OSKARSHAMN
Gunnar Westling, ordförande i Klimatgruppen i Oskarshamns kommun, är besviken.
Endast 28, av totalt 103 politiker, svarade på enkäten som Klimatgruppen skickade ut för en tid sedan.
– Trots en påminnelse till alla som inte besvarat enkäten i första skedet. Det är alltså bara drygt en fjärdedel av alla politiker som har svarat på våra nio frågor. Nio frågor som torde ta mellan fem och tio minuter att svara på, förutsatt att man har någon insikt i ämnet, säger Gunnar Westling.
“Beklagligt”
– Eftersom vi som frågat representerar 44 engagerade medborgare i kommunen och de frågor vi ställer berör det mest brännande ämnet i vår tid, så anser vi att våra politikers agerande, när de struntar i att besvara enkäten, är både arrogant och beklagligt, tillägger han.
– Om vi övergår till själva svaren, så visar det sig att uppdelat på parti, är Vänsterpartiet det parti som utmärkt sig positivt. Sju vänsterpartistiska politiker har besvarat enkäten, vilket är flest av alla partier. Fem moderater har också gjort det. Fyra socialdemokrater besvarade enkäten. Tre liberaler, två från Kristdemokraterna och en sverigedemokrat gjorde det också.
Ingen centerpartist besvarade enkäten vad vi vet. Sex svar är registrerade utan avsändaradress, så där vet vi tyvärr inte partitillhörighet. Dessa svar är dock nedan fördelade över partierna för att ge en så rättvis bild som möjligt över deltagandet i enkäten.
Med denna osäkerhetsfaktor nämnd blir svarsfrekvensen uppdelat på parti denna:
Socialdemokraterna: 5/33
Vänsterpartiet: 8/11
Moderaterna: 6/17
Liberalerna: 4/12
Kristdemokraterna: 3/8
Sverigedemokraterna: 1-2/16
Centerpartiet: 0-1/6
– Som synes utmärker sig flera av partierna negativt i den här jämförelsen. Från Socialdemokraterna hade man exempelvis velat se lite mer engagemang, säger Gunnar Westling.
– Hur svarar våra politiker? Hur ser kunskapen om klimatförändringarna och deras påverkan på jorden och samhället ut? Eftersom svarsfrekvensen är mycket låg, blir slutsatserna osäkra.
– Man kan dock konstatera att av de (27 personer) som svarade på fråga ett: ”Hur stort anser du att problemet med jordens klimat är?”, så anser en majoritet att läget för jordens klimat är akut. Men tre av de svarande anser inte att den globala uppvärmningen kommer att leda till riktigt allvarliga följder för oss i Sverige.
Ingen politiker vill dock framstå som total förnekare av problemet. Av de som svarade på fråga två (28 personer), så ansåg en stor majoritet, 75 procent, att alla de nämnda källorna till klimatgasutsläpp är viktiga. Vilket också stämmer med vedertagen kunskap. Av de övriga svaren så nämns de fossila drivmedlen av många, medan färre tror att köttproduktionen har stor betydelse.
– Svaren på fråga tre: ”Vad kan och bör vi göra (som nation) för att minska utsläppen av klimatgaser?”, visar tydliga skillnader mellan olika politiker, beroende på partitillhörighet. Svarsalternativ två, ”stödja en övergång utsläppsfria eller utsläppssnåla industriella processer”, stöddes av nästan alla, medan de mer ingripande alternativen att sätta ett slutdatum för försäljning av fossila bränslen och att minska skogsavverkningen och förbjuda kalhyggesbruket, såg stora skillnader i gillande beroende på parti. De stöddes nästan mangrant av vänsterpartisterna medan ingen moderat gillade dem. Övriga partier var splittrade i frågan.
– Fråga fyra, om vilka metoder vi bör använda för att skapa förändring, är släkt med fråga tre. Men här skiljer sig svaren inte åt längs ideologiska skiljelinjer. De potentiellt kraftigast påverkande svarsalternativen 1 och 2 stöddes av nästan alla moderater och vänsterpartister, medan framför allt deltagande socialdemokrater förhöll sig negativa till särskilt alternativ 1.
Fråga fem om vad eller vilket som sätter gränserna för de klimatåtgärder vi kan genomföra, fick varierande svar, och fem svarande lät helt bli att svara på frågan. Svarsalternativ 5 som indikerar en vilja att göra allt som behövs för att ”lösa” klimatkrisen, kryssade tio svarande för, varav de flesta var vänsterpartister, men också ett par av de anonyma och två borgerliga politiker.
– När det gäller fråga sex, om huruvida det ekonomiska systemet sätter käppar i hjulen för omställningen till fossilfritt, så menade de flesta vänsterpartister att det är så, medan de flesta moderater hävdade att det ekonomiska systemet inte sätter några hinder i vägen för en omställning. Att det är människors krav på en rimlig levnadsstandard som sätter gränserna, tror också några respondenter, det vill säga ungefär lika många som svarade ”det som folk accepterar” på fråga fem. Ett par svarande svarade inte på frågan.
– Fråga sju, hur de svarande själva såg på klimatkrisen och framtiden, fick också varierande svar, men alternativen b och c var populärast. Alternativ b står för en (ogrundat) optimistisk hållning, medan alternativ c står för en realistisk syn på klimatkrisen. Fråga åtta, huruvida man som kommunpolitiker har inflytande över sitt partis klimatpolitik på nationell nivå, besvarades av de flesta med ett ”Ja, definitivt, och det vill jag utnyttja också”. Hela 20 av de svarande valde det alternativet. Fyra av de svarande tror inte att de har det inflytandet, men önskar att de hade det. Fråga nio vill ha svar på om de trodde att politiken på den kommunala nivån kunde förändra Sveriges klimatavtryck. Alla svarande utom två trodde det.
Hur ska man tolka svaren?
– Vi gör den här tolkningen: De flesta kommunpolitiker är antingen inte särskilt engagerade eller alltför okunniga om klimatkrisen för att vilja delta i en undersökning.
– Det låter kanske hårt, men så är det. Det finns inget annat sätt att tolka de uteblivna svaren på. Det är olyckligt att det inte bara gäller de partier som gjort sig kända för en ointresserad hållning i frågan, utan också, och kanske framför allt, det parti som i koalition styr både kommunen och landet, Socialdemokraterna.
– Av de svar som faktiskt kom in kan man dra följande slutsatser: Vänsterpartisterna är de politiker i vår kommun som har mest engagemang i frågan, och synbarligen mer kunskaper också. Från Socialdemokraterna kommer dels undvikande beteenden i form av att hoppa över flera frågor, dels en del svar som visar på okunnighet.
De moderata svaren är i allmänhet ogrundat optimistiska, vilket tyder på bristande kunskap om hur allvarligt läget är. Ingen av de M-märkta respondenterna ville heller medge att klimatkrisen är akut, och flera undvek att svara på vilka klimatåtgärder vi kan genomföra. Samtidigt var samtliga moderater öppna för mer ingripande åtgärder som förbud och ekonomiska styrmedel, vilket förvånade oss, eftersom det var så uppenbart motsägelsefullt.
Övriga borgerliga partier har få svarande politiker, men av svaren som inkommit finns det eventuellt en lite större medvetenhet om krisläget i dessa partier, men samtidigt en ovilja till kraftfulla åtgärder. Från Sverigedemokraterna har totalt endast en person svarat, vad vi vet.
Från Centerpartiet har vi inte fått in några svar alls. Med reservation för att vi inte vet partitillhörighet för de anonyma svaren, så tyder svarsfrekvensen i denna undersökning knappast på något vidare intresse från något enda parti utom Vänsterpartiet, säger Gunnar Westling.
Här är enkäten i sin helhet:
Enkät om klimatkrisen.
Coronakrisen har uppenbarat hur sårbart vårt samhälle är, och även hur umbärligt mycket av det vi gör verkligen är. För att rädda människoliv och hindra sjukvården att braka samman, har vi låtit smittan diktera villkoren för hur vi lever våra liv, något inte klimatkrisen har lyckats med.
I anledning av världsläget, framför allt med avseende på den klimatkris som kommit något i skymundan just nu, men också med tanke på coronakrisen, så vill vi ställa några frågor som vi hoppas få svar på från kommunens politiker i fullmäktige och nämnder.
När du svarar på de här frågorna kommer vi att se vem som svarar på dem, och vad du svarar, men vi kommer också att behålla de uppgifterna för oss själva. Svaren kommer att analyseras men i den mån vi offentliggör vad ni politiker har svarat, så kommer den informationen att vara avidentifierad och inga namn eller uppgifter om vem som kan ha svarat vad kommer att offentliggöras, annat än på gruppnivå (exempel: ”en borgerlig politiker i kommunfullmäktige”, ”en socialdemokratisk politiker i en av våra nämnder”. ”tre av den regerande majoritetens politiker tyckte att…”)
1. Hur stort anser du att problemet med jordens klimat är egentligen?
- Det är egentligen inget större problem.
- Det är inte försumbart, men heller inget vårt parti fokuserar på.
- Vi har ett reellt problem med den globala uppvärmningen, men det kommer sannolikt inte leda till riktigt allvarliga konsekvenser för Sveriges del.
- Jag är mycket orolig att uppvärmningen kan få svåra följder i ett längre perspektiv.
- Klimatkrisen är akut och vi behöver genast genomföra kraftiga begränsningar av utsläppen för att undvika katastrofala följder.
2. Vad skulle du vilja påstå är den huvudsakliga anledningen till den globala uppvärmningen? Fler än ett alternativ får kryssas.
- Jordens ökande befolkning och att allt fler vill leva med västerländsk standard.
- Vår förbränning av fossila bränslen.
- En ökad köttkonsumtion.
- Avskogning och förändrad markanvändning.
- Alla ovanstående faktorer är viktiga.
3. Vad kan och bör vi göra (som nation) för att minska utsläppen av klimatgaser? Fler än ett alternativ får kryssas.
- Sätta ett slutdatum för försäljning av fossila bränslen.
- Stödja en övergång till utsläppsfria eller utsläppssnåla industriella processer
- Obligatorisk klimatmärkning av alla varor.
- Minska skogsavverkningen, renovera våra mossar och och våtmarker, samt överge kalhyggesbruket
- Ställa krav på utsläppsfria transporter
4. Vilka metoder kan och/eller bör vi använda för att skapa de förändringar vi finner nödvändiga? Flera alternativ får kryssas.
- Begränsa eller förbjuda vissa handlingar eller processer som medför stora utsläpp.
- Använda ekonomiska styrmedel.
- Information och politisk påverkan.
- Internationellt samarbete via exempelvis EU
- Stödja lokal produktion.
5. Vad eller vilket är det som sätter gränserna för de ”klimatåtgärder” vi kan genomföra?
- Ekonomin. Vi får inte förstöra den ekonomiska tillväxten, eller riskera jobben.
- EU. Spelreglerna måste vara gemensamma.
- Den tekniska utvecklingen.
- Det som folk accepterar.
- Det är bara klimatkrisens allvar som sätter gränserna. Vi ska göra allt som behövs.
6. Många menar att det ekonomiska systemet sätter hinder i vägen för en omställning till ett fossilfritt (lågenergi)samhälle. Vad är din uppfattning?
- Ja, det kan stämma, men ett lågenergisamhälle är ändå inte något att eftersträva.
- Ja, vi är tyvärr bakbundna av ett ekonomiskt system som kräver tillväxt och där vinst går före nytta.
- Jag tror inte att det ekonomiska systemet är det största hindret, utan människors krav på en rimlig levnadsstandard.
- Vill människor ha en omställning, så kommer den.
- Det ekonomiska systemet sätter inga hinder i vägen för en omställning.
7. Hur ser du själv på framtiden med avseende på klimatet och den globala uppvärmningen?
- Jag tror på framtiden, oavsett om vi lyckas stoppa den globala uppvärmningen eller inte.
- Om vi lyckas ställa om till en fossilfri framtid, så är jag optimist.
- Jag är rädd för att vi inte kommer att lyckas stoppa den globala uppvärmningen, och då kommer mänskligheten att gå en svår framtid till mötes.
- Människans framtid är mörk, jag är pessimist.
- Det finns andra hot mot mänskligheten som är värre än den globala uppvärmningen.
8. Har du som kommunpolitiker något inflytande över ditt partis klimatpolitik på nationell nivå?
- Ja, definitivt, och det vill jag gärna utnyttja också.
- Ja, troligen, om jag hade varit intresserad av det.
- Nej, jag tror inte det, trots att önskar att jag hade det.
- Nej, men jag är heller inte intresserad av att ha detta inflytande.
9. Kan politiken på den kommunala nivån förändra Sveriges klimatavtryck?
- Ja
- Nej
11.Vilket parti tillhör du?
(respondenterna får klicka på önskad partibeteckning)
Tack för dina svar! Vi värdesätter dem enormt. Med dem som grund kan vi både utforma en kommunikation som fungerar med er politiker, samt analysera vad den kommunala politiken och politikerna vill och kan ifråga om klimatet och klimatpolitiken.
TEXT & FOTO
PETER A ROSÉN
Chefredaktör & ansvarig utgivare. Utbildad journalist med mångårig erfarenhet från flera lokaltidningar som nyhetsreporter, sportreporter och fotograf.
