INSÄNDARE
Varför är IK Oskarshamn det enda laget som anser sig inte behöva en sportchef?
Tänk vad IK Oskarshamn kan beröra
Jag har varit med långt innan Ekroths, Moores och Mellströms tid.
Men det var då det började.
”Gjorde något helt galet”
Oskarshamn gjorde något helt galet.
Började värva spelare med SHL-status eller till och med världsspelare som Kamil Kastak, trots att de låg i bottenträsket.
Det pratades om IK i hela landet, och det blev, eller har alltid varit, folkets lag.
Martin Åkerberg stod väl knappt i klacken då, eller?
Men det var där han började sin karriär.
Ganska tidigt så stod det på isladan att vi ska till SHL!
Eller om det till och med var så länge sedan att det stod Elitserien?
Jag brukar följa trådarna på sociala medier.
Skriver aldrig där själv, men det är ändå kul att se två så olika bilder av ett lag.
Det började runt jul förra året, vilket jag tycker var alldeles för sent.
Den dåvarande huvudtränaren Martin Filanders spelsystem började kritiseras lite smått.
Men inga större krav om avgång, det handlade mest om att ledare och styrelse skulle uttala sig.
Personligen tycker jag att man skulle ha sparkat ut Martin Filander innan jul, eftersom han inte lyckats med laget.
När jag påtalade det så frågade många hur han kunde bli dålig så snabbt.
Jag tror inte att det handlade om att han hade blivit en sämre tränare.
Det handlade om att när han kom så hade han en spelidé, eller om det var Per Kenttäs spelidé som han tog över.
Detta funkade ett tag, men blev efter ett tag sönderläst.
Trots det så envisades han med att fortsätta, tills han mer eller mindre blev tvingad att byta, och då var det för sent.
”Måste titta i backspegeln”
Vad jag personligen tror, och många med mig, är att för att komma någonstans så måste man titta i backspegeln och analysera:
Vad gick fel?
Vad kan vi göra i stället?
Kan vi göra på något annat sätt?
Det är så man når framgång.
Inget fel att misslyckas, men det är fel att inte agera vid misslyckanden.
Analysera och göra likadant igen är idiotiskt.
“Jag hade gjort samma sak igen”, sa någon i en tidningsintervju när vi hade åkt ner i Hockeyallsvenskan.
Skrämmande, enligt mig, att en person med den positionen kan säga så.
Alltså ser man sig själv som felfri.
Som sagt, jag tror att under de första åren i SHL fanns det glädje i ledarstaben (Filander, Tjärna, Jakobs och Hammar).
Det smittade av sig på laget, och laget spelade för varandra.
Vi hade en tydlig ledare som kapten.
De jobbade för varandra.
När Jeff Jakobs och Mathias Tjärnqvist slutade, så valdes mer orutinerade tränare in, och Filander ville vara den som styrde allt.
Dåvarande sportchefen Thomas Fröberg och Filander började återtåget till Hockeyallsvenskan.
Vissa spelare fick all istid i världen, trots att de inte presterade.
De skapade den berömda frysboxen som John Dahlström fick känna på.
Vår kapten Jonas Engström hamnade inte i frysboxen, men snudd på.
Han blev av med sitt C och fick så gott som ingen speltid alls.
Inget ont om att Oscar Engsund fick förtroendet, men jag skulle gärna ha sett att han fortsatte som tidigare.
Spela hårt och tufft, inte vara förebild och leda laget.
Med andra ord, de som hade hjärta och glöd för klubbmärket blev utfrysta.
Jag nämnde i början hur man kan se så olika på ett lag.
Vissa sågar, andra hyllar.
”Får inte blunda”
Vilket är rätt?
Kanske båda?
Klart man ska stötta sitt lag även i motgång, men man får därför inte blunda.
Blunda för att Filander har flera rekord på flest förlorade matcher i rad i SHL:s historia.
Får inte blunda för att Patrik Karlkvist hade sämst plus-minus-statistik sista säsongen.
Ändå fick han hur mycket istid som helst.
Man tittade bara på poäng framåt.
Byta tränare var det aldrig tal om, efter vad jag förstår.
Han hade talets gåva och lurade de flesta i TV-rutan med sitt gulliga ansikte och sitt sätt att framträda, trots 16 förluster i rad.
Jag är ganska övertygad om att om de hade bytt tränare innan jul, så hade vi varit kvar i SHL.
Men det gick inte!?
För han var en bra tränare!?
Rögle sparkade en av de mest meriterade tränarna i SHL:s historia, med flest SM-guld.
Det var för dyrt, sa någon.
”Vad kostade det?”
Vad kostade det att ta tåget till Hockeyallsvenskan?
Jag är också ganska övertygad om att vi kunde ha kört över HV71 i kvalet med fyra raka.
Men eftersom vi inte hade någon produktiv sportchef, så fick de flesta nya erbjudanden.
Erbjudanden som säkert var mer lukrativa än att stanna kvar i IK, som hade tappat både glöd och lagkänsla med en tränare som få trodde på.
Detta går att älta hur länge som helst om vad som skulle ha gjorts och inte.
Om vi nu blickar framåt, var ligger felet?
Vem är egentligen ytterst ansvarig?
Styrelsen!
Jag anser att styrelsen måste inse att IK är folkets lag och att styrelseledamöterna ska se till att allt inte faller som har byggts upp med blod, svett och hjärta.
De måste vända sig till folket även i motgång.
Vi tänker så här: Inte bara synas vid medgång.
Om de ser att det är folkets lag, då måste de tåla att folk har åsikter både i med- och motgång.
”Hade vi kunnat behålla honom?
Inte bara i medgång. Inte se det som en dokusåpa när någon eller några framför kritik.
Jag tror inte att Johan Göransson (tidigare klubbchefen) eller Therése Elofson (nuvarande klubbchefen) har gjort/gör så mycket fel.
Men på positionen som klubbchef måste det finnas antingen hjärta eller otrolig pondus.
Fick vi det när vi anställde en klubbchef från Öland?
Vi hade en klubbchef med hjärta.
Hade vi kunnat behålla honom?
Vem i så fall skulle se till det?
Styrelsen?
Vad jag har hört så var det de som såg till att han gick.
Jag tror inte att Martin Åkerberg bara lämnar det som han varit med och byggt upp utan anledning.
Det blir verkligen som ordföranden Johan Franzén sa vid degraderingen:
“Jag skulle ha gjort likadant igen om jag fick göra om det…”
Vi ser en repris på förra säsongen.
Att vi har bättre spelarmaterial än vad resultaten visar.
Det är något fel någonstans, men det får bara löpa på.
Ingen uttalar sig till folket.
Huvudet i sanden, som förra året.
Vi har återigen ingen sportchef.
Varför tror IK att det inte är så viktigt, när alla andra lag ser det som prioritet ett?
Förra säsongen skapades en grupp som skulle ta hand om sportchefsrollen, där Filander också satt med.
Vilket så klart blev en kompisvärvning av sportchef, för att kunna påverka.
Nu står vi igen utan sportchef.
Vem ser till att det tillsätts? Klubbchefen eller styrelsen?
”Då hade näven slagits i bordet”
Om vi ska fortsätta att ha folkets lag, så kan inte styrelsen sitta i knät på exempelvis sportchefen.
Om det ska vara folkets lag, så säger man inte att vi siktar på att gå upp igen, men inte menar det.
Då lurar man dem som stöttar med hjärta och pengar.
Tror styrelseledamöterna ska vara glada över att detta inte skedde under tiden när Per-Erik ”Icke” Persson var som mest aktiv.
Då hade näven slagits i bordet.
Det är tydligt att föreningar gör olika.
Kalmar FF insåg sitt misslyckande och ordföranden lämnade sin post direkt.
IK Oskarshamns styrelse valde att agera när allt var över.
Sparkade då Göransson?
För att skydda sig själva?
Det är bara att inse att tåget nu har gått!
Vi kan inte lägga oss ner för det.
Det finns fortfarande en minimal chans att hinna ifatt tåget.
Alla i Hockeysverige säger att det är tåget som går i år som är lättast för dem som vill att det ska bära ända fram till SHL.
Ledningen måste sätta sig i förarsätet och kämpa tillbaka folkets lag.
”Folk kommer stötta”
Folket kommer stötta!
Men det måste ske idag, inte i morgon utan idag!
Jag tycker att det är er skyldighet till alla med hockeyhjärta i Oskarshamn.
De som lägger pengar på ett återtåg, de som åker land och rike runt för att skrika sig hesa och stötta ett återtåg.
Som matadoren i tjuren Ferdinand skriker ”Snälla du, stånga mig, sparka mig, gör nånting, Hoppa på mig!!!”
Med det säger jag ungefär samma:
Visa er, uttala er, gör nånting!
Det är ni skyldiga alla med hockeyhjärta, efter det som de har gjort för föreningen i alla år.
VD för Oskarshamns Framtid AB
Uppdatering:
Arsi Piispanen har nu blivit utsedd till sportchef i IKO.
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se