INSÄNDARE
Ett brev till kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamns kommun, Andreas Erlandsson (S):
Herr Erlandsson,
Det finns tillfällen då språkets konstruktioner inte längre förmår dölja dess avsikter.
Det du beskriver som “förståelse för oron” är just ett sådant tillfälle.
Som retoriker i offentlig förvaltning förstår du väl språkets kraft – men också dess bekväma användning som skyddsmekanism.
Tyvärr är det just där du gör dig skyldig till något mer bekymmersamt än bara stilistisk lättja: du använder språk för att undkomma ansvar.
”Personalen talar om sömnbrist”
Under en längre tid har jag, med både språklig noggrannhet och medborgerligt engagemang, följt hur du systematiskt hanterar kritik genom ett slags semantiskt neutraliserande.
Du arbetar konsekvent med begrepp som “oro”, “förändringsprocess”, “resurssättning” och “implementering” – uttryck som utger sig för att vara analytiska, men som i realiteten fungerar som retoriska avledningsmanövrar.
De förskjuter fokus från det konkreta till det konceptuella, från det mänskliga till det mätbara.
Du talar om struktur, medan personalen talar om sömnbrist.
Du talar om jämförbarhet, medan människor talar om att krascha.
Du säger: “Man kan haka upp sig på det.”
Jag säger: Den som uttalar sådant har förlorat språklig kontakt med den verklighet han är satt att leda.
Erlandsson, din vokabulär är ett välkalibrerat instrument för att dämpa affekt, men den utstrålar en intellektuell arrogans vars främsta syfte verkar vara att säkra status quo snarare än att skapa förändring.
Jag har, i detalj, följt ditt sätt att formulera dig över tid – och jag ser inte längre ett ledarskap som söker lösningar. Jag ser en språkdräkt sydd för att slippa blotta sig.
”Tydligast i handling”
Det är därför jag ifrågasätter din lämplighet att bära den ledande politiska rollen i denna kommun. Du må behärska syntax, men du brister i substans. Ditt ledarskap saknar det som i verkligt meningsfull mening kännetecknar en förtroendepost: förmågan att vara närvarande i människors verklighet, inte bara närvarande i kommunens struktur.
För vad är ledarskap, om inte att vara först i ansvar, störst i lyhördhet och tydligast i handling?
Vad är ledarskap, om det reduceras till att förvalta begrepp i stället för att lyssna till människors röster?
Vad är ledarskap, om det huvudsakligen handlar om att minimera konsekvenserna av beslut, snarare än att omvärdera dem?
Du talar gärna om system och regelverk. Men låt oss vara tydliga:
System bär inte värdighet. Det gör människor.
Och i din roll är det just människors tillit du förvaltar – inte en struktur.
”Hög tid”
Det är hög tid att du, herr Erlandsson, kliver ur det språkets skyddade rum du gömt dig i.
Inte för att formulera ytterligare förståelse för “oro”, utan för att – kanske för första gången på länge – faktiskt våga erkänna att verkligheten kräver mer än språklig fernissa.
Den kräver ett ansvar som inte kan delegeras. Den kräver ett mod som inte kan skrivas bort.
Om du inte förmår möta den verkligheten med annat än retorisk strategi – då är det inte bara ditt språkbruk som bör ifrågasättas. Då är det även din funktion som ledare som bör omprövas.
En röst från verkligheten – beväpnad med bättre språk än din makt klarar av
Skribenten svarar för åsikter i denna insändare/debattartikel. Skribenter omfattas av källskydd och har rätt att vara anonym enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Skicka insändare till redaktionen@oskarshamns-nytt.se
