ANNONS

IK Oskarshamns bås
Foto: Peter A Rosén

Insändare från en av IK Oskarshamns supportrar: “Det hade inte behövt gå så här”

ANNONS

Få vårt nyhetsbrev i din mejlbox gratis

Varje lördag får du aktuella artiklar, tips om evenemang & mycket mer. Fyll i dina uppgifter och bekräfta din e-postadress. Prenumerationen är gratis och du kan avsluta den när som helst:

ANNONS

INSÄNDARE

Ja, så var det över för IK Oskarshamn, för den här gången…

Gruvligt trist.

I synnerhet som det var onödigt.

Det hade inte behövt gå så här.

Visst, IKO kämpade på och gav vad de hade före det snöpliga slutet, men det var inte en slump att man åkte ut.

“En sämre prestation än förra året och man måste nog se IKO för något annat än en elithockeyklubb för att ändå vara nöjd”

IKO-supporter

En sämre prestation än förra året och man måste nog se IKO för något annat än en elithockeyklubb för att ändå vara nöjd.

Men, det är liksom på en rink och i förhållande till sina motståndare som ett professionellt lag bedöms.

Ingenting annat.

“Förtjänade att vinna”

Men Luleå förtjänade att vinna.

Inte för att de egentligen var så väldigt mycket bättre än IKO, utan därför att de fortsatte att obarmhärtigt visa på IKO:s stora, stora svaghet.

Något som flertalet klubbar gjorde under de senaste nio matcherna.

“IKO klarade inte av försvarsspelet”

IKO klarade inte av försvarsspelet.

Visst, man fick ut motståndarna mot sargen i försvarszonen, men sedan?

Det började egentligen den 25:e februari i Ängelholm.

Rögle forecheckade ner IKO i försvarszon mest hela matchen, på ett sätt som vi inte sett mer än några gånger under november-december.

IKO hade knappt en målchans.

IKO lyckades hjälpligt hålla Rögle-spelarna utanför sig initialt, men nötte ner IKO som närmast halsstarrigt vägrade att slå ifrån sig pucken för att få respit.

Backarna vände hemåt mot sargen och blev av med pucken gång på gång på gång.

Så har det fortsatt i de efterföljande åtta matcherna.

Exakt samma taktik från samtliga motståndare.

Det har blivit sju förluster och endast två vinster.

“Plötsligt ofarliga”

Bägge med bara ett enda mål.

IKO som under en längre period öst in mål och vunnit storsegrar, till och med på bortaplan mot exempelvis Luleå, var plötsligt ofarliga.

Forecheckingen knäckte både försvarsspelet och omställningarna.

Plats fyra i tabellen blev snabbt och i onödan plats fem, sedan plats sex och plats sju och där tog det alltså slut.

Man skulle kunna tro att en coach skulle modifiera taktiken något när den bevisligen ideligen inte fungerar och försöka få IKO:s backar att i stället för att ständigt söka sargen, oavsett hur länge de varit i brygga i egen zon, skulle försöka få ut pucken ur zonen – oavsett om det blev icing.

Men har man en coach som är benhårt fast i sitt eget grundspel, så har man.

Det brukar heta att om någonting blivit fel en gång och man gör om samma sak på samma sätt igen, så är sannolikheten att man lyckas liten. För att inte tala om i det fall som man gör om samma sak för tredje, fjärde eller femte gången…

“Denna sanning på livets alla områden gäller inte IKO. Tycker någon/några”

Denna sanning på livets alla områden gäller inte IKO. Tycker någon/några.

Den här kvalserien tog egentligen slut i andra perioden i Luleå i lördags.

En ledning för IKO med 3–1 förbyttes under några få minuter till ett underläge med 3–5!

Där tog IKO egentligen slut därför att det skedde på exakt samma sätt som under de senaste dryga tre veckorna mot Rögle, mot Malmö, mot Växjö, mot Frölunda och mot HV71.

“Totalt sammanbrott”

Lördagens andraperiod var ett totalt sammanbrott och därefter fick IKO i två matcher hela tiden jaga Luleås ledning.

Samtliga mål från Luleå kom från IKO:s numera ökända ”grundspel” – vilket i verkligheten har kommit att innebära att motspelarna åker kraftfullt runt, runt, runt IKO-målet, stressar sönder IKO:s defensiv och IKO blir till slut så ”små” i egen zon att det blir mål.

Givetvis blev Luleås mål till på samma sätt och det som föregick Luleås vinstmål har vi sett så många gånger att vi nog trodde att det var en repris från tidigare som vi såg.

Tyvärr blir det antagligen inte bättre nästa säsong. Man kan naturligtvis skaffa några bättre backar, vilket är ett måste.

Men finns det egentligen några bra diton som vill inordna sig i ett spelsystem, ett ”grundspel”, där de riskerar att faktiskt förstöra sin karriär?

Äldre ”försörjningsspelare” går nog att få tag på, men inte några andra.

Så lycka till Fröberg, men jag tror inte du lyckas.

En riktig supporter är med i såväl med- som motgång. Så även jag!

“Supportrar har en självklar rätt att både ställa frågor och krav”

Men supportrar har en självklar rätt att både ställa frågor och krav.

Den dialogen verkar IKO:s sportsliga ledning inte vara villig att ta.

Förklaringarna av debaclet under de senaste nio matcherna har varit ”snömos”.

En blandning av ”att man tar med sig saker”, ”att man har blanka lakan”, ”att grundspelet inte sitter”. Klyschor utan någon egentlig innebörd därför att de, de facto, inte har lett till ett dugg.

Mer än motgångar.

Det här är riktigt dålig respekt för supportrarna som säkert förväntar sig både mer öppenhet, mer begåvade analyser – som förhoppningsvis finns – och givetvis det viktigaste av allt; spontan självkritik.

Det förtjänar vi supportrar, som är med IKO i vått och torrt, att få höra.

Supporter

+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS