INSÄNDARE
Barometern kunde 2021-02-03 rapportera om förslag på nedskärningar som presenterats i Nybros lärandenämnd.
Nedskärningarna beräknas omfatta cirka 30 tjänster, detta i en förvaltning som redan sparat in X antal tjänster.
Mildred Persson (M) reflekterade att ”kvaliteten kan påverkas, men vi har hög lärartäthet jämfört med andra kommuner”.
“Häpnadsväckande”
Det är tänkvärt, rentav häpnadsväckande att en ledamot i lärandenämnden öppet erkänner att det kommer innebära en sänkning av kvaliteten.
Det klingar synnerligen illa ett läsår då man dröjde i det längsta att övergå till distansundervisning, med motiveringen att undervisningens kvalitet inte går att styrka.
Ja, att undervisa på distans under Covid-19 innebär en risk – men hur genuint är bekymret egentligen när man, bara veckor senare, kommer med ett förslag som i sin grund urholkar skolans möjlighet att bedriva kvalitativ undervisning på plats?
“Siffror visar att Sverige kommer att sakna cirka 45 000 lärare inom en överskådlig framtid”
JOHAN KARLSSON, KOMMUNISTISKA PARTIET KALMAR/NYBRO
I samma artikel reflekterades även att ”resurser inte är allt”.
Man måste fråga sig vilka källor man förlitar sig på här, då studie efter studie visar raka motsatsen.
Hög behörighet, hög lärartäthet, och små elevgrupper är återkommande inslag när t.ex. tidskriften Skolvärlden redovisar olika framgångsrecept för skolan.
Vilken forskning baserar Persson egentligen sitt uttalande på?
Vore det inte rimligt att först se över sina sakargument, och deras verklighetsförankring, innan man kommer med ett sådant utlåtande?
Att dessutom hänvisa till kommunens relativt höga lärartäthet är i sig inget argument.
“Jämfört med vad?”
Siffror visar att Sverige kommer att sakna cirka 45 000 lärare inom en överskådlig framtid – i en tid då många kommuner saknar behöriga lärare så är det inget starkt argument att hänvisa till en relativt hög täthet. Teoretiskt innebär det att kommunen skulle kunna jämföra sig med kommuner som helt saknar behöriga lärare, och sedan säga ”vi har relativt hög lärartäthet”.
Ja, men jämfört med vad?
Andra kommuners problem är inte anledning nog att själva förorsaka samma problem här.
“Att gå fram med förslag som medvetet riskerar kvaliteten är inte ansvarstagande”
I nedskärningstider dryftas alltid frågan om ansvar.
Men ansvar gentemot vem?
Att gå fram med förslag som medvetet riskerar kvaliteten är inte ansvarstagande.
“Ekonomiskt svagsinne”
Att låta invånarna betala notan för ekonomiskt svagsinne är inte ansvarstagande.
Att öka belastning, stress, och sjuktal för personal, att sabotera möjligheter till studiero och goda resultat, är inte ansvarstagande.
Vilket är syftet med våra folkvalda, när de aktivt fattar beslut som missgynnar invånarna?
Vilket är syftet med skolan, om den inte kan trygga allas utbildning?
Vilket är syftet med ledamöter som är ointresserade av att bevara och stärka verksamheten?
“Riskerar utanförskap”
De som fattar beslut måste ha ett klart för sig: deras beslut kommer att lämna spår.
Ökad stress kommer leda till sjukskrivningar.
Elever utan godkända resultat riskerar utanförskap.
Bristande kunskaper och kompetens ökar risken för arbetslöshet.
De frön man sår idag, skördas om 10 år.
Går förslaget igenom, bör man förbereda sig för missväxt.
Johan Karlsson, Kommunistiska partiet Kalmar/Nybro
