KRÖNIKA
I natt jag drömde något som jag aldrig drömt förut.
Jag drömde om ett och annat ”säg” som folk har sagt till mej.
En har hört mycket under sina år som journalist.
Det roliga är att citaten som spelades upp i drömmen var korrekt återgivna.
Jag har hört dem förut.
“Off the record”
Det är sådant som politiker, och andra lokalkändisar i Oskarshamn, har sagt till mig – utanför det så kallade protokollet.
Eller off the record, som vi säger på reporterspråk.
Sådant som vi lovar att inte ta med i artiklarna av olika anledningar.
I drömmen var det som om en tombola hade spottat ur sig citaten huller om buller – helt okända människor vräkte ur sig dem i nya situationer.
Allt började med att jag såg en äldre kvinna som satt vid ett köksbord och drack kaffe och läste Oskarshamns-Nyheterna/Östra Småland.
Intill henne stod en gammal röd telefon.
Hon lyfte luren och slog ett nummer med hjälp av nummerskivan.
“I Nyhetera står dä att dä ä fri entré te teställninga som ni ska ha i dag”
Någon svarade.
– Ä dä Folkets park?
– Ja.
– I Nyhetera står dä att dä ä fri entré te teställninga som ni ska ha i dag. Ä dä gratis? Köster dä inget?
– Nej.
Sedan var det helt tyst i några sekunder innan kvinnan frågade:
– Va ingår då?
Där var det slut på den drömsekvensen.
“Jag minns att de till och med låg och knullde på läktarn”
Ishockey
Helt plötsligt satt jag och en handfull hockeyälskare vid ett bord på en krog i Oskarshamn.
Vi pratade om IKO:s resa från division 3 till SHL.
Jag berättade att jag har följt laget under alla dessa år – från jättesatsningen med Peter Ekroth och Skeeter Moore och de andra legendarerna, till allsvenskan och högsta serien.
– Det har alltid varit roligt att gå på hockey i Oskarshamn. Allt började med att jag och några polare i Vena tog bilen hit.
– Ja, det var roligt även förr i tiden – på det glada 70-talet. Jag minns att de till och med låg och knullde på läktarn, sa en av de äldre supportrarna.
– Det har jag aldrig sett under mina år. Och inte fan kan man skriva om det heller, sa jag och skrattade.
Och där var det slut på den drömscenen.
“Va mycket kludd dä ä på e tavle”
Amelin
Konstutställning i konsthallen i kulturhuset i Oskarshamn.
Jag gick omkring och fotograferade ett flertal tavlor.
Jag stannade vid ett verk av Amelin (Albin Amelin, svensk och politiskt medveten målare, som levde mellan 1902 och 1975) – ”en riktig arbetare”, tänkte jag när jag såg målningen av den piprökande gubben.
Jag noterade också att en nyfiken oskarshamnare hade ställt sig till vänster om mig.
– Va mycket kludd dä ä på e tavle, sa han.
Sedan gick han.
Slut på scenen.
“Vi vet ju inte vem du är”
Musikfestival
En ung, idérik och musikintresserad man, bosatt i Oskarshamn men med rötterna i en grannkommun, lyfte sin mobiltelefon och ringde till de ansvariga för en musikfestival i staden.
Någon svarade.
Den unge mannen sa sitt namn och berättade om sitt musikintresse och sina kunskaper inom området.
Det hela slutade med att han frågade om han möjligen kunde få vara med och hjälpa till med festivalen, på ett hörn, helt ideellt.
– Nja, nä – vi vet ju inte vem du är, svarade personen i arrangörsledningen.
“Vad är det bästa med Oskarshamn?”
Bästa med Oskarshamn
Jag satt och fikade med några personer på ett kafé i Oskarshamn.
– Vad är det bästa med Oskarshamn?
Frågade jag.
– Gotlandsfärjan, svarade en kvinna reptilsnabbt.
Sedan vaknade jag med ett leende på läpparna.
Trevlig helg!
/Peter
Genrebild: Freepik
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
