldigt viktiga.
Anna Ekström berättar om ett förslag som hon inte gillar:
– Vi kommer att genomföra betyg i årskurs fyra för skolor som vill införa det.
I den tredje frågan undrar Oskarshamnskvartetten hur ministern ser på stressen bland skoleleverna i vårt land.
– För det första, om man tittar tillbaka på de senaste fem åren, så har skolresultaten gått uppåt i alla undersökningar. Det finns inga genvägar här. Men det är stressigt och hårt att gå i skolan för eleverna.
– Man behöver kämpa hårt för att lära sig det som man ska lära sig i skolan. Jag tror väldigt mycket på att det finns ett samband mellan att det går bra i skolan och att man också mår bra. Jag tror att det är viktigt att det finns en elevhälsa som ser eleverna, och som fångar upp stress och psykisk ohälsa.
– Jag vill ta bort kursbetygen i gymnasiet och ersätta dem med ämnesbetyg. Skälet är att jag tycker att kursbetyg är orättvist. Det visar hur duktig man är och hur mycket man har lärt sig i ettan eller i tvåan. Men det visar inte hur mycket man kan när man går ut.
“Otrolig stress”
– Det leder till en otrolig stress för eleverna. Jag tycker att det vore mycket bättre om man fick hela gymnasiet på sig att lära sig det man ska. Jag tror att det skulle minska stressen jättemycket för eleverna på gymnasiet.
Vimmerbyungdomarna undrar vilken fråga Anna Ekström lägger mest krut på.
– Att skolan ska ge alla elever chansen att lära sig mycket. Idag spelar det jättestor roll vilken skola du går på. Det är stora skillnader mellan skolor. På en del skolor samlas det många elever som kommer från rika familjer – i andra skolor samlas det många elever som kommer från fattiga familjer.
– Jag tror mer på en skola där barn och elever med olika bakgrunder träffas. Då får alla barn och elever samma chans att lära sig mycket i skolan – och även chansen att lära känna folk med en annan bakgrund. Jag tror att det är farligt för samhället, framöver, om alla växer upp i skilda världar och inte känner varandra, utan ser varandra som främlingar.
– Det är min viktigaste fråga.
Vimmerbyungdomarna vill också veta vilka tips hon har till dagens ungdomar.
“Arbeta hårt”
– Jag tror jättemycket på att arbeta hårt. Det låter inte så kul, men det är tyvärr det som är det viktigaste. Sedan har jag under hela mitt liv sett att kvinnor anstränger sig ännu mer än män på arbetsplatser. Särskilt unga kvinnor.
– Det är viktigt att se till så att man är på en arbetsplats där man kämpar för jämställdhet. Där män och kvinnor behandlas lika – och mäts efter samma måttstock. Ni känner säkert igen detta från massor av olika verksamheter – att det ofta är så att det finns de som jobbar hårt och ändå inte blir sedda.
“Jobba inte ihjäl dig”
– Så mitt råd är att man ska jobba hårt – men också att man ska vara tydlig med att man har ambitioner, att man har vilja, att man vill göra saker. Ingen annan talar om det åt dig. Så gör det själv. Särskilt om du är kvinna. Det är mitt goda råd. Och jobba inte ihjäl dig.
Hultsfredsungdomarna vill veta varför det inte finns fler lektioner som handlar om psykisk ohälsa.
– Det är en jättebra fråga. Håller ni med om att den psykiska ohälsan förvärras i svensk skola? Håller ni med om att det framför allt är unga tjejer som mår dåligt, på grund av väldigt svåra kunskapskrav som känns omöjliga att uppnå, på grund av ständiga kursbetyg? Och på grund av en hets från samhället i övrigt?
– Ja, svarar eleverna i Hultsfred.
– Vi funderar jättemycket på detta just nu. Samtidigt är det svårt att hitta ett ämne som man skulle kunna plocka bort timmar från i skolan. Jag skulle nog peka mycket på idrott och hälsa. Det är ett viktigt ämne. Men elevhälsan spelar också en viktig roll, säger Anna Ekström.
Hon fortsätter:
– Har ni kurator?
– Ja, svarar eleverna.
– Har man en elevhälsa som fungerar och en kurator som har en bra roll i skolan – då får man jättemycket tillbaka. Det är min erfarenhet, säger utbildningsministern.
“En Hultsfredsidé”
– Men jag tar med mig den frågan, för jag har inget jättebra svar på den. Jag lovar att fundera på frågan. Hade jag varit en mer erfaren politiker, så hade jag gett ett annorlunda svar. Men jag säger som det är – att jag ska tänka lite på den. Jag tar med mig den. Händer det något inom det området, så får jag kalla det för en Hultsfredsidé, tillägger hon.
Anna Ekström berättar också att man behöver skriva om skolans kunskapskrav, så att det blir lättare att leva upp till dem.
Lågstadiet ska ha en tydligare betoning på faktakunskaper framöver, understryker hon.
– Analysera, resonera utförligt och nyanserat, ja, det ska man göra mot slutet istället, i nian och i gymnasiet. Då har man en bättre faktagrund att stå på – och förmågan att göra vissa analyser. De krångligt skrivna kunskapskraven knäcker en del elever.
Nästa fråga handlar om skolmaten:
– Ofta är den jättebra – men ibland är den verkligen inte god. Om man jämför med tiden då jag gick i skolan, så är skolmaten ofta mycket bättre idag, skulle jag säga.
– Men samtidigt är det här den vanligaste kritiken som jag får från elever som jag träffar – att man inte gillar skolmaten. Det här är en fråga som kommunerna tar beslut om. Eller om det är en friskola man går på, så är det friskoleägaren som bestämmer hur mycket pengar som ska gå till skolmaten.
– Ni får vända er till elevråd och elevkårer och rektor. Jag kan tänka mig att det handlar rätt mycket om pengar, säger Anna Ekström.
Vilket var då hennes första sommarjobb?
– Det var jättebra. Det var inom äldreomsorgen och jag var 16 år. På den tiden fanns det något som hette hemsamarit. Man gick hem till gamla och hjälpte dem med att städa och laga mat. Man såg till så att de kunde bo kvar hemma. Idag kallas det för äldreomsorg. Det är en jätteskillnad om man jämför med hur det är nu.
– Jag hade två timmar hemma hos varje människa. Idag är det jättesällsynt att man är hemma hos gamla människor i två timmar. Villkoren har förändrats väldigt mycket.
Åtta koppar kaffe
– Det blir en viktig sak framöver, efter pandemin, att förbättra villkoren inom äldreomsorgen. Inte bara på äldreboendena – utan också inom hemtjänsten. Tänk vilken skillnad – att få sitta i två timmar hemma hos en gammal människa. Jag hade inte druckit kaffe då när jag började som hemsamarit.
– Att försöka säga nej till kaffe hos alla gamla som jag kom hem till, nej, det vägrade de godta. Så när jag kom hem från den första dagen, hade jag druckit åtta koppar kaffe och kunde knappast gå rakt. Sedan dess har jag druckit väldigt mycket kaffe varenda dag, säger Anna Ekström och skrattar.
En sommarjobbare undrar om hon tycker att det var fel att gymnasierna stängdes på grund av coronapandemin.
– Nej. Det var synd att vi var tvungna att stänga gymnasierna. Jag hade hellre sett att de hade varit öppna. Men som läget var i mars, så befann vi oss i ett otroligt svårt läge i Sverige. Vi höll grundskolorna och förskolorna öppna. Det gjorde vi för att vi hade bra studier som visade att barn inte bidrog till en stark smittspridning.
– För gymnasieelever hade vi inte bra studier som visade på detta. Nu har ju Folkhälsomyndigheten visat att även gymnasieskolorna kan vara öppna. Ungdomar upp till 19 års ålder inte är en stark motor i smittspridningen.
– Jag är glad över att vi kan öppna gymnasieskolorna igen. Men som kunskapsläget var i mars, så var det helt rätt att stänga. Även om jag vet att många gymnasieelever fick betala ett högt pris, säger Anna Ekström.
Efteråt frågar vår tidning Oskarshamnskvartetten om hur de ser på samtalet med ministern.
– Intressant. Det var kul att få höra hur hon ser på saker och ting. Och det är inte ofta man får prata med någon från regeringen. Hon hade bra svar – och det var inte så nervöst att prata med henne, säger en av dem.
TEXT & FOTO
Peter A Rosén
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
