INSÄNDARE
Så var säsongen över för IK Oskarshamn.
Det blev några upp men flest ner; dock några riktiga ljusglimtar och lite framtidshopp i kvartsfinalen mot Karlskoga.
”Började hoppas”
Vid ställningen 2-1 i matcher och 1-0 till IKO i fjärde matchen började jag hoppas, men efter den matchen kändes det som om det var över.
Vi vet inget om framtiden men jag hoppas att inte SHL-tiden och de allsvenska åren i Oskarshamn blir något kommande generationer pratar med barnbarnen om som en gyllene svunnen tid enligt följande:
———————————————————-
På den tiden levde staden upp, det var fest och de flesta samlades runt ishockeyn. Visserligen blev det ingen ny hall, som många sett fram mot, men framgångarna följde på varandra. Habila spelare som Suomela, Oksanen och Smejkal rekryterades. De skickliga sportcheferna Martin Svensson (Åkerberg) och Thomas Fröberg arbetade systematiskt. De rutinerade tränarna Åhlund och Filander fick fram det bästa ur laget varje säsong. Djurgården, AIK med flera storlag åkte från staden med 0 poäng. Efter en mindre lyckade säsong degraderades laget till hockeyallsvenskan. Tränaren Filander lämnade, liksom en stor del av spelartruppen. Efter detta genomfördes en rad misslyckade beslut. En ny alltför oerfaren tränare rekryterades, liksom en sportchef, som anlände med viss pompa och ståt, men snabbt lämnade för annat uppdrag när han fick en chans. Han hade då genomfört flera märkliga värvningar av spelare som var dyra i drift och som haft sina bästa år. Styrelsen tvingades avskeda tränaren. Den nyrekryterade tränaren kunde inte vända skeppet.
”Kaosklubb”
Efter några år i allsvenskan med någorlunda resultat tvingades IKO att lämna allsvenskan säsongen 2029–2030, framför allt på grund av lägre bidrag, sviktande ekonomi och därmed möjlighet att erbjuda någorlunda kvalitativa kontrakt. Artiklar om att föreningen var en kaosklubb började dyka upp i medierna. När det var som värst stormigt skrev jag en insändare i Oskarshamns-Nytt våren 2028 och föreslog att IKO borde försöka att rekrytera Mattias Karlin som ny tränare. Han hade då valt att lämna MoDo efter många år. Jag fick inget gehör för detta, men jag trodde och tror fortfarande att detta varit och är ett bra tränarval. Jag har svårt att tro att västervikarna blivit sura.
”Glädjen försvann”
Ja kära barnbarn: Så snabbt kan det tyvärr gå utför. Glädjen kring hockeyn försvann. Med facit i hand var det nog tur att en ny hall inte byggdes. Den hade kunnat bli ett mindre minnesvärt monument över en svunnen tid. Ni barnbarn kommer inte ihåg detta och ni är naturligtvis vana vid att IKO numer spelar i hockeyettan. Själv längtar jag fortfarande tillbaka till den gyllene tiden när IKO omnämndes med respekt i ishockeykretsar och gjorde Oskarshamn till en riktigt levande stad.
‐——-‐————————————————————-
Nej! Förhoppningsvis behöver inte ovanstående pessimistiska redogörelse lämnas till kommande generationer i staden.
Åke Ström
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
